Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Hur kan de yngsta barnen göra sig hörda i samhället? Christine Eriksson har genom experimenterande forskning undersökt hur små förskolebarn genom rösten kan skapa och ta plats och utrymme i det offentliga rummet.

Christine Eriksson
Christine Eriksson

Född 1970
Bor i Täby

Disputerade 2020-01-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
A preschool that brings children into public spaces: Onto-epistemological research methods of vocal strolls, metaphors, mappings and preschool displacements

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad fritidspedagog och lärare i botten men kom tidigt in i akademin där jag framför allt ägnat mig åt de allra yngsta barnen. Det som främst intresserat mig är hur barn kan ges plats i samhället och få sina röster hörda. Särskilt spännande var det att utforska frågan med de allra yngsta barnen som ännu inte har så utvecklad verbal förmåga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att utveckla en forskningsmetod som skapar möjlighet för små barn ta plats i offentliga rum som inte är anpassade specifikt för barn. I samhället finns ju annars många platser som är ägnade för barn, exempelvis lekplatser, speciella rum på museum och liknande. I studien har jag genom ”röstliga vandringar” i centrala Stockholm tillsammans med de yngre barnen (1-3 år) samt pedagoger på förskolan utforskat hur ”plats” blir till genom att barnen tar plats både kroppsligt och med sina röster i det offentliga rummet. Vandringarna gjordes vid ett flertal tillfällen under en fyramånadersperiod med sex barn åt gången samt två pedagoger.

– Det jag vill lära något om är förskolans plats och roll i samhället – som en institution som ger barnen möjligheter att delta och skapa det offentliga samhället. Min huvudfråga är främst att utveckla metoder som skulle kunna göra detta möjligt genom att barn och forskare tillsammans prövar och experimenterar kring hur plats kan skapas genom barnens och mina röstproduktioner.  Avhandlingen rymmer även en forskningsöversikt över bland annat hur förskolebarn skapar egna platser inne i förskolan, och kulturgeografiska studier med fokus på barns förståelse och erfarenheter av offentliga rum.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen utvecklar jag en kollaborativ experimenterande forskningsmetod om hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten själva producera plats och utrymme i samhället. Det gör jag genom att beskriva vad som hände under de ”röstliga vandringarna” och vilka metoder vi utvecklade för att förskolan skulle kunna äga rum i dessa platser.

– En återkommande bild är den positiva respons som barnen fick av människor de mötte. Många förbipasserande började spontant agera tillsammans med barnen. Resenärer föll in i barnens sång på bussen, män med portföljer hängde på barnens ropande och tjoande i den långa gångtunneln som vi besökte vid varje vandring. Det enda motstånd vi mötte var från dragspelaren i gångtunneln som förmodligen tyckte att barnen stal en del av ljudutrymmet.

– Avhandlingen belyser också vikten av att organisera samhället så att barnen kan vara med och producera det offentliga rummet, och där kan förskolan vara en aktör. Det är givetvis bra att det finns platser som utformats specifikt för barn men däri finns också en risk att barn samtidigt exkluderas från övriga platser.

Vad överraskade dig?

– Min egen otålighet. Jag slogs av hur svårt det var att låta metoden uppstå i stunden, att inte själv hela tiden ta initiativ, utan att vänta in barnen.

– Jag överraskades också av barnens reaktioner när jag på förskolan, efter vandringen, spelade upp ljuden från gångtunneln. Tanken var att processa upplevelsen i efterhand. Men barnen var inte det minsta intresserade av att höra på ljuden utan sa helt kort att, ”kom vi går”. Det fick mig att fundera på hur verksamt det egentligen är att med de här efterprocesserna.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt forskare, då avhandlingens huvudresultat är en forskningsmetod. Min tanke är kanske inte att metoden ska transformeras av förskolepedagoger, utan vara just en metod där forskare samarbetar med pedagoger och barn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-28 10:08 av
Sidan uppdaterades 2020-03-05 11:26 av


Relaterat

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Skolans digitalisering har medfört att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.