Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Elever tycker att textilslöjd är roligt, men i praktiken innehåller ämnet allt från frustration och ilska till stolthet och lust. Stina Westerlund menar att det känslomässiga engagemanget är en del i processen och oumbärligt för lärandet i slöjd.

Stina Westerlund
Stina Westerlund

Född 1968
i Luleå

Disputerade 2015-03-20
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lust och olust – elevers erfarenheter i textilslöjd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är två saker som samspelar. Det första är att jag är svensklärare och textillärare och jobbade en period på högstadiet med dem man ibland kallar för dropouts, alltså elever som inte längre kommer till skolan. Då brottades jag med frågan hur man väcker den egna lusten till skolarbete.

– Det andra är det seglivade talet om att slöjd är så roligt och lustfyllt. Jag ville sticka hål på den där rolighetsmyten och se hur lust, och för den delen även olust, kan hänga ihop med lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Elevers erfarenheter av textilslöjd. Jag har följt fyra textilgrupper i årskurs 8 och deras slöjdarbete. Särskilt har jag undersökt deras uttryck för lust och olust i form av positiva och negativa emotioner. Det är hela känslospannet, från att stampa i golvet till att säga ”ja, vad bra jag är”. Avhandlingen handlar också om vad eleverna berättar om sina känslomässiga upplevelser av arbetet. Jag har särskilt studerat kritiska händelser där det händer något känslomässigt nytt i en situation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärande i ett slöjdklassrum handlar om att kunna byta perspektiv, att kunna se på det man gör eller tänker på ett annat sätt. Det sker med väldigt små steg och stöds av det vardagliga pratet och samspelet mellan eleverna. Jag kan se att humor, lek och att stötta en kompis har stor betydelse för att eleverna ska kunna göra de här perspektivbytena, till exempel att våga se på ett misslyckande.

– Ett annat resultat är att när eleverna har så mycket inflytande över sitt eget arbete som de har i slöjdämnet så är det grundläggande för progressionen och lärandet att känslorna får vara en del av processen. Det är viktigt att man känner för föremålet man håller på med, annars finns ingen grund när man ska ta beslut. Eleverna har väldigt olika emotionella förhållningssätt vilket får stora konsekvenser för vilket lärande som är möjligt. Jag pratar om emotionella praktiker eller förhållningssätt. I en av dem, den avståndstagande, visar elever en känslighet för negativa känslor när arbetet går dåligt och agerar undvikande, avståndstagande och ger lätt upp. I vad jag kallar den införlivande praktiken använder elever istället sina egna känslor. De egna känslorna fungerar då som ett roder i processen och hjälper eleverna att manövrera arbetet.

– Lusten och att man tycker något är roligt är en förutsättning för lärande, men det är också något som skymmer. Jag vill att man funderar kring rolighetsetiketten som slöjd fått. Om man istället talar om att något är meningsfullt för individen så får man en annan betydelse än om man bara säger att något är roligt. Då kan man prata om lärande på ett annat sätt. Det finns ett glapp mellan hur elever pratar om slöjdämnet och hur det ser ut i praktiken. De säger att det är mysigt, avslappnat och att man får umgås. Men i praktiken är det mycket besvikelse och frustration och samtidigt stolthet. Det är något som behöver lyftas upp, för att komma förbi ”det roliga”, som kan dölja allvaret och lärandet i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att elever i stort uppfattar textilslöjd som en emotionell plats i skolan, ett slags frirum där man får vara sig själv. Jag tror att det hänger ihop med samhällsutvecklingen. Det finns forskare som menar att när samhället blir kyligare och mindre personligt krävs det att skolan intimiseras för att nå fram till situationer där eleverna kan lära. Kanske är elevernas syn på slöjden som en emotionell plats ett utslag för en närhetslängtan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i slöjd förstås, men även lärare generellt eller personer som arbetar med processer där man brottas med den egna känslomässiga upplevelsen av ett arbete. Avhandlingen kan ge nycklar in i vad det är som händer och hur känslorna påverkar arbetet. Den riktar sig till alla som är intresserade av emotioner och lärandet, ett underbeforskat område.

Annelie Drewsen

Foto: Per Melander

Sidan publicerades 2015-05-12 16:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Effektivt lärande utifrån elevers intresse

Lärarna Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson skapade ett ämnesövergripande projekt utifrån boken Hungerspelen. Det fångade elevernas intresse – något som märktes på engagemanget.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Öppna laborationer ökar kvaliteten på elevers samtal

Öppna fysiklaborationer skapar mer kvalitativa samtal mellan eleverna. Det visar Jan Andersson som utforskat hur designen av det laborativa arbetet i ämnet fysik påverkar elevernas lärande.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.