Dela:

Rektorer har olika syn på polisanmälningar

Rektorer resonerar helt olika om elever med oönskade beteenden ska polisanmälas eller inte. Det visar Anne-Lie Vainik som forskat om vad som ligger bakom det ökade antalet polisanmälningar från skolor.

Anne-Lie Vainik
Anne-Lie Vainik

Född 1966
Bor i Nynäshamn

Disputerade 2017-04-07
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Polisanmälningar i grundskolan - en mekanism för reduktion av social komplexitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom och arbetade tidigare med medling inom polismyndighetens stödcentrum för unga brottsoffer. Något som slog mig där var att många polisanmälningar mot barn under 15 år gjordes av skolor. Annan forskning visar att skolors benägenhet att polisanmäla barns handlingar har ökat markant sedan 1980-talet. Jag blev intresserad av vad som ligger bakom den här utvecklingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka bakomliggande faktorer som leder till att skolor polisanmäler oönskade handlingar som begås av barn under 15 år. Vad tänker man att anmälan ska leda till, hur går resonemanget?  Barn under 15 år är ju inte straffmyndiga, så vad är då en polisanmälan uttryck för?

– Jag har granskat lagtexter och policydokument sedan 1962 för att se om det finns något där som förklarar ökningen av polisanmälningar från skolor. Vidare har jag granskat polisanmälningar mot barn under 15 år från totalt 158 skolor i 11 kommuner mellan 2000-2010. Här har jag valt brottsrubriceringarna misshandel, olaga hot, ofredande samt förolämpning. Jag har särskilt granskat 110 anmälningar med fokus på hur de är skrivna och vad man kan utläsa av texten. Slutligen har jag intervjuat 17 rektorer om hur de resonerar kring polisanmälningar mot elever under 15 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första finns det inga lagtexter eller andra policydokument som talar för att skolor i högre grad skulle polisanmäla barn under 15 år. Skolor och rektorer hanterar elevers oönskade beteenden väldigt olika. En oönskad handling kan i en skola polisanmälas och i en annan inte. En fråga jag ställer mig är vad detta ger för signaler utifrån till skolans uppdrag att ”i vardaglig handling fostra barn i rättskänsla”.

– Rektorerna har också olika syn på vilken ålder som en polisanmälan kan vara brottsförebyggande. Vissa menar att det är bra att sätta ned foten i tidig ålder och polisanmäla om så barnet bara är åtta år. Andra rektorer anser att när det gäller barn under 15 ska problemen lösas i dialog med skola, socialtjänst och föräldrar.

– Rektorerna vittnar om att ”ingenting händer” oavsett om de anmäler till socialtjänst, polis eller både och. De som polisanmäler hoppas att den ska ge mer effekt. Det här förmedlar även föräldrar i polisanmälningarna som vanligen rör händelser där barn mobbat deras eget barn och upplevelsen är att skolan inte gjort tillräckligt för att förhindra mobbningen. Flera föräldrar säger att de med en polisanmälan vill få skola och övriga myndigheter att agera. Samtidigt är alla vuxna som jag intervjuat överens om att barn under 15 år inte hör hemma i den polisiära rättsapparaten – ingen vill egentligen anmäla men de ser inga andra vägar.

– Min slutsats är att polisanmälan mot barn under 15 år används som ett pedagogiskt verktyg i förhoppning om att det ska verka brottsförebyggande. Samtidigt vet ingen om polisanmälningar har någon preventiv effekt. Detta är något som jag ska ta reda på i min fortsatta forskning. Sett i ett vidare perspektiv blir polisanmälan en symbol för vuxenvärldens oförmåga att kommunicera.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att de skolor som polisanmäler gör det fast de egentligen inte vill. Förvånande är också att resursskolor, samt skolor med låga meritvärden, polisanmäler mer än andra skolor. Jag tänker att personalen på framför allt resursskolor både är fler till antalet och torde ha mer kunskap om de här frågorna och därför inte borde vara lika benägna att polisanmäla.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både socialtjänsten och skolan kommer att ha nytta av resultaten från studien.

Susanne Sawander

Foto: Markus Crépin Sundström

Sidan publicerades 2017-05-03 09:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-05-29 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Brottsförebyggande åtgärder präglas hårt av tidsandan

Paula Wahlgren har tittat på hur olika myndigheter har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Insatserna har gått från att fokusera på ökad förståelse, till avskräckning och slutligen dagens fokus på skolinflytande.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Skillnad på hur problem ökar över tid för tjejer och killar

Daniel Lindberg har forskat om hur det går för unga vuxna som haft problem i gymnasiet. Hans resultat visar att uvecklingen ser olika ut för tjejer och killar även om problemet är detsamma.

”Läraren har en viktig roll som vägledare”

Det är viktigt att lärare inte bara förmedlar kunskap, utan även ger praktisk övning i att bli en demokratisk medborgare. Det menar Sofia Sohl, som forskat om ungdomars samhällsengagemang.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Mer fysisk träning viktigt för unga med utvecklingsstörning

Unga personer med utvecklingsstörning har sämre fysisk förmåga än jämnåriga utan utvecklingsstörning, visar en ny studie. Det är viktigt att denna grupp får anpassat stöd från personal i skolan, menar Sven Blomqvist, forskare vid Umeå universitet.

Stora skillnader i elevinflytande på gymnasiet

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan olika program. Det visar Carina Hjelmérs forskning. – Det är stora skillnader som går att relatera till kön och klass, och framförallt till vad programmen syftar till efter gymnasiet, säger hon.

Demokrati grundas i hemmet

Demokratiskt föräldraskap och empati har ett positivt samband med ungdomars demokratiska värderingar. Det visar Marta Miklikowska i sin avhandling, där över 2 000 ungdomar i 16- och 17-årsåldern besvarat frågor under sin skoltid.

Viktigt för identiteten att skriva på dialekt

Ungdomar som skriver på dialekt upplever det som befriande eftersom det inte finns några regler. Det är också viktigt för identiteten. Det visar Anna Greggas Bäckströms avhandling Ja bare skrivar som e låter: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

Ungdomars sociala relationer viktiga för hälsan

Ungas sociala relationer ger olika effekter på hälsan. Lärarkontakten har störrehälsobringande betydelse för elever som sökt teoretiska gymnasieprogram än förde som har sökt icke-teoretiska, visar Daniel Berghs avhandling Social Relationsand Health: How do the associations vary across contexts and subgroups ofindividuals? .

SO-ämnet påverkar inte synen på demokrati

Skolans undervisning i samhällskunskap påverkar inte ungdomars värderingar och förhållningssätt till demokrati särskilt mycket. Det visar Anders Broman i sin avhandling Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer