Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Elever tycker att textilslöjd är roligt, men i praktiken innehåller ämnet allt från frustration och ilska till stolthet och lust. Stina Westerlund menar att det känslomässiga engagemanget är en del i processen och oumbärligt för lärandet i slöjd.

Stina Westerlund
Stina Westerlund

Född 1968
i Luleå

Disputerade 2015-03-20
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lust och olust – elevers erfarenheter i textilslöjd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är två saker som samspelar. Det första är att jag är svensklärare och textillärare och jobbade en period på högstadiet med dem man ibland kallar för dropouts, alltså elever som inte längre kommer till skolan. Då brottades jag med frågan hur man väcker den egna lusten till skolarbete.

– Det andra är det seglivade talet om att slöjd är så roligt och lustfyllt. Jag ville sticka hål på den där rolighetsmyten och se hur lust, och för den delen även olust, kan hänga ihop med lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Elevers erfarenheter av textilslöjd. Jag har följt fyra textilgrupper i årskurs 8 och deras slöjdarbete. Särskilt har jag undersökt deras uttryck för lust och olust i form av positiva och negativa emotioner. Det är hela känslospannet, från att stampa i golvet till att säga ”ja, vad bra jag är”. Avhandlingen handlar också om vad eleverna berättar om sina känslomässiga upplevelser av arbetet. Jag har särskilt studerat kritiska händelser där det händer något känslomässigt nytt i en situation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärande i ett slöjdklassrum handlar om att kunna byta perspektiv, att kunna se på det man gör eller tänker på ett annat sätt. Det sker med väldigt små steg och stöds av det vardagliga pratet och samspelet mellan eleverna. Jag kan se att humor, lek och att stötta en kompis har stor betydelse för att eleverna ska kunna göra de här perspektivbytena, till exempel att våga se på ett misslyckande.

– Ett annat resultat är att när eleverna har så mycket inflytande över sitt eget arbete som de har i slöjdämnet så är det grundläggande för progressionen och lärandet att känslorna får vara en del av processen. Det är viktigt att man känner för föremålet man håller på med, annars finns ingen grund när man ska ta beslut. Eleverna har väldigt olika emotionella förhållningssätt vilket får stora konsekvenser för vilket lärande som är möjligt. Jag pratar om emotionella praktiker eller förhållningssätt. I en av dem, den avståndstagande, visar elever en känslighet för negativa känslor när arbetet går dåligt och agerar undvikande, avståndstagande och ger lätt upp. I vad jag kallar den införlivande praktiken använder elever istället sina egna känslor. De egna känslorna fungerar då som ett roder i processen och hjälper eleverna att manövrera arbetet.

– Lusten och att man tycker något är roligt är en förutsättning för lärande, men det är också något som skymmer. Jag vill att man funderar kring rolighetsetiketten som slöjd fått. Om man istället talar om att något är meningsfullt för individen så får man en annan betydelse än om man bara säger att något är roligt. Då kan man prata om lärande på ett annat sätt. Det finns ett glapp mellan hur elever pratar om slöjdämnet och hur det ser ut i praktiken. De säger att det är mysigt, avslappnat och att man får umgås. Men i praktiken är det mycket besvikelse och frustration och samtidigt stolthet. Det är något som behöver lyftas upp, för att komma förbi ”det roliga”, som kan dölja allvaret och lärandet i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att elever i stort uppfattar textilslöjd som en emotionell plats i skolan, ett slags frirum där man får vara sig själv. Jag tror att det hänger ihop med samhällsutvecklingen. Det finns forskare som menar att när samhället blir kyligare och mindre personligt krävs det att skolan intimiseras för att nå fram till situationer där eleverna kan lära. Kanske är elevernas syn på slöjden som en emotionell plats ett utslag för en närhetslängtan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i slöjd förstås, men även lärare generellt eller personer som arbetar med processer där man brottas med den egna känslomässiga upplevelsen av ett arbete. Avhandlingen kan ge nycklar in i vad det är som händer och hur känslorna påverkar arbetet. Den riktar sig till alla som är intresserade av emotioner och lärandet, ett underbeforskat område.

Annelie Drewsen

Foto: Per Melander

Sidan publicerades 2015-05-12 16:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Effektivt lärande utifrån elevers intresse

Lärarna Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson skapade ett ämnesövergripande projekt utifrån boken Hungerspelen. Det fångade elevernas intresse – något som märktes på engagemanget.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Lärares intressen påverkar undervisning om klimatet

Lärarnas personliga syn på klimatförändringar påverkar undervisningen i ämnet. Det konstaterar Mikaela Hermans som forskat om undervisningen om klimatet i den finlandssvenska skolan.

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Elever lär sig både mer och bättre utifrån tanken att kunskaperna kan vara till värde för någon annan i dag. Martin Lackéus har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap.

Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!