Robotar i klassrummet behöver bli smartare

Mänskliga robotar måste bli smartare för att till fullo fungera som resurs i klassrummet. Men robotar i skolan innebär också stora etiska problem kring datalagring och barnens integritet, konstaterar Sofia Serholt som forskat i ämnet.

Sofia Serholt
Sofia Serholt

Född: 1986
Bor i Horred

Disputerade 2017-09-15
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Child–Robot Interaction in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i engelska och IT. Jag visste egentligen inget alls om robotar när jag började forska om robotar i skolan men kände att jag ville vara med och påverka utvecklingen inom området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever interagerar med pedagogiska robotar och vilka konsekvenser det innebär när sådana tar plats i skolan utifrån både ett praktiskt och etiskt perspektiv. Inledningsvis gjorde jag en studie för att mäta hur barnen reagerar på instruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare. Den robot som används i studien ser ut som en docka, har empatiska förmågor, säger ”hej, hur mår du idag”, och liknande och kan förutom att kommunicera verbalt även läsa av vissa ansiktsuttryck. Vad den däremot inte förstår är gester.

– För att undersöka hur roboten fungerar i klassrummet placerades den under drygt en termin i ett rum i anslutning till klassrummet. I studien fungerade roboten som ett slags lärarassistent där eleverna en och en tillsammans med roboten skulle lösa ett antal digitala uppgifter i ämnet geografi. Sedan spelade även två elever åt gången ett spel med roboten som gick ut på att tillsammans utveckla ett hållbart samhälle. I det fallet var roboten mer av en samarbetspartner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten i den första studien visar att barnen är villiga att lyssna på roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår. I klassrummet interagerade eleverna socialt med roboten trots att de visste att roboten inte förstod. Elevernas sociala interaktion avtog dock med tiden.

– Men det uppstår också situationer där samspelet med roboten inte fungerar. Ofta beror detta på robotens oförmåga att engagera barnet från början, exempelvis i uppgifterna i geografi. Sedan fortsätter roboten sina instruktioner trots att barnet inte är med på noterna och här uppstår förstås förvirring. Roboten kan ibland också ge fel instruktioner eller säga irrelevanta saker. En del äldre elever förmår genomskåda roboten, inse att den helt enkelt säger fel. Men alla elever gör ju inte det, särskilt inte de yngre.

– Även i speluppgiften där eleverna arbetar två och två tillsammans med roboten, uppstår problem. Exempelvis när elever diskuterar vilken strategi som är smartast i syfte att komma så långt som möjligt i spelet. Den här diskussionen förstår inte roboten, vars agerande istället kan leda till att spelet tar slut. I de här situationerna blir eleverna arga, vissa hånar roboten eller försöker fatta beslut åt den.

– Sammantaget visar resultaten att robotar måste bli mycket smartare, framför allt mer socialt kompetenta, för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men med detta uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras. En annan aspekt är hur robotar med begränsade sociala kompetenser påverkar barn känslomässigt i långa loppet. Kort sagt, det finns en lång rad etiska dilemman som måste beaktas vid utveckling av robotar.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att barnen i högre grad skulle genomskåda roboten, inte ta den på så stort allvar som de faktiskt gjorde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Delvis robotforskningen men också skolans aktörer där jag hoppas att resultaten kan bidra till att sprida perspektiv och kunskap kring robotar i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-02 11:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-10 13:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Sadaf Salavati har undersökt högstadielärares användning av digital teknik. Resultaten visar att synen på den egna lärarrollen, pedagogik, arbetssätt och världsbild i mångt styr valet av hur digitala resurser används.

Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Forskning om individers begreppsbildning förutsätter ofta att lärande är en känslokall och rationell process, säger forskaren Jonas von Reybekiel Trostek. Men det han såg i sin egen forskning var det motsatta: "Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande."

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Läxans kvalitet viktigast

Uppföljning av läxor är en viktig del av arbetet med läxor. Det menar läxforskaren Max Strandberg.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.