Relationer viktig del av läraryrket

Anneli Frelin

Född 1969
i Skellefteå

Disputerade
2010-04-09

vid Uppsala universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Teachers' Relational Practices and Professionality

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som lärare har jag ofta funderat på hur vi gör för att hantera de situationer ofta svåra som ideligen uppstår i skolan. Själv har jag arbetat mycket i lärarlag där vi ofta har diskuterat hur vi arbetar och därigenom lärt av varandra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares relationsarbete. Lärare hanterar många olika relationer och i min studie har jag valt att koncentrera mig på hur lärarna arbetar för att upprätta och behålla relationer till elever men också hur de agerar för att främja goda relationer mellan eleverna. Jag har intervjuat och observerat elva lärare från förskolan upp till gymnasiet. Utifrån detta material har jag fått konkreta berättelser ur lärarnas vardag om hur de arbetat. Det kan handla om allt från hur de hanterar relationen till elever som behöver extra uppmärksamhet till hur de stävjar en maktsituation där några elever tenderar att bestämma över de andra. Lärarnas relationsarbete är sammanflätat med undervisningen och genomsyrar på så vis allt arbete. Tidigare forskning pekar på att den relationella dimensionen inom läraryrket är underteoretiserad och inte tillräckligt uppmärksammad. Andra studier har även visat att just relationsarbetet tillsammans med eleverna är något som både nyutbildade och erfarna lärare upplever som något av det svåraste med läraryrket.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett huvudresultat är själva kartläggningen av lärarnas relationsarbete, som också visar på hur omfattande det är. Min studie tydliggör vilka slags relationer som lärarna vill åstadkomma och hur de gör för att förverkliga dem. Tydligt är att lärarna förhandlar, mer eller mindre medvetet, för att skapa en så kallad undervisningsrelation till eleverna. Att elev och lärare har bra relation innebär inte med automatik att de har en bra undervisningsrelation. Det här tas ofta för givet men kan vara väldigt svårt få till. Förtroende, medmänsklighet och omtanke om elevernas självbild var återkommande teman i lärarnas relationsarbete. En undervisningsrelation är dynamisk och kan skadas eller förstöras och den är därför något som läraren hela tiden måste jobba på.

Hittade du något som förvånade dig?

– Jag hade trott att sättet att jobba skulle skilja sig mycket mer mellan förskollärare och gymnasielärare men min studie visar att de många gånger resonerar och hanterar relationer på ett förvånansvärt likartat sätt trots stor ålderskillnad mellan barnen. Man talade om vikten av förtroende lika mycket i förskolan som på gymnasiet. Under arbetets gång fascinerades jag också över hur komplext tänkandet kring detta arbete var.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildare och blivande och verksamma lärare kan ha det, men även politiker, skolledare och forskare.

Sidan publicerades 2010-04-14 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 13:48 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.