2017-05-03 09:47  1656 Dela:

Rektorer har olika syn på polisanmälningar

Rektorer resonerar helt olika om elever med oönskade beteenden ska polisanmälas eller inte. Det visar Anne-Lie Vainik som forskat om vad som ligger bakom det ökade antalet polisanmälningar från skolor.

Anne-Lie Vainik
Anne-Lie Vainik

Född 1966
Bor i Nynäshamn

Disputerade 2017-04-07
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Polisanmälningar i grundskolan - en mekanism för reduktion av social komplexitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom och arbetade tidigare med medling inom polismyndighetens stödcentrum för unga brottsoffer. Något som slog mig där var att många polisanmälningar mot barn under 15 år gjordes av skolor. Annan forskning visar att skolors benägenhet att polisanmäla barns handlingar har ökat markant sedan 1980-talet. Jag blev intresserad av vad som ligger bakom den här utvecklingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka bakomliggande faktorer som leder till att skolor polisanmäler oönskade handlingar som begås av barn under 15 år. Vad tänker man att anmälan ska leda till, hur går resonemanget?  Barn under 15 år är ju inte straffmyndiga, så vad är då en polisanmälan uttryck för?

– Jag har granskat lagtexter och policydokument sedan 1962 för att se om det finns något där som förklarar ökningen av polisanmälningar från skolor. Vidare har jag granskat polisanmälningar mot barn under 15 år från totalt 158 skolor i 11 kommuner mellan 2000-2010. Här har jag valt brottsrubriceringarna misshandel, olaga hot, ofredande samt förolämpning. Jag har särskilt granskat 110 anmälningar med fokus på hur de är skrivna och vad man kan utläsa av texten. Slutligen har jag intervjuat 17 rektorer om hur de resonerar kring polisanmälningar mot elever under 15 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första finns det inga lagtexter eller andra policydokument som talar för att skolor i högre grad skulle polisanmäla barn under 15 år. Skolor och rektorer hanterar elevers oönskade beteenden väldigt olika. En oönskad handling kan i en skola polisanmälas och i en annan inte. En fråga jag ställer mig är vad detta ger för signaler utifrån till skolans uppdrag att ”i vardaglig handling fostra barn i rättskänsla”.

– Rektorerna har också olika syn på vilken ålder som en polisanmälan kan vara brottsförebyggande. Vissa menar att det är bra att sätta ned foten i tidig ålder och polisanmäla om så barnet bara är åtta år. Andra rektorer anser att när det gäller barn under 15 ska problemen lösas i dialog med skola, socialtjänst och föräldrar.

– Rektorerna vittnar om att ”ingenting händer” oavsett om de anmäler till socialtjänst, polis eller både och. De som polisanmäler hoppas att den ska ge mer effekt. Det här förmedlar även föräldrar i polisanmälningarna som vanligen rör händelser där barn mobbat deras eget barn och upplevelsen är att skolan inte gjort tillräckligt för att förhindra mobbningen. Flera föräldrar säger att de med en polisanmälan vill få skola och övriga myndigheter att agera. Samtidigt är alla vuxna som jag intervjuat överens om att barn under 15 år inte hör hemma i den polisiära rättsapparaten – ingen vill egentligen anmäla men de ser inga andra vägar.

– Min slutsats är att polisanmälan mot barn under 15 år används som ett pedagogiskt verktyg i förhoppning om att det ska verka brottsförebyggande. Samtidigt vet ingen om polisanmälningar har någon preventiv effekt. Detta är något som jag ska ta reda på i min fortsatta forskning. Sett i ett vidare perspektiv blir polisanmälan en symbol för vuxenvärldens oförmåga att kommunicera.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att de skolor som polisanmäler gör det fast de egentligen inte vill. Förvånande är också att resursskolor, samt skolor med låga meritvärden, polisanmäler mer än andra skolor. Jag tänker att personalen på framför allt resursskolor både är fler till antalet och torde ha mer kunskap om de här frågorna och därför inte borde vara lika benägna att polisanmäla.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både socialtjänsten och skolan kommer att ha nytta av resultaten från studien.

Susanne Sawander

Foto: Markus Crépin Sundström

Sidan publicerades 2017-05-03 09:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-05-29 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Brottsförebyggande åtgärder präglas hårt av tidsandan

Paula Wahlgren har tittat på hur olika myndigheter har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Insatserna har gått från att fokusera på ökad förståelse, till avskräckning och slutligen dagens fokus på skolinflytande.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Skolan viktig arena för föräldrastöd

Karin Thorslunds forskning visar att tonårsföräldrar har lika stort behov av föräldrastöd som småbarnsföräldrar. Men få hittar det stöd som faktiskt erbjuds.  

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)