2020-02-28 10:08  620 Dela:

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Hur kan de yngsta barnen göra sig hörda i samhället? Christine Eriksson har genom experimenterande forskning undersökt hur små förskolebarn genom rösten kan skapa och ta plats och utrymme i det offentliga rummet.

Christine Eriksson
Christine Eriksson

Född 1970
Bor i Täby

Disputerade 2020-01-31
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
A preschool that brings children into public spaces: Onto-epistemological research methods of vocal strolls, metaphors, mappings and preschool displacements

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad fritidspedagog och lärare i botten men kom tidigt in i akademin där jag framför allt ägnat mig åt de allra yngsta barnen. Det som främst intresserat mig är hur barn kan ges plats i samhället och få sina röster hörda. Särskilt spännande var det att utforska frågan med de allra yngsta barnen som ännu inte har så utvecklad verbal förmåga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att utveckla en forskningsmetod som skapar möjlighet för små barn ta plats i offentliga rum som inte är anpassade specifikt för barn. I samhället finns ju annars många platser som är ägnade för barn, exempelvis lekplatser, speciella rum på museum och liknande. I studien har jag genom ”röstliga vandringar” i centrala Stockholm tillsammans med de yngre barnen (1-3 år) samt pedagoger på förskolan utforskat hur ”plats” blir till genom att barnen tar plats både kroppsligt och med sina röster i det offentliga rummet. Vandringarna gjordes vid ett flertal tillfällen under en fyramånadersperiod med sex barn åt gången samt två pedagoger.

– Det jag vill lära något om är förskolans plats och roll i samhället – som en institution som ger barnen möjligheter att delta och skapa det offentliga samhället. Min huvudfråga är främst att utveckla metoder som skulle kunna göra detta möjligt genom att barn och forskare tillsammans prövar och experimenterar kring hur plats kan skapas genom barnens och mina röstproduktioner.  Avhandlingen rymmer även en forskningsöversikt över bland annat hur förskolebarn skapar egna platser inne i förskolan, och kulturgeografiska studier med fokus på barns förståelse och erfarenheter av offentliga rum.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I avhandlingen utvecklar jag en kollaborativ experimenterande forskningsmetod om hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten själva producera plats och utrymme i samhället. Det gör jag genom att beskriva vad som hände under de ”röstliga vandringarna” och vilka metoder vi utvecklade för att förskolan skulle kunna äga rum i dessa platser.

– En återkommande bild är den positiva respons som barnen fick av människor de mötte. Många förbipasserande började spontant agera tillsammans med barnen. Resenärer föll in i barnens sång på bussen, män med portföljer hängde på barnens ropande och tjoande i den långa gångtunneln som vi besökte vid varje vandring. Det enda motstånd vi mötte var från dragspelaren i gångtunneln som förmodligen tyckte att barnen stal en del av ljudutrymmet.

– Avhandlingen belyser också vikten av att organisera samhället så att barnen kan vara med och producera det offentliga rummet, och där kan förskolan vara en aktör. Det är givetvis bra att det finns platser som utformats specifikt för barn men däri finns också en risk att barn samtidigt exkluderas från övriga platser.

Vad överraskade dig?

– Min egen otålighet. Jag slogs av hur svårt det var att låta metoden uppstå i stunden, att inte själv hela tiden ta initiativ, utan att vänta in barnen.

– Jag överraskades också av barnens reaktioner när jag på förskolan, efter vandringen, spelade upp ljuden från gångtunneln. Tanken var att processa upplevelsen i efterhand. Men barnen var inte det minsta intresserade av att höra på ljuden utan sa helt kort att, ”kom vi går”. Det fick mig att fundera på hur verksamt det egentligen är att med de här efterprocesserna.

Vem har nytta av resultaten?

– Framför allt forskare, då avhandlingens huvudresultat är en forskningsmetod. Min tanke är kanske inte att metoden ska transformeras av förskolepedagoger, utan vara just en metod där forskare samarbetar med pedagoger och barn.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-02-28 10:08 av
Sidan uppdaterades 2020-03-05 11:26 av


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 oktober i Stockholm

Konferensen för dig som är specialpedagog med ansvar för förskoleverksamheter. Ta del av föreläsningar om selektiv mutism hos barn, lekgrupper för barn som har svårigheter med lek och samspel, hur systematisk språklek i förskolan kan förebygga läs- och skrivsvårigheter samt att handleda specialpedagogiska frågor i förskolans värld. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.