Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

Susanne Sawander

Anna Ida Säfström
Anna Ida Säfström

Född 1984
i Sandhem

Disputerade 2013-04-26
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Exercising Mathematical Competence: Practising Representation Theory and Representing Mathematical Practice

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som doktorand i matematik funderade jag både som student och lärare en hel del över vad vi och andra anser vara att kunna matematik. Vad anser vi själva krävs för att säga att vi kan? Och vad anser andra?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utvecklat ett redan befintlig ramverk för att beskriva matematisk kompetens och sedan använt det när jag studerat dels en grupp 5-åringar, dels en grupp högskoleelever. Ramverket innehåller fem olika kompetenser: förmåga att hantera representationer, procedurer, samband, resonemang och kommunikation. Som exempel kan talet fyra representeras av siffran 4 eller en legobit med fyra knoppar.

– Att peka på knopparna och räkna dem är en procedur. Ett samband kan vara sambandet mellan fyra och två, fyra är dubbelt så mycket som två. Att resonera matematiskt innebär att motivera val och slutsatser, som att legobiten representerar just fyra. Allt det här kan man också kommunicera om. Avhandlingen gick inte bara ut på att definiera vad barnen och eleverna gjorde när de löste matematiska problem utan också att se hur ramverket passade i praktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ramverket faktiskt väl beskriver vad 5-åringarna och högskoleeleverna gjorde. Det fanns en hel del likheter mellan grupperna. Framför allt resonerade 5-åringarna en hel del. Inte bara när jag frågade dem utan de motiverade helt självmant både för sig själva och inför varandra vad de gjorde. Det här visar att resonemang är något man kan börja med tidigt i skolan.

– Högskoleeleverna ägnade sig inte så mycket åt själva procedurmomentet utan pratade och reflekterade mer över vad de skulle göra för att lösa olika matematiska problem. Det här gav upphov till en viss otillfredsställelse, de kände att de inte riktigt fullföljt uppgiften. Jag känner igen detta från min egen studietid och det vittnar om att själva procedurmomentet behövs lyftas fram i den högre undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att 5-åringarna i så hög grad motiverade och reflekterade över vad de gjorde. En pojke som byggde en symmetrisk konstruktion satt hela tiden och resonerade för sig själv om vad han behövde göra, mäta och så vidare, för att båda sidor skulle blir likadana. Det var otroligt intressant att höra! Vad gäller de äldre eleverna kände jag igen just känslan av att man tyckte ha allt under kontroll men ändå inte nått fram till målet. Det överraskade och gladde mig att jag med hjälp av ramverket kunde definiera de steg som saknades i undervisningen.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis lärare och även forskare. Jag hoppas kunna utveckla ramverket till ett hjälpmedel i undervisningen för att definiera vilka olika delar matematiska aktiviteter består av.

Sidan publicerades 2013-08-20 11:11 av John Miller


Relaterat

Gott resultat med förbättrad matteundervisning

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.

Matematik på nya sätt ökar självförtroendet

För många lärarstudenter skapar matematik rädsla och oro. Genom att arbeta med matematik på nya sätt får de både en ny syn på ämnet och på sig själva. Det visar Anna Palmer i sin avhandling, Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen. .

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om  vad som sker mellan styrdokument och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.