Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Många skolor saknar förutsättningar för att stärka relationerna mellan lärare och elev. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Ulf Jederlund
Ulf Jederlund

Född 1961
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-12-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Trustful Relationships and School Development

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som handledare för lärare och skolledare i förskolor, grundskolor och gymnasiet och ofta med inriktning på barn och elever med särskilda behov. Något jag slagits av under alla de samtal jag haft med skolpersonal om problem med elever är hur sällan eleverna själva blir tillfrågade. Lärare pratar med varandra, sina arbetsledare men elevens perspektiv glöms ofta bort. I grunden är jag musikpedagog och har i den rollen arbetat mycket med samspel.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på ett relationellt skolutvecklingsprojekt som jag har utformat och som syftar till att utveckla och stärka lärar-elevrelationer, det sociala klimatet samt skapa ett större engagemang i lärandet. Under två år deltog lärarlag från fem grundskolor, årskurs 4-9 i Stockholms län. Projektet inleddes med en kompetensutvecklingsinsats och under de följande två åren arbetade lärarlagen utifrån en samarbetsbaserad samtalsmodell för att utveckla samspelet mellan lärare och elev. Under hela utvecklingsarbetet fick arbetslagen kontinuerligt handledningsstöd.

– Under hela projekttiden samlades processdata in från lärare, skolledare och handledare om deras upplevelser av skolutvecklingsprocessen. Elevernas uppfattning om sitt lärande, sociala relationer med kompisar och lärare på skolan samt hur de såg på sina möjligheter att lyckas på olika områden i skolan, mättes genom enkäter både före projektstart, efter ett år samt efter två år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att organisatoriska och relationella förutsättningar varierar stort på de fem olika skolorna. Trots att samtliga skolor i studien fick samma input, exempelvis kompetensutveckling, handledning, avsatt tid och övriga resurser, förbättrades elevernas uppfattningar på endast en av skolorna. På de övriga fyra skolorna försämrades elevernas uppfattningar.

– Resultaten från elevenkäterna avspeglas i lärarnas och skolledarnas utvärderingar av utvecklingsprojektet. I skolan där elevsvaren förbättrades hade också lärarnas tillit ökat, till sig själva, sina kollegor och till processen som helhet. På den här skolan rapporterade lärarna hur deras kollektiva relationskompetens utvecklats och att de tillsammans nått en större medvetenhet om hur både icke-verbala och verbala aspekter av kommunikation påverkar lärar-elevrelationer.  I de övriga fyra skolorna upplevde lärarna och skolledarna att projektet inte inneburit några direkta förändringar i lärarnas gemensamma arbetssätt med eleverna. Det här kan ju låta konstigt men mina resultat bekräftar vad tidigare forskning visar – att ett dåligt utgångsläge blir sämre med tiden. Resultaten bekräftar också att personliga relationer och fungerande arbetsgrupper inte prioriteras i skolan. Det yttre tryck som skolan verkar under idag innebär att frågor kring tillitsfulla relationer får vika undan.

Vad överraskade dig?

– Att lärare samarbetar och tar gemensamt ansvar för alla elever är ett för-givet-tagande som hela skolsystemet vilar på. Men mina resultat visar att det är långt från självklart att lärarna ges förutsättningar att, eller vill, samverka och ta ett kollektivt ansvar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av skolutveckling över tid, från skolmyndigheter och politiker, till skolledare och lärare. Jag menar att skolutveckling inte enbart handlar om att höja resultaten utan om att utveckla lärmiljöer där både lärare och elever trivs, mår bra och kan vara kreativa tillsammans.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-01-11 09:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-14 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.