Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Målstyrning präglar både den kommunala och fria grundskolan. Stressen kring resultat, betyg och prestationer påverkar de pedagogiska relationerna – oberoende skola, konstaterar Majsa Allelin.

Majsa Allelin
Majsa Allelin

Född 1989
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-09-13
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av ungdomar och segregation. I min masteruppsats utforskade jag det fria skolvalets betydelse för en grupp elever från förorten. I samband med det arbetet insåg jag att man måste placera det fria skolvalet i en större kontext för att synliggöra hur det faktiskt påverkat den svenska skolan i grunden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig, rent konkret, i vardagen. Avhandlingen bygger på observationer från två grundskolor, en kommunal och en friskola i två socialt skilda områden, den ena i förorten, den andra i centrum. Jag har undersökt hur undervisningen är upplagd, hur skolan är organiserad och vilken roll rektorer, lärare och elever har i organisationen. Vidare har jag intervjuat samma grupper om hur de trivs på skolan och eleverna om varför de valt sina respektive skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett är att avhandlingen ger en god inblick i grundskoleelevers vardag. Den vittnar om en hög stressnivå och oro för betyg bland alla elevgrupper på båda skolorna. Få elever tycks undkomma den här betygsstressen, skillnaden ligger snarare i hur de hanterar den. Ytterligheterna är att ta till strategier som fusk alternativ helt och hållet strunta i skolan.

– Föräldrarnas förväntningar väger tungt, och en elev säger ”Jag tänker väldigt ofta, ge aldrig upp, sluta aldrig. När du stannar så är du död”. På båda skolor finns också ett uttalat budskap bland såväl rektorer som lärare att ansvaret för hur man lyckas i skolan ligger på varje enskild elev. De lärare som inte fullt ut delar den här synen upplever att de inte har tid att stötta eleverna så mycket som de ville. På friskolan satt en artikel på lärarrummets dörr med rubriken ”Elever måste ta mer ansvar”, samma budskap fanns på en tavla i den kommunala skolan: ”Det finns bara en person som kan ta ansvar för att du lär dig något. Du själv!!!! Vi lärare kan bara hjälpa till!”

– Men också lärarna känner stress. Många pekar på ett snävt betygssystem som beskär det professionella svängrummet. Skillnaderna mellan skolorna syns främst i det pedagogiska upplägget där den kommunala skolan präglas av mer traditionell undervisning. På friskolan har eleverna egna scheman och arbetar efter egna formulerade mål.

Vad överraskade dig?

– Att skolorna, trots att de utåt sett var så olika, var lika starkt präglade av resultatstyrning. Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till pedagogiska relationer oberoende av skola. Intressant var också att friskolan var mer heterogen jämfört med den kommunala skolan där det sociala skiktet var jämnare. Dessvärre kunde det inte ske pedagogiska utbyten mellan eleverna på friskolan eftersom det individualiserade upplägget skiktade eleverna efter deras förmåga att prestera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter, verksamma lärare, rektorer och folk i skolförvaltningarna. Men jag hoppas också att den väcker politikernas intresse. Överlag tycker jag att den politiska debatten om skolan är snäv. Fokus ligger på huruvida vi ska ha vinstdrivande skolor eller inte, mer sällan om till exempel resultatstyrning, vilket påverkar alla former av skolor.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-09-05 10:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-11 14:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.