Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

När skolan decentraliserades ökade statens engagemang i lärares kompetensutveckling. Men engagemanget är ryckigt och följer inte alltid partilinjen, visar Nils Kirsten i sin avhandling.

Nils Kirsten
Nils Kirsten

Född 1981
Bor i Uppsala

Disputerade 2020-05-15
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Kompetensutveckling som styrning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som gymnasielärare initierade staten stora satsningar på lärares kompetensutveckling. Men både dessa och satsningar som huvudmännen initierade lokalt uppfattade jag som rätt osystematiska och jag ville utforska om de hade potential att bidra till lärares kompetensutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om statliga initiativ till kompetensutveckling mellan 1991–2016. Jag analyserar historiska tendenser i hur statens satsningar har förändrats och undersöker också Läslyftets genomförande på sex skolor under 2015–2016.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Genom decentraliseringsreformerna i början av 1990-talet avhände sig staten på flera områden kontroll över skolan. Det ökade statens incitament att ändå försöka styra skolan genom satsningar på lärares kompetensutveckling. Efter hand har staten också satsat mer resurser och ingripit mer i de satsningar som görs. Trots det deltar svenska lärare betydligt mindre i kompetensutveckling än vad kommunala lärares kollektivavtal föreskriver, och även mindre än det internationella snittet.

– Läslyftet är en av de insatser som bygger på den kompetensutvecklingsmodell som Skolverket benämner ”kollegialt lärande”. Den kännetecknas bland annat av att lärare uppmanas att genomföra specifika undervisningsaktiviteter med avsikten att de ska få möjlighet att prova nya undervisningssätt i praktiken. Men mina delstudier av Läslyftets genomförande visar att det är svårt för lärarna att tillämpa aktiviteterna på ett sätt som bidrar till ämnesundervisningen. Lösningen blir ofta att genomföra dem som extraaktiviteter, utöver den vanliga undervisningen. Det blir ett starkt fokus på att genomföra aktiviteterna och mindre på vilken nytta de gör.

Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad av ryckigheten i det statliga engagemanget, att staten så snabbt vände från ett förhållningssätt till ett annat och sedan tillbaka igen. Och att vändningarna inte hade någon tydlig partipolitisk koppling. Även när regeringar uttalar en viss politisk linje pekar deras handlingar inte sällan i motsatt riktning, som när den borgerliga regeringen lade ner Myndigheten för skolutveckling år 2008 för att staten inte skulle lägga sig i lokal skolutveckling. Sedan initierade samma regering statliga satsningar på skol- och kompetensutveckling som var större än någonsin tidigare. Vad gäller Läslyftet blev jag förvånad över att trycket var så hårt på enskilda lärare att genomföra undervisningsaktiviteter som kompetensutvecklingsmaterialet föreslog, även när lärarna inte ville.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt är inblandade i lärares kompetensutveckling, från lärare till rikspolitiker. Man bör kunna ställa högre krav på att de insatser som görs svarar bättre mot undervisningsbehovet och även kopplas till ett långsiktigt arbete.

Annika Larsson Sjögren

Sidan publicerades 2020-06-11 09:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Engelska för låg- och mellanstadiet

Samhället ställer allt högre krav på goda kunskaper i engelska och vi behöver arbeta för att hålla undervisningen modern och relevant. Hur kan vi både stötta och utmana eleverna? Hur skapar vi ett kommunikativt klassrum där språket används på riktigt? Under två dagar erbjuds aktuell ämnesdidaktisk forskning, samt praktiska verktyg och gott om språklig input. Välkommen!

Ny som lärare Webbkonferens

De första åren som lärare kan vara omtumlande. Förutom att planera och undervisa behöver du vara en tydlig ledare, skapa goda relationer och lösa konflikter. Välkommen till en webbaserad konferens som ger dig verktyg för att utveckla din roll i klassrummet!

Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier. Därför är det svårt att skapa bra förutsättningar för alla lärare i storskaliga fortbildningsinsatser, konstaterar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Förskoleklassen som övergångszon

Helena Ackesjö har studerat barns övergångar från förskola till och från förskoleklass. ”Resultaten visar att övergångar är processer präglade av diskontinuiteter i exempelvis miljöer och relationer, något barnen måste hantera, säger hon.

IUP som verktyg i lärares praktik

Åsa Hirsh konstaterar i sin avhandling att arbetet med individuella utvecklingsplaner verkar bäst om lärare får arbeta med dem utifrån lokala förutsättningar och använder dem i det formativa bedömningsarbetet.

Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Vilket stöd får eleverna för att lära sig - och förstå - naturkunskap? Monica Haraldsson Sträng har tittat på hur lärarens sätt att tala påverkar elevernas lärande och förståelse av modeller i naturkunskap. Resultatet visar att läraren inte kopplar de abstrakta modellerna till barnen praktiska verklighet.

Självkännedom ökar lärares professionella förhållningssätt

Läraryrket är ett yrke med många dilemman, höga krav och avvägningar. Men många har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Det menar Ulla Andrén som forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Toposläran som verktyg för lärande och kunskap

Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så att det inte blir kaotiskt? Maria Wolrath Söderberg har i sin avhandling undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet.

Lyssnande och tydlig lärare ger respektfull relation till eleverna

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Varför väljer en lärare i fysik att undervisa som den gör?

Det har Susanne Engström sökt svar på i sin avhandling Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa - gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning . - En fysiklärares sociala bakgrund, hans/hennes erfarenheter och värderingar har betydelse för hur han eller hon väljer att undervisa, menar Susanne Engström.

Lärare, socialsekreterare och barn som far illa

Lärare har en negativ inställning till socialtjänsten och uppfattas ofta sakna kunskap omsocialsekreterares arbete något som påverkar samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detkonstaterar Per Germundsson i avhandlingen Lärare, socialsekreterare och barn som farilla. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan . Han efterlyser också ettstrukturellt perspektiv i synen på barn som far illa.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer