Rektorer har olika syn på polisanmälningar

Rektorer resonerar helt olika om elever med oönskade beteenden ska polisanmälas eller inte. Det visar Anne-Lie Vainik som forskat om vad som ligger bakom det ökade antalet polisanmälningar från skolor.

Anne-Lie Vainik
Anne-Lie Vainik

Född 1966
Bor i Nynäshamn

Disputerade 2017-04-07
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Polisanmälningar i grundskolan - en mekanism för reduktion av social komplexitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom och arbetade tidigare med medling inom polismyndighetens stödcentrum för unga brottsoffer. Något som slog mig där var att många polisanmälningar mot barn under 15 år gjordes av skolor. Annan forskning visar att skolors benägenhet att polisanmäla barns handlingar har ökat markant sedan 1980-talet. Jag blev intresserad av vad som ligger bakom den här utvecklingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka bakomliggande faktorer som leder till att skolor polisanmäler oönskade handlingar som begås av barn under 15 år. Vad tänker man att anmälan ska leda till, hur går resonemanget?  Barn under 15 år är ju inte straffmyndiga, så vad är då en polisanmälan uttryck för?

– Jag har granskat lagtexter och policydokument sedan 1962 för att se om det finns något där som förklarar ökningen av polisanmälningar från skolor. Vidare har jag granskat polisanmälningar mot barn under 15 år från totalt 158 skolor i 11 kommuner mellan 2000-2010. Här har jag valt brottsrubriceringarna misshandel, olaga hot, ofredande samt förolämpning. Jag har särskilt granskat 110 anmälningar med fokus på hur de är skrivna och vad man kan utläsa av texten. Slutligen har jag intervjuat 17 rektorer om hur de resonerar kring polisanmälningar mot elever under 15 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första finns det inga lagtexter eller andra policydokument som talar för att skolor i högre grad skulle polisanmäla barn under 15 år. Skolor och rektorer hanterar elevers oönskade beteenden väldigt olika. En oönskad handling kan i en skola polisanmälas och i en annan inte. En fråga jag ställer mig är vad detta ger för signaler utifrån till skolans uppdrag att ”i vardaglig handling fostra barn i rättskänsla”.

– Rektorerna har också olika syn på vilken ålder som en polisanmälan kan vara brottsförebyggande. Vissa menar att det är bra att sätta ned foten i tidig ålder och polisanmäla om så barnet bara är åtta år. Andra rektorer anser att när det gäller barn under 15 ska problemen lösas i dialog med skola, socialtjänst och föräldrar.

– Rektorerna vittnar om att ”ingenting händer” oavsett om de anmäler till socialtjänst, polis eller både och. De som polisanmäler hoppas att den ska ge mer effekt. Det här förmedlar även föräldrar i polisanmälningarna som vanligen rör händelser där barn mobbat deras eget barn och upplevelsen är att skolan inte gjort tillräckligt för att förhindra mobbningen. Flera föräldrar säger att de med en polisanmälan vill få skola och övriga myndigheter att agera. Samtidigt är alla vuxna som jag intervjuat överens om att barn under 15 år inte hör hemma i den polisiära rättsapparaten – ingen vill egentligen anmäla men de ser inga andra vägar.

– Min slutsats är att polisanmälan mot barn under 15 år används som ett pedagogiskt verktyg i förhoppning om att det ska verka brottsförebyggande. Samtidigt vet ingen om polisanmälningar har någon preventiv effekt. Detta är något som jag ska ta reda på i min fortsatta forskning. Sett i ett vidare perspektiv blir polisanmälan en symbol för vuxenvärldens oförmåga att kommunicera.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att de skolor som polisanmäler gör det fast de egentligen inte vill. Förvånande är också att resursskolor, samt skolor med låga meritvärden, polisanmäler mer än andra skolor. Jag tänker att personalen på framför allt resursskolor både är fler till antalet och torde ha mer kunskap om de här frågorna och därför inte borde vara lika benägna att polisanmäla.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att både socialtjänsten och skolan kommer att ha nytta av resultaten från studien.

Susanne Sawander

Foto: Markus Crépin Sundström

Sidan publicerades 2017-05-03 09:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-05-29 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Brottsförebyggande åtgärder präglas hårt av tidsandan

Paula Wahlgren har tittat på hur olika myndigheter har velat forma skolans brottsförebyggande fostran från sjuttiotalet och framåt. Insatserna har gått från att fokusera på ökad förståelse, till avskräckning och slutligen dagens fokus på skolinflytande.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i sin forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.