Robotar i klassrummet behöver bli smartare

Mänskliga robotar måste bli smartare för att till fullo fungera som resurs i klassrummet. Men robotar i skolan innebär också stora etiska problem kring datalagring och barnens integritet, konstaterar Sofia Serholt som forskat i ämnet.

Sofia Serholt
Sofia Serholt

Född: 1986
Bor i Horred

Disputerade 2017-09-15
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Child–Robot Interaction in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i engelska och IT. Jag visste egentligen inget alls om robotar när jag började forska om robotar i skolan men kände att jag ville vara med och påverka utvecklingen inom området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever interagerar med pedagogiska robotar och vilka konsekvenser det innebär när sådana tar plats i skolan utifrån både ett praktiskt och etiskt perspektiv. Inledningsvis gjorde jag en studie för att mäta hur barnen reagerar på instruktioner som ges av antingen en robot eller en lärare. Den robot som används i studien ser ut som en docka, har empatiska förmågor, säger ”hej, hur mår du idag”, och liknande och kan förutom att kommunicera verbalt även läsa av vissa ansiktsuttryck. Vad den däremot inte förstår är gester.

– För att undersöka hur roboten fungerar i klassrummet placerades den under drygt en termin i ett rum i anslutning till klassrummet. I studien fungerade roboten som ett slags lärarassistent där eleverna en och en tillsammans med roboten skulle lösa ett antal digitala uppgifter i ämnet geografi. Sedan spelade även två elever åt gången ett spel med roboten som gick ut på att tillsammans utveckla ett hållbart samhälle. I det fallet var roboten mer av en samarbetspartner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten i den första studien visar att barnen är villiga att lyssna på roboten, men att de till skillnad från samspelet med läraren inte söker hjälp från den när de inte förstår. I klassrummet interagerade eleverna socialt med roboten trots att de visste att roboten inte förstod. Elevernas sociala interaktion avtog dock med tiden.

– Men det uppstår också situationer där samspelet med roboten inte fungerar. Ofta beror detta på robotens oförmåga att engagera barnet från början, exempelvis i uppgifterna i geografi. Sedan fortsätter roboten sina instruktioner trots att barnet inte är med på noterna och här uppstår förstås förvirring. Roboten kan ibland också ge fel instruktioner eller säga irrelevanta saker. En del äldre elever förmår genomskåda roboten, inse att den helt enkelt säger fel. Men alla elever gör ju inte det, särskilt inte de yngre.

– Även i speluppgiften där eleverna arbetar två och två tillsammans med roboten, uppstår problem. Exempelvis när elever diskuterar vilken strategi som är smartast i syfte att komma så långt som möjligt i spelet. Den här diskussionen förstår inte roboten, vars agerande istället kan leda till att spelet tar slut. I de här situationerna blir eleverna arga, vissa hånar roboten eller försöker fatta beslut åt den.

– Sammantaget visar resultaten att robotar måste bli mycket smartare, framför allt mer socialt kompetenta, för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men med detta uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras. En annan aspekt är hur robotar med begränsade sociala kompetenser påverkar barn känslomässigt i långa loppet. Kort sagt, det finns en lång rad etiska dilemman som måste beaktas vid utveckling av robotar.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att barnen i högre grad skulle genomskåda roboten, inte ta den på så stort allvar som de faktiskt gjorde.

Vem har nytta av dina resultat?

– Delvis robotforskningen men också skolans aktörer där jag hoppas att resultaten kan bidra till att sprida perspektiv och kunskap kring robotar i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-02 11:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-10 13:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Sadaf Salavati har undersökt högstadielärares användning av digital teknik. Resultaten visar att synen på den egna lärarrollen, pedagogik, arbetssätt och världsbild i mångt styr valet av hur digitala resurser används.

Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Forskning om individers begreppsbildning förutsätter ofta att lärande är en känslokall och rationell process, säger forskaren Jonas von Reybekiel Trostek. Men det han såg i sin egen forskning var det motsatta: "Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande."

PISA och TIMSS ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Internationella kunskapsmätningar i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan. Men man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.