Robotar i klassrummet behöver bli smartare

Mänskliga robotar måste bli smartare för att till fullo fungera som resurs i klassrummet. Men robotar i skolan innebär också stora etiska problem kring datalagring och barnens integritet, konstaterar Sofia Serholt som forskat i ämnet.

Sofia Serholt
Sofia Serholt

Född: 1986
Bor i Horred

Disputerade 2017-09-15
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Child–Robot Interaction in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i engelska och IT. Jag visste egentligen inget alls om robotar när jag började forska om robotar i skolan men kände att jag ville vara med och påverka utvecklingen inom området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever interagerar med pedagogiska robotar och vilka konsekvenser det innebär när sådana tar plats i skolan utifrån både ett praktiskt och etiskt perspektiv. Inledningsvis gjorde jag en studie för att mäta hur barnen reagerar på instruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare. Den robot som används i studien ser ut som en docka, har empatiska förmågor, säger ”hej, hur mår du idag”, och liknande och kan förutom att kommunicera verbalt även läsa av vissa ansiktsuttryck. Vad den däremot inte förstår är gester.

– För att undersöka hur roboten fungerar i klassrummet placerades den under drygt en termin i ett rum i anslutning till klassrummet. I studien fungerade roboten som ett slags lärarassistent där eleverna en och en tillsammans med roboten skulle lösa ett antal digitala uppgifter i ämnet geografi. Sedan spelade även två elever åt gången ett spel med roboten som gick ut på att tillsammans utveckla ett hållbart samhälle. I det fallet var roboten mer av en samarbetspartner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten i den första studien visar att barnen är villiga att lyssna på roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår. I klassrummet interagerade eleverna socialt med roboten trots att de visste att roboten inte förstod. Elevernas sociala interaktion avtog dock med tiden.

– Men det uppstår också situationer där samspelet med roboten inte fungerar. Ofta beror detta på robotens oförmåga att engagera barnet från början, exempelvis i uppgifterna i geografi. Sedan fortsätter roboten sina instruktioner trots att barnet inte är med på noterna och här uppstår förstås förvirring. Roboten kan ibland också ge fel instruktioner eller säga irrelevanta saker. En del äldre elever förmår genomskåda roboten, inse att den helt enkelt säger fel. Men alla elever gör ju inte det, särskilt inte de yngre.

– Även i speluppgiften där eleverna arbetar två och två tillsammans med roboten, uppstår problem. Exempelvis när elever diskuterar vilken strategi som är smartast i syfte att komma så långt som möjligt i spelet. Den här diskussionen förstår inte roboten, vars agerande istället kan leda till att spelet tar slut. I de här situationerna blir eleverna arga, vissa hånar roboten eller försöker fatta beslut åt den.

– Sammantaget visar resultaten att robotar måste bli mycket smartare, framför allt mer socialt kompetenta, för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men med detta uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras. En annan aspekt är hur robotar med begränsade sociala kompetenser påverkar barn känslomässigt i långa loppet. Kort sagt, det finns en lång rad etiska dilemman som måste beaktas vid utveckling av robotar.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att barnen i högre grad skulle genomskåda roboten, inte ta den på så stort allvar som de faktiskt gjorde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Delvis robotforskningen men också skolans aktörer där jag hoppas att resultaten kan bidra till att sprida perspektiv och kunskap kring robotar i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-02 11:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-10 13:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Sadaf Salavati har undersökt högstadielärares användning av digital teknik. Resultaten visar att synen på den egna lärarrollen, pedagogik, arbetssätt och världsbild i mångt styr valet av hur digitala resurser används.

Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Forskning om individers begreppsbildning förutsätter ofta att lärande är en känslokall och rationell process, säger forskaren Jonas von Reybekiel Trostek. Men det han såg i sin egen forskning var det motsatta: "Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande."

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen. .

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om  vad som sker mellan styrdokument och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

David Didau: När blir noviser experter?

Vad säger forskningen om den ibland knaggliga vägen från att vara ren novis till att nå expertstatus inom ett område, och vad kan det innebära för lärares undervisning? Det skriver läraren och författaren David Didau om på Skola och Samhälle.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.