Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

När skolan decentraliserades ökade statens engagemang i lärares kompetensutveckling. Men engagemanget är ryckigt och följer inte alltid partilinjen, visar Nils Kirsten i sin avhandling.

Nils Kirsten
Nils Kirsten

Född 1981
Bor i Uppsala

Disputerade 2020-05-15
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Kompetensutveckling som styrning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som gymnasielärare initierade staten stora satsningar på lärares kompetensutveckling. Men både dessa och satsningar som huvudmännen initierade lokalt uppfattade jag som rätt osystematiska och jag ville utforska om de hade potential att bidra till lärares kompetensutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om statliga initiativ till kompetensutveckling mellan 1991–2016. Jag analyserar historiska tendenser i hur statens satsningar har förändrats och undersöker också Läslyftets genomförande på sex skolor under 2015–2016.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Genom decentraliseringsreformerna i början av 1990-talet avhände sig staten på flera områden kontroll över skolan. Det ökade statens incitament att ändå försöka styra skolan genom satsningar på lärares kompetensutveckling. Efter hand har staten också satsat mer resurser och ingripit mer i de satsningar som görs. Trots det deltar svenska lärare betydligt mindre i kompetensutveckling än vad kommunala lärares kollektivavtal föreskriver, och även mindre än det internationella snittet.

– Läslyftet är en av de insatser som bygger på den kompetensutvecklingsmodell som Skolverket benämner ”kollegialt lärande”. Den kännetecknas bland annat av att lärare uppmanas att genomföra specifika undervisningsaktiviteter med avsikten att de ska få möjlighet att prova nya undervisningssätt i praktiken. Men mina delstudier av Läslyftets genomförande visar att det är svårt för lärarna att tillämpa aktiviteterna på ett sätt som bidrar till ämnesundervisningen. Lösningen blir ofta att genomföra dem som extraaktiviteter, utöver den vanliga undervisningen. Det blir ett starkt fokus på att genomföra aktiviteterna och mindre på vilken nytta de gör.

Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad av ryckigheten i det statliga engagemanget, att staten så snabbt vände från ett förhållningssätt till ett annat och sedan tillbaka igen. Och att vändningarna inte hade någon tydlig partipolitisk koppling. Även när regeringar uttalar en viss politisk linje pekar deras handlingar inte sällan i motsatt riktning, som när den borgerliga regeringen lade ner Myndigheten för skolutveckling år 2008 för att staten inte skulle lägga sig i lokal skolutveckling. Sedan initierade samma regering statliga satsningar på skol- och kompetensutveckling som var större än någonsin tidigare. Vad gäller Läslyftet blev jag förvånad över att trycket var så hårt på enskilda lärare att genomföra undervisningsaktiviteter som kompetensutvecklingsmaterialet föreslog, även när lärarna inte ville.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt är inblandade i lärares kompetensutveckling, från lärare till rikspolitiker. Man bör kunna ställa högre krav på att de insatser som görs svarar bättre mot undervisningsbehovet och även kopplas till ett långsiktigt arbete.

Annika Larsson Sjögren

Sidan publicerades 2020-06-11 09:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.