Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

När elever har ständig tillgång till digitala verktyg utan att undervisningen anpassats för det används verktygen till annat, som sociala medier och Youtube. Det konstaterar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Lars Almén
Lars Almén

Född 1969
Bor i Kulltorp

Disputerade 2021-09-10
vid Jönköping University


AVHANDLING
One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat med datorundervisning och digitaliserad undervisning på både gymnasiet och vuxenutbildningen ända sedan jag tog min gymnasielärarexamen år 1997. Då regeringens digitaliseringsstrategi presenterades år 2017 blev det naturligt att min forskning inriktades mot den. När mina studier dessutom pekade mot det återkommande temat skolans inkluderande och kompensatoriska uppdrag fokuserade jag mig på detta perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har ur ett kompensatoriskt och inkluderande perspektiv, som jag i avhandlingen kallar en-skola-för-alla (one-school-for-all), undersökt den digitaliseringsstrategi som regeringen presenterade år 2017. Datamaterialet till studierna sträcker sig från år 2006 till år 2021, de har både ett policyperspektiv på makronivå samt ett elev- och klassrumsperspektiv på mikronivå. Avhandlingen innehåller en dokumentstudie av den policyprocess som digitaliseringsstrategin grundas på – mer konkret, vad lyfts fram och hur formuleras det? Vidare har elever från olika skolor i årskurs 8 intervjuats om sin syn på digitala verktyg och hur de använder dem i undervisningen. Därutöver har jag i en annan kommun gjort klassrumsobservationer där samma klass följts under både årskurs 7 och 8 med fokus på hur digitala verktyg används i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det andra fokusområdet i digitaliseringsstrategin – lika tillgång och användning till digitala verktyg – har genomförts i högre grad än det första fokusområdet: att alla skall ha lika digital kompetens. Det har blivit ett självändamål med digitala verktyg, utan att behovet av dessa verktyg har klargjorts.

– Vad som händer i klassrummet när elever har ständig tillgång till digitala verktyg, utan att undervisningen direkt anpassats för det, är att eleverna använder verktygen för identitetspositionering. Eleverna visar allt från spellistor, Youtube-kanaler, konton på sociala medier, till shoppingsidor för varandra. Det här tar stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov. Eleverna använder också personliga digitala verktyg som hörlurar och mobiltelefoner i hög omfattning, vilket gör att socioekonomiskt utsatta elever riskerar att bli stämplade när de inte har råd med de här verktygen. I klassen i studien var det en enda elev som inte hade egna hörlurar och som fick använda skolans, lite sämre, lurar. Både på policynivå och klassrumsnivå är en-skola-för-alla en viktig utgångspunkt, men mina resultat visar att detta inte alltid får genomslag. Ibland blir det till och med tvärtom – digitaliseringen motverkar det inkluderande och kompensatoriska uppdraget.

Vad överraskade dig?

– Att de digitala verktygen för det mesta används på samma sätt och till samma saker idag som när jag började som lärare för nästan tjugofem år sedan, det vill säga som skrivmaskin och uppslagsverk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare, övrig skolpersonal och beslutsfattare. Dessutom kan andra forskare ha nytta av det teoretiska och metodologiska ramverk som används i avhandlingen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-23 16:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-22 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Digital kurs – Programmering i matematik!

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

What role does social media use play in the youth mental health crisis? Researchers are trying to find out

Content, context and individual factors contribute to the effects of social media use, says research scientist David Bickham. While data shows potential harm from social media use, emerging research shows potential positive effects, and Bickham points out that there is a difference between the effects of watching TikTok videos and sending a direct message to a friend.