Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

När elever har ständig tillgång till digitala verktyg utan att undervisningen anpassats för det används verktygen till annat, som sociala medier och Youtube. Det konstaterar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Lars Almén
Lars Almén

Född 1969
Bor i Kulltorp

Disputerade 2021-09-10
vid Jönköpings University


AVHANDLING
One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat med datorundervisning och digitaliserad undervisning på både gymnasiet och vuxenutbildningen ända sedan jag tog min gymnasielärarexamen år 1997. Då regeringens digitaliseringsstrategi presenterades år 2017 blev det naturligt att min forskning inriktades mot den. När mina studier dessutom pekade mot det återkommande temat skolans inkluderande och kompensatoriska uppdrag fokuserade jag mig på detta perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har ur ett kompensatoriskt och inkluderande perspektiv, som jag i avhandlingen kallar en-skola-för-alla (one-school-for-all), undersökt den digitaliseringsstrategi som regeringen presenterade år 2017. Datamaterialet till studierna sträcker sig från år 2006 till år 2021, de har både ett policyperspektiv på makronivå samt ett elev- och klassrumsperspektiv på mikronivå. Avhandlingen innehåller en dokumentstudie av den policyprocess som digitaliseringsstrategin grundas på – mer konkret, vad lyfts fram och hur formuleras det? Vidare har elever från olika skolor i årskurs 8 intervjuats om sin syn på digitala verktyg och hur de använder dem i undervisningen. Därutöver har jag i en annan kommun gjort klassrumsobservationer där samma klass följts under både årskurs 7 och 8 med fokus på hur digitala verktyg används i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det andra fokusområdet i digitaliseringsstrategin – lika tillgång och användning till digitala verktyg – har genomförts i högre grad än det första fokusområdet: att alla skall ha lika digital kompetens. Det har blivit ett självändamål med digitala verktyg, utan att behovet av dessa verktyg har klargjorts.

– Vad som händer i klassrummet när elever har ständig tillgång till digitala verktyg, utan att undervisningen direkt anpassats för det, är att eleverna använder verktygen för identitetspositionering. Eleverna visar allt från spellistor, Youtube-kanaler, konton på sociala medier, till shoppingsidor för varandra. Det här tar stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov. Eleverna använder också personliga digitala verktyg som hörlurar och mobiltelefoner i hög omfattning, vilket gör att socioekonomiskt utsatta elever riskerar att bli stämplade när de inte har råd med de här verktygen. I klassen i studien var det en enda elev som inte hade egna hörlurar och som fick använda skolans, lite sämre, lurar. Både på policynivå och klassrumsnivå är en-skola-för-alla en viktig utgångspunkt, men mina resultat visar att detta inte alltid får genomslag. Ibland blir det till och med tvärtom – digitaliseringen motverkar det inkluderande och kompensatoriska uppdraget.

Vad överraskade dig?

– Att de digitala verktygen för det mesta används på samma sätt och till samma saker idag som när jag började som lärare för nästan tjugofem år sedan, det vill säga som skrivmaskin och uppslagsverk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare, övrig skolpersonal och beslutsfattare. Dessutom kan andra forskare ha nytta av det teoretiska och metodologiska ramverk som används i avhandlingen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-23 16:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Ny digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.