Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Tack vare samarbeten med aktörer utanför skolan fick rektorerna i Susanne Sahlins studie stöd i sitt ledarskap och i sitt arbete med skolutveckling. De blev både stärkta och bekräftade, men även utmanade i sin roll som rektor.

Susanne Sahlin
Susanne Sahlin

Född 1973
Bor i Härnösand

Disputerade 2019-10-18
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Moving Beyond Internal Affairs: Making Sense of Principals' Leadership Practices in Collaboration for School Improvement

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av ledarskap, både informellt och formellt. Jag är lärare i grunden och har haft förmånen att få ha olika ledarskapsuppdrag och ledarpositioner i arbetslivet i många år. Det har gett mig många erfarenheter som har gjort mig ännu mer nyfiken på ledarskap. I dag arbetar jag som rektorsutbildare vid rektorsprogrammet och är även vice utbildningschef på Mittuniversitetet. Så rektorers ledarskap är extra intressant för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling är gjord inom ramen för ett större forsknings- och skolförbättringsprojekt. Det är en fallstudie som bygger på kvalitativa data som jag har samlat in under tre år: intervjuer med rektorer och lärare, en enkät till lärare samt observationer. Avhandlingen handlar om rektorers ledarskapspraktiker i tre olika skolor och deras samarbete med olika aktörer i det omgivande samhället med fokus på skolutveckling. Jag har framförallt tittat på tre olika aktörer. En aktör är universitetet, där forskare har samarbetat med skolorna och rektorerna. En annan aktör är olika större privata företag och en delstudie handlar om hur en skola har jobbat med internationalisering, som jag också definierar som en extern aktör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kunde se att de olika samarbetena med externa aktörer har stärkt rektorn i hennes ledarskapspraktiker, i hennes roll som formell ledare och i den professionella praktiken. Jag pratar om rektor som ”henne” eftersom det är fler kvinnliga rektorer än manliga i Sverige. Rektorerna har haft stöd i sina tankar och i sitt arbete med ledarskap och skolutveckling och det har gjort dem både stärkta och bekräftade men också utmanade i sin roll som rektor. Stödet har framförallt kommit från forskarna på universitetet, som har fungerat som bollplank till rektorerna under de här åren. Jag har också sett att rektorerna har vidgat sin syn på ledarskap. Genom att det har varit en forskningsbaserad approach i projektet fick de ett kvalitativt sätt att resonera, både om skolutvecklingsfrågor och ledarskapsfrågor. Det är de stora resultaten om man fokuserar på rektorerna.

– Jag har också kunnat se att samarbetena med externa aktörer har haft betydelse för skolorna. Men det har varit viktigt att det har funnits gemensamma mål och att de målen har varit byggda på skolornas behov av utveckling. Det har också varit viktigt att det har funnits en långsiktighet i samarbetet.

– Sist men inte minst verkar de olika samarbetsformerna som har genomförts inom ramen för det här projektet ha bidragit både till en delvis förändrad praktik på skolorna men också till att en del normer och värderingar har börjat förändras. Till exempel utvecklade skolorna ett tydligare kollektivt åtagande för att samarbeta och kände ett ökat ansvar för utvecklingsarbete.

– Det fanns naturligtvis utmaningar också. En utmaning var att det var brist på en närvarande rektor, framförallt i en skola, på grund av sjukskrivning. Men också att det skedde en del rektorsbyten under de tre åren. När projektet avslutades hade alla rektorer på skolorna slutat. Andra utmaningar handlar om att det är många pågående projekt och aktiviteter samtidigt som pågår i skolan och det var svårt att hitta tid för lärare att samarbeta. Det fanns också en del pågående interna konflikter mellan olika personer på skolorna, och det fanns olika kulturer inom skolorna. Det fanns också brist på delaktighet och inflytande vid implementeringen av samarbetena.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite förvånad över på vilket sätt beforskningen av skolorna fick betydelse för rektorerna och lärarna. Det blev något positivt att forskare kom med ett utifrånperspektiv och ställde intresserade frågor om lärarnas och rektorernas vardag och verksamhet. Det uppfattades som positivt och givande både för rektorer och lärare att bli sedda och hörda, och att de fick sätta ord på sin vardag. Det var inte ett resultat som jag förväntade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen skrivs för vetenskapssamhället, men hjärtat finns i praktiken. Självklart hoppas jag att rektorer själva ska kunna ha nytta av resultaten. Att det är möjligt att använda avhandlingen för fortbildning och kompetensutveckling för rektorer, till exempel i rektorsprogrammet. Studien är naturligtvis intressant även för andra som är intresserade av skola och skolutveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 10:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-16 09:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.