Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Elever tycker att textilslöjd är roligt, men i praktiken innehåller ämnet allt från frustration och ilska till stolthet och lust. Stina Westerlund menar att det känslomässiga engagemanget är en del i processen och oumbärligt för lärandet i slöjd.

Stina Westerlund
Stina Westerlund

Född 1968
i Luleå

Disputerade 2015-03-20
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Lust och olust – elevers erfarenheter i textilslöjd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är två saker som samspelar. Det första är att jag är svensklärare och textillärare och jobbade en period på högstadiet med dem man ibland kallar för dropouts, alltså elever som inte längre kommer till skolan. Då brottades jag med frågan hur man väcker den egna lusten till skolarbete.

– Det andra är det seglivade talet om att slöjd är så roligt och lustfyllt. Jag ville sticka hål på den där rolighetsmyten och se hur lust, och för den delen även olust, kan hänga ihop med lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Elevers erfarenheter av textilslöjd. Jag har följt fyra textilgrupper i årskurs 8 och deras slöjdarbete. Särskilt har jag undersökt deras uttryck för lust och olust i form av positiva och negativa emotioner. Det är hela känslospannet, från att stampa i golvet till att säga ”ja, vad bra jag är”. Avhandlingen handlar också om vad eleverna berättar om sina känslomässiga upplevelser av arbetet. Jag har särskilt studerat kritiska händelser där det händer något känslomässigt nytt i en situation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärande i ett slöjdklassrum handlar om att kunna byta perspektiv, att kunna se på det man gör eller tänker på ett annat sätt. Det sker med väldigt små steg och stöds av det vardagliga pratet och samspelet mellan eleverna. Jag kan se att humor, lek och att stötta en kompis har stor betydelse för att eleverna ska kunna göra de här perspektivbytena, till exempel att våga se på ett misslyckande.

– Ett annat resultat är att när eleverna har så mycket inflytande över sitt eget arbete som de har i slöjdämnet så är det grundläggande för progressionen och lärandet att känslorna får vara en del av processen. Det är viktigt att man känner för föremålet man håller på med, annars finns ingen grund när man ska ta beslut. Eleverna har väldigt olika emotionella förhållningssätt vilket får stora konsekvenser för vilket lärande som är möjligt. Jag pratar om emotionella praktiker eller förhållningssätt. I en av dem, den avståndstagande, visar elever en känslighet för negativa känslor när arbetet går dåligt och agerar undvikande, avståndstagande och ger lätt upp. I vad jag kallar den införlivande praktiken använder elever istället sina egna känslor. De egna känslorna fungerar då som ett roder i processen och hjälper eleverna att manövrera arbetet.

– Lusten och att man tycker något är roligt är en förutsättning för lärande, men det är också något som skymmer. Jag vill att man funderar kring rolighetsetiketten som slöjd fått. Om man istället talar om att något är meningsfullt för individen så får man en annan betydelse än om man bara säger att något är roligt. Då kan man prata om lärande på ett annat sätt. Det finns ett glapp mellan hur elever pratar om slöjdämnet och hur det ser ut i praktiken. De säger att det är mysigt, avslappnat och att man får umgås. Men i praktiken är det mycket besvikelse och frustration och samtidigt stolthet. Det är något som behöver lyftas upp, för att komma förbi ”det roliga”, som kan dölja allvaret och lärandet i ämnet.

Vad överraskade dig?

– Att elever i stort uppfattar textilslöjd som en emotionell plats i skolan, ett slags frirum där man får vara sig själv. Jag tror att det hänger ihop med samhällsutvecklingen. Det finns forskare som menar att när samhället blir kyligare och mindre personligt krävs det att skolan intimiseras för att nå fram till situationer där eleverna kan lära. Kanske är elevernas syn på slöjden som en emotionell plats ett utslag för en närhetslängtan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i slöjd förstås, men även lärare generellt eller personer som arbetar med processer där man brottas med den egna känslomässiga upplevelsen av ett arbete. Avhandlingen kan ge nycklar in i vad det är som händer och hur känslorna påverkar arbetet. Den riktar sig till alla som är intresserade av emotioner och lärandet, ett underbeforskat område.

Annelie Drewsen

Foto: Per Melander

Sidan publicerades 2015-05-12 16:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-16 15:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Effektivt lärande utifrån elevers intresse

Lärarna Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson skapade ett ämnesövergripande projekt utifrån boken Hungerspelen. Det fångade elevernas intresse – något som märktes på engagemanget.

Elevers delaktighet – en förutsättning för lärande

Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.

Eleverna lämnas ensamma med de sanna historierna

Det finns ett ökat intresse för och spridning av bokmarknadens ”sanna historier”, något som forskaren Annette Årheim kopplar till reality-trenden i medier i stort. Hon menar att läsning av de här böckerna i skolan måste följas av diskussion: - Ungdomarna måste få möjlighet att nöta sanningarna mot varandra och inte lämnas ensamma att dra sina egna slutsatser.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?