Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

När elever har ständig tillgång till digitala verktyg utan att undervisningen anpassats för det används verktygen till annat, som sociala medier och Youtube. Det konstaterar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Lars Almén
Lars Almén

Född 1969
Bor i Kulltorp

Disputerade 2021-09-10
vid Jönköping University


AVHANDLING
One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat med datorundervisning och digitaliserad undervisning på både gymnasiet och vuxenutbildningen ända sedan jag tog min gymnasielärarexamen år 1997. Då regeringens digitaliseringsstrategi presenterades år 2017 blev det naturligt att min forskning inriktades mot den. När mina studier dessutom pekade mot det återkommande temat skolans inkluderande och kompensatoriska uppdrag fokuserade jag mig på detta perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har ur ett kompensatoriskt och inkluderande perspektiv, som jag i avhandlingen kallar en-skola-för-alla (one-school-for-all), undersökt den digitaliseringsstrategi som regeringen presenterade år 2017. Datamaterialet till studierna sträcker sig från år 2006 till år 2021, de har både ett policyperspektiv på makronivå samt ett elev- och klassrumsperspektiv på mikronivå. Avhandlingen innehåller en dokumentstudie av den policyprocess som digitaliseringsstrategin grundas på – mer konkret, vad lyfts fram och hur formuleras det? Vidare har elever från olika skolor i årskurs 8 intervjuats om sin syn på digitala verktyg och hur de använder dem i undervisningen. Därutöver har jag i en annan kommun gjort klassrumsobservationer där samma klass följts under både årskurs 7 och 8 med fokus på hur digitala verktyg används i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det andra fokusområdet i digitaliseringsstrategin – lika tillgång och användning till digitala verktyg – har genomförts i högre grad än det första fokusområdet: att alla skall ha lika digital kompetens. Det har blivit ett självändamål med digitala verktyg, utan att behovet av dessa verktyg har klargjorts.

– Vad som händer i klassrummet när elever har ständig tillgång till digitala verktyg, utan att undervisningen direkt anpassats för det, är att eleverna använder verktygen för identitetspositionering. Eleverna visar allt från spellistor, Youtube-kanaler, konton på sociala medier, till shoppingsidor för varandra. Det här tar stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov. Eleverna använder också personliga digitala verktyg som hörlurar och mobiltelefoner i hög omfattning, vilket gör att socioekonomiskt utsatta elever riskerar att bli stämplade när de inte har råd med de här verktygen. I klassen i studien var det en enda elev som inte hade egna hörlurar och som fick använda skolans, lite sämre, lurar. Både på policynivå och klassrumsnivå är en-skola-för-alla en viktig utgångspunkt, men mina resultat visar att detta inte alltid får genomslag. Ibland blir det till och med tvärtom – digitaliseringen motverkar det inkluderande och kompensatoriska uppdraget.

Vad överraskade dig?

– Att de digitala verktygen för det mesta används på samma sätt och till samma saker idag som när jag började som lärare för nästan tjugofem år sedan, det vill säga som skrivmaskin och uppslagsverk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare, övrig skolpersonal och beslutsfattare. Dessutom kan andra forskare ha nytta av det teoretiska och metodologiska ramverk som används i avhandlingen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-23 16:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-22 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Programmering i matematik – Digital kurs!

I den här kursen får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser