Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

Susanne Sawander

Anna Ida Säfström
Anna Ida Säfström

Född 1984
i Sandhem

Disputerade 2013-04-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Exercising Mathematical Competence: Practising Representation Theory and Representing Mathematical Practice

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som doktorand i matematik funderade jag både som student och lärare en hel del över vad vi och andra anser vara att kunna matematik. Vad anser vi själva krävs för att säga att vi kan? Och vad anser andra?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utvecklat ett redan befintlig ramverk för att beskriva matematisk kompetens och sedan använt det när jag studerat dels en grupp 5-åringar, dels en grupp högskoleelever. Ramverket innehåller fem olika kompetenser: förmåga att hantera representationer, procedurer, samband, resonemang och kommunikation. Som exempel kan talet fyra representeras av siffran 4 eller en legobit med fyra knoppar.

– Att peka på knopparna och räkna dem är en procedur. Ett samband kan vara sambandet mellan fyra och två, fyra är dubbelt så mycket som två. Att resonera matematiskt innebär att motivera val och slutsatser, som att legobiten representerar just fyra. Allt det här kan man också kommunicera om. Avhandlingen gick inte bara ut på att definiera vad barnen och eleverna gjorde när de löste matematiska problem utan också att se hur ramverket passade i praktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ramverket faktiskt väl beskriver vad 5-åringarna och högskoleeleverna gjorde. Det fanns en hel del likheter mellan grupperna. Framför allt resonerade 5-åringarna en hel del. Inte bara när jag frågade dem utan de motiverade helt självmant både för sig själva och inför varandra vad de gjorde. Det här visar att resonemang är något man kan börja med tidigt i skolan.

– Högskoleeleverna ägnade sig inte så mycket åt själva procedurmomentet utan pratade och reflekterade mer över vad de skulle göra för att lösa olika matematiska problem. Det här gav upphov till en viss otillfredsställelse, de kände att de inte riktigt fullföljt uppgiften. Jag känner igen detta från min egen studietid och det vittnar om att själva procedurmomentet behövs lyftas fram i den högre undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att 5-åringarna i så hög grad motiverade och reflekterade över vad de gjorde. En pojke som byggde en symmetrisk konstruktion satt hela tiden och resonerade för sig själv om vad han behövde göra, mäta och så vidare, för att båda sidor skulle blir likadana. Det var otroligt intressant att höra! Vad gäller de äldre eleverna kände jag igen just känslan av att man tyckte ha allt under kontroll men ändå inte nått fram till målet. Det överraskade och gladde mig att jag med hjälp av ramverket kunde definiera de steg som saknades i undervisningen.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis lärare och även forskare. Jag hoppas kunna utveckla ramverket till ett hjälpmedel i undervisningen för att definiera vilka olika delar matematiska aktiviteter består av.

Sidan publicerades 2013-08-20 11:11 av John Miller


Relaterat

Gott resultat med förbättrad matteundervisning

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.

Matematik på nya sätt ökar självförtroendet

För många lärarstudenter skapar matematik rädsla och oro. Genom att arbeta med matematik på nya sätt får de både en ny syn på ämnet och på sig själva. Det visar Anna Palmer i sin avhandling, Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)