Dela:

Robotar i klassrummet behöver bli smartare

Mänskliga robotar måste bli smartare för att till fullo fungera som resurs i klassrummet. Men robotar i skolan innebär också stora etiska problem kring datalagring och barnens integritet, konstaterar Sofia Serholt som forskat i ämnet.

Sofia Serholt
Sofia Serholt

Född: 1986
Bor i Horred

Disputerade 2017-09-15
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Child–Robot Interaction in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i engelska och IT. Jag visste egentligen inget alls om robotar när jag började forska om robotar i skolan men kände att jag ville vara med och påverka utvecklingen inom området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever interagerar med pedagogiska robotar och vilka konsekvenser det innebär när sådana tar plats i skolan utifrån både ett praktiskt och etiskt perspektiv. Inledningsvis gjorde jag en studie för att mäta hur barnen reagerar på instruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare. Den robot som används i studien ser ut som en docka, har empatiska förmågor, säger ”hej, hur mår du idag”, och liknande och kan förutom att kommunicera verbalt även läsa av vissa ansiktsuttryck. Vad den däremot inte förstår är gester.

– För att undersöka hur roboten fungerar i klassrummet placerades den under drygt en termin i ett rum i anslutning till klassrummet. I studien fungerade roboten som ett slags lärarassistent där eleverna en och en tillsammans med roboten skulle lösa ett antal digitala uppgifter i ämnet geografi. Sedan spelade även två elever åt gången ett spel med roboten som gick ut på att tillsammans utveckla ett hållbart samhälle. I det fallet var roboten mer av en samarbetspartner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten i den första studien visar att barnen är villiga att lyssna på roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår. I klassrummet interagerade eleverna socialt med roboten trots att de visste att roboten inte förstod. Elevernas sociala interaktion avtog dock med tiden.

– Men det uppstår också situationer där samspelet med roboten inte fungerar. Ofta beror detta på robotens oförmåga att engagera barnet från början, exempelvis i uppgifterna i geografi. Sedan fortsätter roboten sina instruktioner trots att barnet inte är med på noterna och här uppstår förstås förvirring. Roboten kan ibland också ge fel instruktioner eller säga irrelevanta saker. En del äldre elever förmår genomskåda roboten, inse att den helt enkelt säger fel. Men alla elever gör ju inte det, särskilt inte de yngre.

– Även i speluppgiften där eleverna arbetar två och två tillsammans med roboten, uppstår problem. Exempelvis när elever diskuterar vilken strategi som är smartast i syfte att komma så långt som möjligt i spelet. Den här diskussionen förstår inte roboten, vars agerande istället kan leda till att spelet tar slut. I de här situationerna blir eleverna arga, vissa hånar roboten eller försöker fatta beslut åt den.

– Sammantaget visar resultaten att robotar måste bli mycket smartare, framför allt mer socialt kompetenta, för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men med detta uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras. En annan aspekt är hur robotar med begränsade sociala kompetenser påverkar barn känslomässigt i långa loppet. Kort sagt, det finns en lång rad etiska dilemman som måste beaktas vid utveckling av robotar.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att barnen i högre grad skulle genomskåda roboten, inte ta den på så stort allvar som de faktiskt gjorde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Delvis robotforskningen men också skolans aktörer där jag hoppas att resultaten kan bidra till att sprida perspektiv och kunskap kring robotar i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-02 11:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-10 13:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Sadaf Salavati har undersökt högstadielärares användning av digital teknik. Resultaten visar att synen på den egna lärarrollen, pedagogik, arbetssätt och världsbild i mångt styr valet av hur digitala resurser används.

Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Forskning om individers begreppsbildning förutsätter ofta att lärande är en känslokall och rationell process, säger forskaren Jonas von Reybekiel Trostek. Men det han såg i sin egen forskning var det motsatta: "Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande."

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.