Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Tack vare samarbeten med aktörer utanför skolan fick rektorerna i Susanne Sahlins studie stöd i sitt ledarskap och i sitt arbete med skolutveckling. De blev både stärkta och bekräftade, men även utmanade i sin roll som rektor.

Susanne Sahlin
Susanne Sahlin

Född 1973
Bor i Härnösand

Disputerade 2019-10-18
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Moving Beyond Internal Affairs: Making Sense of Principals' Leadership Practices in Collaboration for School Improvement

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av ledarskap, både informellt och formellt. Jag är lärare i grunden och har haft förmånen att få ha olika ledarskapsuppdrag och ledarpositioner i arbetslivet i många år. Det har gett mig många erfarenheter som har gjort mig ännu mer nyfiken på ledarskap. I dag arbetar jag som rektorsutbildare vid rektorsprogrammet och är även vice utbildningschef på Mittuniversitetet. Så rektorers ledarskap är extra intressant för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling är gjord inom ramen för ett större forsknings- och skolförbättringsprojekt. Det är en fallstudie som bygger på kvalitativa data som jag har samlat in under tre år: intervjuer med rektorer och lärare, en enkät till lärare samt observationer. Avhandlingen handlar om rektorers ledarskapspraktiker i tre olika skolor och deras samarbete med olika aktörer i det omgivande samhället med fokus på skolutveckling. Jag har framförallt tittat på tre olika aktörer. En aktör är universitetet, där forskare har samarbetat med skolorna och rektorerna. En annan aktör är olika större privata företag och en delstudie handlar om hur en skola har jobbat med internationalisering, som jag också definierar som en extern aktör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kunde se att de olika samarbetena med externa aktörer har stärkt rektorn i hennes ledarskapspraktiker, i hennes roll som formell ledare och i den professionella praktiken. Jag pratar om rektor som ”henne” eftersom det är fler kvinnliga rektorer än manliga i Sverige. Rektorerna har haft stöd i sina tankar och i sitt arbete med ledarskap och skolutveckling och det har gjort dem både stärkta och bekräftade men också utmanade i sin roll som rektor. Stödet har framförallt kommit från forskarna på universitetet, som har fungerat som bollplank till rektorerna under de här åren. Jag har också sett att rektorerna har vidgat sin syn på ledarskap. Genom att det har varit en forskningsbaserad approach i projektet fick de ett kvalitativt sätt att resonera, både om skolutvecklingsfrågor och ledarskapsfrågor. Det är de stora resultaten om man fokuserar på rektorerna.

– Jag har också kunnat se att samarbetena med externa aktörer har haft betydelse för skolorna. Men det har varit viktigt att det har funnits gemensamma mål och att de målen har varit byggda på skolornas behov av utveckling. Det har också varit viktigt att det har funnits en långsiktighet i samarbetet.

– Sist men inte minst verkar de olika samarbetsformerna som har genomförts inom ramen för det här projektet ha bidragit både till en delvis förändrad praktik på skolorna men också till att en del normer och värderingar har börjat förändras. Till exempel utvecklade skolorna ett tydligare kollektivt åtagande för att samarbeta och kände ett ökat ansvar för utvecklingsarbete.

– Det fanns naturligtvis utmaningar också. En utmaning var att det var brist på en närvarande rektor, framförallt i en skola, på grund av sjukskrivning. Men också att det skedde en del rektorsbyten under de tre åren. När projektet avslutades hade alla rektorer på skolorna slutat. Andra utmaningar handlar om att det är många pågående projekt och aktiviteter samtidigt som pågår i skolan och det var svårt att hitta tid för lärare att samarbeta. Det fanns också en del pågående interna konflikter mellan olika personer på skolorna, och det fanns olika kulturer inom skolorna. Det fanns också brist på delaktighet och inflytande vid implementeringen av samarbetena.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite förvånad över på vilket sätt beforskningen av skolorna fick betydelse för rektorerna och lärarna. Det blev något positivt att forskare kom med ett utifrånperspektiv och ställde intresserade frågor om lärarnas och rektorernas vardag och verksamhet. Det uppfattades som positivt och givande både för rektorer och lärare att bli sedda och hörda, och att de fick sätta ord på sin vardag. Det var inte ett resultat som jag förväntade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen skrivs för vetenskapssamhället, men hjärtat finns i praktiken. Självklart hoppas jag att rektorer själva ska kunna ha nytta av resultaten. Att det är möjligt att använda avhandlingen för fortbildning och kompetensutveckling för rektorer, till exempel i rektorsprogrammet. Studien är naturligtvis intressant även för andra som är intresserade av skola och skolutveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 10:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-16 09:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.