Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

När elever har ständig tillgång till digitala verktyg utan att undervisningen anpassats för det används verktygen till annat, som sociala medier och Youtube. Det konstaterar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Lars Almén
Lars Almén

Född 1969
Bor i Kulltorp

Disputerade 2021-09-10
vid Jönköping University


AVHANDLING
One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat med datorundervisning och digitaliserad undervisning på både gymnasiet och vuxenutbildningen ända sedan jag tog min gymnasielärarexamen år 1997. Då regeringens digitaliseringsstrategi presenterades år 2017 blev det naturligt att min forskning inriktades mot den. När mina studier dessutom pekade mot det återkommande temat skolans inkluderande och kompensatoriska uppdrag fokuserade jag mig på detta perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har ur ett kompensatoriskt och inkluderande perspektiv, som jag i avhandlingen kallar en-skola-för-alla (one-school-for-all), undersökt den digitaliseringsstrategi som regeringen presenterade år 2017. Datamaterialet till studierna sträcker sig från år 2006 till år 2021, de har både ett policyperspektiv på makronivå samt ett elev- och klassrumsperspektiv på mikronivå. Avhandlingen innehåller en dokumentstudie av den policyprocess som digitaliseringsstrategin grundas på – mer konkret, vad lyfts fram och hur formuleras det? Vidare har elever från olika skolor i årskurs 8 intervjuats om sin syn på digitala verktyg och hur de använder dem i undervisningen. Därutöver har jag i en annan kommun gjort klassrumsobservationer där samma klass följts under både årskurs 7 och 8 med fokus på hur digitala verktyg används i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det andra fokusområdet i digitaliseringsstrategin – lika tillgång och användning till digitala verktyg – har genomförts i högre grad än det första fokusområdet: att alla skall ha lika digital kompetens. Det har blivit ett självändamål med digitala verktyg, utan att behovet av dessa verktyg har klargjorts.

– Vad som händer i klassrummet när elever har ständig tillgång till digitala verktyg, utan att undervisningen direkt anpassats för det, är att eleverna använder verktygen för identitetspositionering. Eleverna visar allt från spellistor, Youtube-kanaler, konton på sociala medier, till shoppingsidor för varandra. Det här tar stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov. Eleverna använder också personliga digitala verktyg som hörlurar och mobiltelefoner i hög omfattning, vilket gör att socioekonomiskt utsatta elever riskerar att bli stämplade när de inte har råd med de här verktygen. I klassen i studien var det en enda elev som inte hade egna hörlurar och som fick använda skolans, lite sämre, lurar. Både på policynivå och klassrumsnivå är en-skola-för-alla en viktig utgångspunkt, men mina resultat visar att detta inte alltid får genomslag. Ibland blir det till och med tvärtom – digitaliseringen motverkar det inkluderande och kompensatoriska uppdraget.

Vad överraskade dig?

– Att de digitala verktygen för det mesta används på samma sätt och till samma saker idag som när jag började som lärare för nästan tjugofem år sedan, det vill säga som skrivmaskin och uppslagsverk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare, övrig skolpersonal och beslutsfattare. Dessutom kan andra forskare ha nytta av det teoretiska och metodologiska ramverk som används i avhandlingen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-23 16:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-22 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.