Dela:

Rollen som den kritiska gästen – en balansakt för skolkuratorer

Skolkuratorns yrkesroll präglas av ett kritiskt förhållningssätt till skolan, och av att kuratorn måste skapa förtroende för att uppfattas som en i kollegiet. Det visar Cristine Isaksson som forskat om skolkuratorernas profession.

 Cristine Isaksson
Cristine Isaksson

Född 1967
i Stockholm

Disputerade 2016-04-29
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Den kritiska gästen: en professionsstudie om skolkuratorer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom i botten och har i många år arbetat som syo inom grundskolan och som rektor för Komvux. Där har jag på nära håll sett hur komplex och ibland problematisk den skolkurativa rollen kan vara. Det kan finnas en förväntan att kurator snabbt ska ”fixa” elevproblemet så att läraren kan fortsätta med sin undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolkuratorns roll i grundskolan och mera precist kuratorer med en socionomexamen. Jag har gjort fyra delstudier: skolkuratoryrkets framväxt och utveckling i Sverige, skolkuratorers handlingsutrymme, kunskapsbas och metodanvändning samt hur lärare och skolkuratorer ser på samarbetet kring elevers välmående.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolkuratorer har en speciell teknologi, vilket inte framkommit i tidigare forskning. Mina resultat visar att skolkuratorerna använder fyra praktikteorier som kännetecknar socialt arbete: Systemteoretisk, empowerment, antiförtryckande samt uppgiftcentrerad. Skolkuratorerna använder dessa teorier som utgångspunkt för sitt arbete med såväl elever som lärare.

– Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”.  Stor del av skolkuratorernas arbete ägnas åt samtal med lärare om elever. Dessa samtal beskrivs av båda parter som ett ”bollande” och sker oftast informellt och spontant i lärarrummet, korridorer, vid kaffemaskinen och liknade. I policydokumenten kring skolkuratorernas professionsroll framgår att yrkesgruppen ska handleda och vägleda lärarna. Men så ser verkligheten inte ut. I grunden är det här en organisatorisk fråga som skolledningen ansvarar för. Lärarna är djupt eniga om skolkuratorernas betydelse i skolan, men frågan är om skolkuratorerna vet om hur mycket de uppskattas?

– Skolkuratorer är ofta ensamma i sin profession och har en perifer roll i förhållande till skolans kärnverksamhet. I avhandlingen synliggörs de problem som kan uppstå i spänningsfältet mellan det som i en kärnverksamhet, i det här fallet skolan, är moraliskt och kunskapsmässigt eftersträvansvärt och det som på motsvarande sätt är högt värderat och unikt för den expertkompetens som en skolkurator har. Med detta följer att skolkuratorer för sin legitimitet är beroende av exempelvis stöd från närmaste chef/rektor. Men studien visar att så inte alltid är fallet.

Vad överraskade dig?

– Att så mycket tid läggs på samtal med lärare och att de samtalen sker så oorganiserat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolkuratorer, lärare, skolledare och skolpolitiker – alla som arbetar inom skolan. Men resultaten är givetvis också ett bidrag till forskningen. Det finns väldigt lite forskat om den här viktiga yrkesgruppen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-10 09:27 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-06-02 14:21 av Susanne Sawander


Relaterat

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Viktigt att fråga på rätt sätt när det gäller självskadebeteende

Hur man frågar är avgörande för att kunna fånga upp ungdomar med självskadebeteende, menar Maria Zetterqvist. Hon har forskat om hur vanligt självskadebeteende är bland ungdomar, och vad det fyller för funktion.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.