Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Hur kan de yngsta barnen göra sig hörda i samhället? Christine Eriksson har genom experimenterande forskning undersökt hur små förskolebarn genom rösten kan skapa och ta plats och utrymme i det offentliga rummet.

Christine Eriksson
Christine Eriksson

Född 1970
Bor i Täby

Disputerade 2020-01-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
A preschool that brings children into public spaces: Onto-epistemological research methods of vocal strolls, metaphors, mappings and preschool displacements

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad fritidspedagog och lärare i botten men kom tidigt in i akademin där jag framför allt ägnat mig åt de allra yngsta barnen. Det som främst intresserat mig är hur barn kan ges plats i samhället och få sina röster hörda. Särskilt spännande var det att utforska frågan med de allra yngsta barnen som ännu inte har så utvecklad verbal förmåga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att utveckla en forskningsmetod som skapar möjlighet för små barn ta plats i offentliga rum som inte är anpassade specifikt för barn. I samhället finns ju annars många platser som är ägnade för barn, exempelvis lekplatser, speciella rum på museum och liknande. I studien har jag genom ”röstliga vandringar” i centrala Stockholm tillsammans med de yngre barnen (1-3 år) samt pedagoger på förskolan utforskat hur ”plats” blir till genom att barnen tar plats både kroppsligt och med sina röster i det offentliga rummet. Vandringarna gjordes vid ett flertal tillfällen under en fyramånadersperiod med sex barn åt gången samt två pedagoger.

– Det jag vill lära något om är förskolans plats och roll i samhället – som en institution som ger barnen möjligheter att delta och skapa det offentliga samhället. Min huvudfråga är främst att utveckla metoder som skulle kunna göra detta möjligt genom att barn och forskare tillsammans prövar och experimenterar kring hur plats kan skapas genom barnens och mina röstproduktioner.  Avhandlingen rymmer även en forskningsöversikt över bland annat hur förskolebarn skapar egna platser inne i förskolan, och kulturgeografiska studier med fokus på barns förståelse och erfarenheter av offentliga rum.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen utvecklar jag en kollaborativ experimenterande forskningsmetod om hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten själva producera plats och utrymme i samhället. Det gör jag genom att beskriva vad som hände under de ”röstliga vandringarna” och vilka metoder vi utvecklade för att förskolan skulle kunna äga rum i dessa platser.

– En återkommande bild är den positiva respons som barnen fick av människor de mötte. Många förbipasserande började spontant agera tillsammans med barnen. Resenärer föll in i barnens sång på bussen, män med portföljer hängde på barnens ropande och tjoande i den långa gångtunneln som vi besökte vid varje vandring. Det enda motstånd vi mötte var från dragspelaren i gångtunneln som förmodligen tyckte att barnen stal en del av ljudutrymmet.

– Avhandlingen belyser också vikten av att organisera samhället så att barnen kan vara med och producera det offentliga rummet, och där kan förskolan vara en aktör. Det är givetvis bra att det finns platser som utformats specifikt för barn men däri finns också en risk att barn samtidigt exkluderas från övriga platser.

Vad överraskade dig?

– Min egen otålighet. Jag slogs av hur svårt det var att låta metoden uppstå i stunden, att inte själv hela tiden ta initiativ, utan att vänta in barnen.

– Jag överraskades också av barnens reaktioner när jag på förskolan, efter vandringen, spelade upp ljuden från gångtunneln. Tanken var att processa upplevelsen i efterhand. Men barnen var inte det minsta intresserade av att höra på ljuden utan sa helt kort att, ”kom vi går”. Det fick mig att fundera på hur verksamt det egentligen är att med de här efterprocesserna.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt forskare, då avhandlingens huvudresultat är en forskningsmetod. Min tanke är kanske inte att metoden ska transformeras av förskolepedagoger, utan vara just en metod där forskare samarbetar med pedagoger och barn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-28 10:08 av Emma Svensson
Sidan uppdaterades 2020-03-05 11:26 av Emma Svensson


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 oktober i Stockholm

Konferensen för dig som är specialpedagog med ansvar för förskoleverksamheter. Ta del av föreläsningar om selektiv mutism hos barn, lekgrupper för barn som har svårigheter med lek och samspel, hur systematisk språklek i förskolan kan förebygga läs- och skrivsvårigheter samt att handleda specialpedagogiska frågor i förskolans värld. Välkommen!

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Very good – svenska studenter hittar ofta rätt i engelskans modifierare

Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.