Dela:

Så bildas skolans matematikutbildning

Varför ser skolans matematikutbildning ut som den gör? För att förstå det har Anette Jahnke studerat den praktiska, oftast tysta, kunskap som utvecklas av alla som arbetar med matematikutbildning på något sätt.

Anette Jahnke
Anette Jahnke

Född 1972
i Malmö

Disputerade 2014-08-21
vid Universitetet i Nordland


AVHANDLING
Insegel till dialog. Skolans matematikutbildning – en studie i fyra praktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i 20 år med skolans matematikutbildning inom olika praktiker; som blivande matematiker, lärare, kursplaneskrivare vid Skolverket och projektledare vid Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). Jag har alltid frågat mig varför skolans matematikutbildning är som den är – och hur den egentligen är. Jag ville finna en djupare förståelse för hur den bildas.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat skolans matematikutbildning genom att lyssna på den praktiska kunskapen som utvecklas av oss alla som arbetar med matematikutbildningen på något sätt, som kursplaneskrivare, matematiker, lärare och rektor. Den praktiska kunskapen är oftast tyst och oformulerad – jag har undersökt den för att få en djupare förståelse för hur matematikutbildningen bildas.

– Avhandlingen handlar också om synen på kunskap och kunskapens natur. För att studera den praktiska kunskapen har jag använt dialogseminariemetoden som har utvecklats vid KTH och som handlar om hur man med hjälp av filosofi och skönlitteratur försöker finna nya ord och sätt att beskriva sin praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kommit fram till tre resultat. Det första är ett teoretiskt bidrag kring kunskapens natur, där jag visar att den tysta kunskapen skär tvärs igenom de fyra kunskapsformer som finns beskrivna i läroplanen. Det andra resultatet är en gestaltning av fyra olika praktiker, kursplaneskrivarens, matematikerns, lärarens och rektorns, i form av berättelser. Det tredje resultatet består av sex olika fenomen som framträder ur min analys, som kan bidra till att vi förstår skolans matematikutbildning bättre.

– Ett exempel på ett sådant fenomen är att vi inom skolans matematikutbildning ofta formulerar oss i termer av problem och lösning, ett annat att vi har svårt att hantera människors okunskap, eller oförutsedda händelser. Ur de tre resultaten kan man dra slutsatsen att matematisk kunskap är en praktisk kunskap snarare än en teoretisk kunskap.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över hur hårt mina egna kunskaper var knutna till min matematikerpraktik, som inte var lika gångbara i min lärarpraktik. Likadant blir det med elevernas kunskap, den blir hårt knuten till den verksamhet de upplever i skolan. Kunskapen ligger i den verksamhet man är involverad i och den praktiska kunskapen måste ständigt underhållas för att inte dö.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, rektorer, lärarutbildare, forskare, organisationer och myndigheter med intresse för skolans matematikutbildning. Men avhandlingen kan även vara intressant ur ett bredare perspektiv, där matematiken ses som ett case till exempel kring skolans styrning, behovet av att skolan grundas på både vetenskap och beprövad praktisk kunskap – som delvis är tyst.

Sidan publicerades 2014-11-19 15:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-11-24 07:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Blivande mattelärare vill påverka sin utbildning

Intresset för matematik och matematikdidaktik är en stor drivkraft hos blivande matematiklärare. Det menar Kicki Skog, som har forskat om vad som skulle kunna förbättras i matematikutbildningen.

Lärarutbildningens position mellan skola och högre utbildning

Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.