Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Tack vare samarbeten med aktörer utanför skolan fick rektorerna i Susanne Sahlins studie stöd i sitt ledarskap och i sitt arbete med skolutveckling. De blev både stärkta och bekräftade, men även utmanade i sin roll som rektor.

Susanne Sahlin
Susanne Sahlin

Född 1973
Bor i Härnösand

Disputerade 2019-10-18
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Moving Beyond Internal Affairs: Making Sense of Principals' Leadership Practices in Collaboration for School Improvement

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av ledarskap, både informellt och formellt. Jag är lärare i grunden och har haft förmånen att få ha olika ledarskapsuppdrag och ledarpositioner i arbetslivet i många år. Det har gett mig många erfarenheter som har gjort mig ännu mer nyfiken på ledarskap. I dag arbetar jag som rektorsutbildare vid rektorsprogrammet och är även vice utbildningschef på Mittuniversitetet. Så rektorers ledarskap är extra intressant för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling är gjord inom ramen för ett större forsknings- och skolförbättringsprojekt. Det är en fallstudie som bygger på kvalitativa data som jag har samlat in under tre år: intervjuer med rektorer och lärare, en enkät till lärare samt observationer. Avhandlingen handlar om rektorers ledarskapspraktiker i tre olika skolor och deras samarbete med olika aktörer i det omgivande samhället med fokus på skolutveckling. Jag har framförallt tittat på tre olika aktörer. En aktör är universitetet, där forskare har samarbetat med skolorna och rektorerna. En annan aktör är olika större privata företag och en delstudie handlar om hur en skola har jobbat med internationalisering, som jag också definierar som en extern aktör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kunde se att de olika samarbetena med externa aktörer har stärkt rektorn i hennes ledarskapspraktiker, i hennes roll som formell ledare och i den professionella praktiken. Jag pratar om rektor som ”henne” eftersom det är fler kvinnliga rektorer än manliga i Sverige. Rektorerna har haft stöd i sina tankar och i sitt arbete med ledarskap och skolutveckling och det har gjort dem både stärkta och bekräftade men också utmanade i sin roll som rektor. Stödet har framförallt kommit från forskarna på universitetet, som har fungerat som bollplank till rektorerna under de här åren. Jag har också sett att rektorerna har vidgat sin syn på ledarskap. Genom att det har varit en forskningsbaserad approach i projektet fick de ett kvalitativt sätt att resonera, både om skolutvecklingsfrågor och ledarskapsfrågor. Det är de stora resultaten om man fokuserar på rektorerna.

– Jag har också kunnat se att samarbetena med externa aktörer har haft betydelse för skolorna. Men det har varit viktigt att det har funnits gemensamma mål och att de målen har varit byggda på skolornas behov av utveckling. Det har också varit viktigt att det har funnits en långsiktighet i samarbetet.

– Sist men inte minst verkar de olika samarbetsformerna som har genomförts inom ramen för det här projektet ha bidragit både till en delvis förändrad praktik på skolorna men också till att en del normer och värderingar har börjat förändras. Till exempel utvecklade skolorna ett tydligare kollektivt åtagande för att samarbeta och kände ett ökat ansvar för utvecklingsarbete.

– Det fanns naturligtvis utmaningar också. En utmaning var att det var brist på en närvarande rektor, framförallt i en skola, på grund av sjukskrivning. Men också att det skedde en del rektorsbyten under de tre åren. När projektet avslutades hade alla rektorer på skolorna slutat. Andra utmaningar handlar om att det är många pågående projekt och aktiviteter samtidigt som pågår i skolan och det var svårt att hitta tid för lärare att samarbeta. Det fanns också en del pågående interna konflikter mellan olika personer på skolorna, och det fanns olika kulturer inom skolorna. Det fanns också brist på delaktighet och inflytande vid implementeringen av samarbetena.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite förvånad över på vilket sätt beforskningen av skolorna fick betydelse för rektorerna och lärarna. Det blev något positivt att forskare kom med ett utifrånperspektiv och ställde intresserade frågor om lärarnas och rektorernas vardag och verksamhet. Det uppfattades som positivt och givande både för rektorer och lärare att bli sedda och hörda, och att de fick sätta ord på sin vardag. Det var inte ett resultat som jag förväntade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen skrivs för vetenskapssamhället, men hjärtat finns i praktiken. Självklart hoppas jag att rektorer själva ska kunna ha nytta av resultaten. Att det är möjligt att använda avhandlingen för fortbildning och kompetensutveckling för rektorer, till exempel i rektorsprogrammet. Studien är naturligtvis intressant även för andra som är intresserade av skola och skolutveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 10:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-16 09:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer