Rektorer har olika syn på polisanmälningar

Rektorer resonerar helt olika om elever med oönskade beteenden ska polisanmälas eller inte. Det visar Anne-Lie Vainik som forskat om vad som ligger bakom det ökade antalet polisanmälningar från skolor.

Anne-Lie Vainik
Anne-Lie Vainik

Född 1966
Bor i Nynäshamn

Disputerade 2017-04-07
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Polisanmälningar i grundskolan - en mekanism för reduktion av social komplexitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom och arbetade tidigare med medling inom polismyndighetens stödcentrum för unga brottsoffer. Något som slog mig där var att många polisanmälningar mot barn under 15 år gjordes av skolor. Annan forskning visar att skolors benägenhet att polisanmäla barns handlingar har ökat markant sedan 1980-talet. Jag blev intresserad av vad som ligger bakom den här utvecklingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka bakomliggande faktorer som leder till att skolor polisanmäler oönskade handlingar som begås av barn under 15 år. Vad tänker man att anmälan ska leda till, hur går resonemanget?  Barn under 15 år är ju inte straffmyndiga, så vad är då en polisanmälan uttryck för?

– Jag har granskat lagtexter och policydokument sedan 1962 för att se om det finns något där som förklarar ökningen av polisanmälningar från skolor. Vidare har jag granskat polisanmälningar mot barn under 15 år från totalt 158 skolor i 11 kommuner mellan 2000-2010. Här har jag valt brottsrubriceringarna misshandel, olaga hot, ofredande samt förolämpning. Jag har särskilt granskat 110 anmälningar med fokus på hur de är skrivna och vad man kan utläsa av texten. Slutligen har jag intervjuat 17 rektorer om hur de resonerar kring polisanmälningar mot elever under 15 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första finns det inga lagtexter eller andra policydokument som talar för att skolor i högre grad skulle polisanmäla barn under 15 år. Skolor och rektorer hanterar elevers oönskade beteenden väldigt olika. En oönskad handling kan i en skola polisanmälas och i en annan inte. En fråga jag ställer mig är vad detta ger för signaler utifrån till skolans uppdrag att ”i vardaglig handling fostra barn i rättskänsla”.

– Rektorerna har också olika syn på vilken ålder som en polisanmälan kan vara brottsförebyggande. Vissa menar att det är bra att sätta ned foten i tidig ålder och polisanmäla om så barnet bara är åtta år. Andra rektorer anser att när det gäller barn under 15 ska problemen lösas i dialog med skola, socialtjänst och föräldrar.

– Rektorerna vittnar om att ”ingenting händer” oavsett om de anmäler till socialtjänst, polis eller både och. De som polisanmäler hoppas att den ska ge mer effekt. Det här förmedlar även föräldrar i polisanmälningarna som vanligen rör händelser där barn mobbat deras eget barn och upplevelsen är att skolan inte gjort tillräckligt för att förhindra mobbningen. Flera föräldrar säger att de med en polisanmälan vill få skola och övriga myndigheter att agera. Samtidigt är alla vuxna som jag intervjuat överens om att barn under 15 år inte hör hemma i den polisiära rättsapparaten – ingen vill egentligen anmäla men de ser inga andra vägar.

– Min slutsats är att polisanmälan mot barn under 15 år används som ett pedagogiskt verktyg i förhoppning om att det ska verka brottsförebyggande. Samtidigt vet ingen om polisanmälningar har någon preventiv effekt. Detta är något som jag ska ta reda på i min fortsatta forskning. Sett i ett vidare perspektiv blir polisanmälan en symbol för vuxenvärldens oförmåga att kommunicera.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att de skolor som polisanmäler gör det fast de egentligen inte vill. Förvånande är också att resursskolor, samt skolor med låga meritvärden, polisanmäler mer än andra skolor. Jag tänker att personalen på framför allt resursskolor både är fler till antalet och torde ha mer kunskap om de här frågorna och därför inte borde vara lika benägna att polisanmäla.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både socialtjänsten och skolan kommer att ha nytta av resultaten från studien.

Susanne Sawander

Foto: Markus Crépin Sundström

Sidan publicerades 2017-05-03 09:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-05-29 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Brottsförebyggande åtgärder präglas hårt av tidsandan

Paula Wahlgren har tittat på hur olika myndigheter har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Insatserna har gått från att fokusera på ökad förståelse, till avskräckning och slutligen dagens fokus på skolinflytande.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.