Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Många skolor saknar förutsättningar för att stärka relationerna mellan lärare och elev. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Ulf Jederlund
Ulf Jederlund

Född 1961
Bor i Stockholm

Disputerade 2021-12-17
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Trustful Relationships and School Development

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som handledare för lärare och skolledare i förskolor, grundskolor och gymnasiet och ofta med inriktning på barn och elever med särskilda behov. Något jag slagits av under alla de samtal jag haft med skolpersonal om problem med elever är hur sällan eleverna själva blir tillfrågade. Lärare pratar med varandra, sina arbetsledare men elevens perspektiv glöms ofta bort. I grunden är jag musikpedagog och har i den rollen arbetat mycket med samspel.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på ett relationellt skolutvecklingsprojekt som jag har utformat och som syftar till att utveckla och stärka lärar-elevrelationer, det sociala klimatet samt skapa ett större engagemang i lärandet. Under två år deltog lärarlag från fem grundskolor, årskurs 4-9 i Stockholms län. Projektet inleddes med en kompetensutvecklingsinsats och under de följande två åren arbetade lärarlagen utifrån en samarbetsbaserad samtalsmodell för att utveckla samspelet mellan lärare och elev. Under hela utvecklingsarbetet fick arbetslagen kontinuerligt handledningsstöd.

– Under hela projekttiden samlades processdata in från lärare, skolledare och handledare om deras upplevelser av skolutvecklingsprocessen. Elevernas uppfattning om sitt lärande, sociala relationer med kompisar och lärare på skolan samt hur de såg på sina möjligheter att lyckas på olika områden i skolan, mättes genom enkäter både före projektstart, efter ett år samt efter två år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att organisatoriska och relationella förutsättningar varierar stort på de fem olika skolorna. Trots att samtliga skolor i studien fick samma input, exempelvis kompetensutveckling, handledning, avsatt tid och övriga resurser, förbättrades elevernas uppfattningar på endast en av skolorna. På de övriga fyra skolorna försämrades elevernas uppfattningar.

– Resultaten från elevenkäterna avspeglas i lärarnas och skolledarnas utvärderingar av utvecklingsprojektet. I skolan där elevsvaren förbättrades hade också lärarnas tillit ökat, till sig själva, sina kollegor och till processen som helhet. På den här skolan rapporterade lärarna hur deras kollektiva relationskompetens utvecklats och att de tillsammans nått en större medvetenhet om hur både icke-verbala och verbala aspekter av kommunikation påverkar lärar-elevrelationer.  I de övriga fyra skolorna upplevde lärarna och skolledarna att projektet inte inneburit några direkta förändringar i lärarnas gemensamma arbetssätt med eleverna. Det här kan ju låta konstigt men mina resultat bekräftar vad tidigare forskning visar – att ett dåligt utgångsläge blir sämre med tiden. Resultaten bekräftar också att personliga relationer och fungerande arbetsgrupper inte prioriteras i skolan. Det yttre tryck som skolan verkar under idag innebär att frågor kring tillitsfulla relationer får vika undan.

Vad överraskade dig?

– Att lärare samarbetar och tar gemensamt ansvar för alla elever är ett för-givet-tagande som hela skolsystemet vilar på. Men mina resultat visar att det är långt från självklart att lärarna ges förutsättningar att, eller vill, samverka och ta ett kollektivt ansvar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av skolutveckling över tid, från skolmyndigheter och politiker, till skolledare och lärare. Jag menar att skolutveckling inte enbart handlar om att höja resultaten utan om att utveckla lärmiljöer där både lärare och elever trivs, mår bra och kan vara kreativa tillsammans.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-01-11 09:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-01-13 20:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Samhällskunskap

Årets konferens i Samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet! Text: Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i samhällskunskap information om ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm den 18 mars eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 24 mars–8 april, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Rektor i fokus

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Katarina Dahlbäck har undersökt vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenska. Resultaten visar att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och bland lärare.

Mer ”action” än teori i läromedel i litteratur

Läromedel i litteratur för gymnasiet anstränger sig för att få ämnet att framstå som hippt och fullt av "action". Men de läromedel jag granskat saknar ett kritiskt förhållningssätt till litteraturen, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.

Vad har litteraturen för plats i skolan?

Varför läsa skönlitteratur i skolan? Peter Degerman har forskat om varför vi egentligen bör läsa och studera skönlitteratur i skolan. Han tar avstamp i den litteraturdidaktiska forskningen, som enligt honom är på väg att förlora själva litteraturen ur sikte.

Rektor ges inte mandat att leda i verkligheten

Helena Hallerström har undersökt vilka normer det är som styr rektorernas handlande i skolutvecklingsarbetet. Hennes avhandling visar att rektorerna leder utan att styra: den faktiska ledarrollen är otydlig och saknar strategi. Istället går det mesta ut på att bejaka lärarna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.