Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Tack vare samarbeten med aktörer utanför skolan fick rektorerna i Susanne Sahlins studie stöd i sitt ledarskap och i sitt arbete med skolutveckling. De blev både stärkta och bekräftade, men även utmanade i sin roll som rektor.

Susanne Sahlin
Susanne Sahlin

Född 1973
Bor i Härnösand

Disputerade 2019-10-18
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Moving Beyond Internal Affairs: Making Sense of Principals' Leadership Practices in Collaboration for School Improvement

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av ledarskap, både informellt och formellt. Jag är lärare i grunden och har haft förmånen att få ha olika ledarskapsuppdrag och ledarpositioner i arbetslivet i många år. Det har gett mig många erfarenheter som har gjort mig ännu mer nyfiken på ledarskap. I dag arbetar jag som rektorsutbildare vid rektorsprogrammet och är även vice utbildningschef på Mittuniversitetet. Så rektorers ledarskap är extra intressant för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling är gjord inom ramen för ett större forsknings- och skolförbättringsprojekt. Det är en fallstudie som bygger på kvalitativa data som jag har samlat in under tre år: intervjuer med rektorer och lärare, en enkät till lärare samt observationer. Avhandlingen handlar om rektorers ledarskapspraktiker i tre olika skolor och deras samarbete med olika aktörer i det omgivande samhället med fokus på skolutveckling. Jag har framförallt tittat på tre olika aktörer. En aktör är universitetet, där forskare har samarbetat med skolorna och rektorerna. En annan aktör är olika större privata företag och en delstudie handlar om hur en skola har jobbat med internationalisering, som jag också definierar som en extern aktör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kunde se att de olika samarbetena med externa aktörer har stärkt rektorn i hennes ledarskapspraktiker, i hennes roll som formell ledare och i den professionella praktiken. Jag pratar om rektor som ”henne” eftersom det är fler kvinnliga rektorer än manliga i Sverige. Rektorerna har haft stöd i sina tankar och i sitt arbete med ledarskap och skolutveckling och det har gjort dem både stärkta och bekräftade men också utmanade i sin roll som rektor. Stödet har framförallt kommit från forskarna på universitetet, som har fungerat som bollplank till rektorerna under de här åren. Jag har också sett att rektorerna har vidgat sin syn på ledarskap. Genom att det har varit en forskningsbaserad approach i projektet fick de ett kvalitativt sätt att resonera, både om skolutvecklingsfrågor och ledarskapsfrågor. Det är de stora resultaten om man fokuserar på rektorerna.

– Jag har också kunnat se att samarbetena med externa aktörer har haft betydelse för skolorna. Men det har varit viktigt att det har funnits gemensamma mål och att de målen har varit byggda på skolornas behov av utveckling. Det har också varit viktigt att det har funnits en långsiktighet i samarbetet.

– Sist men inte minst verkar de olika samarbetsformerna som har genomförts inom ramen för det här projektet ha bidragit både till en delvis förändrad praktik på skolorna men också till att en del normer och värderingar har börjat förändras. Till exempel utvecklade skolorna ett tydligare kollektivt åtagande för att samarbeta och kände ett ökat ansvar för utvecklingsarbete.

– Det fanns naturligtvis utmaningar också. En utmaning var att det var brist på en närvarande rektor, framförallt i en skola, på grund av sjukskrivning. Men också att det skedde en del rektorsbyten under de tre åren. När projektet avslutades hade alla rektorer på skolorna slutat. Andra utmaningar handlar om att det är många pågående projekt och aktiviteter samtidigt som pågår i skolan och det var svårt att hitta tid för lärare att samarbeta. Det fanns också en del pågående interna konflikter mellan olika personer på skolorna, och det fanns olika kulturer inom skolorna. Det fanns också brist på delaktighet och inflytande vid implementeringen av samarbetena.

Vad överraskade dig?

– Jag blev lite förvånad över på vilket sätt beforskningen av skolorna fick betydelse för rektorerna och lärarna. Det blev något positivt att forskare kom med ett utifrånperspektiv och ställde intresserade frågor om lärarnas och rektorernas vardag och verksamhet. Det uppfattades som positivt och givande både för rektorer och lärare att bli sedda och hörda, och att de fick sätta ord på sin vardag. Det var inte ett resultat som jag förväntade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen skrivs för vetenskapssamhället, men hjärtat finns i praktiken. Självklart hoppas jag att rektorer själva ska kunna ha nytta av resultaten. Att det är möjligt att använda avhandlingen för fortbildning och kompetensutveckling för rektorer, till exempel i rektorsprogrammet. Studien är naturligtvis intressant även för andra som är intresserade av skola och skolutveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 10:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-16 09:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Nya datum 17-18 sept! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Fullmatade och intressanta dagar - både i Göteborg och Stockholm!

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Förhandlingen om Nordens historia i läroböckerna

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Betygen påverkar val av bostadsort

Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Undervisningens ”svarta låda”

Vad är det som gör skillnad för om en grupp elever utvecklar ett visst kunnande eller inte? Rebecka Florin Sädbom har forskat om hur lärare omsätter läro- och kursplanen i undervisningen och vad det innebär för elevernas måluppfyllelse – det som ibland kallas undervisningsgapet, eller undervisningens "svarta låda".  

Skolan sviker unga kvinnor med svåra erfarenheter

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Överraskande lätt att få med språkperspektiv på fysiklektionerna

Forskaren Maria Kouns har undersökt hur fysiklärare kan jobba mer språkinriktat. ”Jag ville se hur en språkinriktad ämnesundervisning kan utvecklas i fysikämnet på gymnasiet”, säger hon.

Hälsocoach i skolan uppskattas av elever

Pernilla Hedström har i sin forskning utvärderat en hälsocoachintervention i en grundskola. Med lekfulla aktiviteter fick hälsocoachen med sig alla elever, även de som normalt inte tycker om ämnet idrott.

Variation gör musikpedagogiken mer kreativ

Eleverna bli mer självständiga och mindre beroende av lärarens instruktioner när musikundervisningen växlar mellan förmedlande av kunskap och kreativt utforskande. ”Den kreativa förmågan och kompetensen kan ses som en förutsättning för att leva i en föränderlig värld”, säger forskaren Anna Linge.

Machosnack på fordonsprogrammet påverkar lärandet

Hur ser språkjargongen ut på fordonsprogrammet och hur påverkar det lärandet? "Samtalen präglades av en klassisk maskulin samtalsstil som var konfronterande, man avbryter och har ett ofta nedsättande tilltalssätt", säger Katarina Kärnebro.  

Svensklärarutbildningen i fokus

Forskaren Annbritt Palo har i sin avhandling undersökt vilka svenskläraridentiteter man kan urskilja i utbildningsplaner och kursplaner i svenska på lärarutbildningarna. "Förhoppningsvis kan mina resultat bidra till att lärarutbildare får en ökad medvetenhet om vilket slags lärare de utbildar", säger hon.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?