2017-06-15 09:12  531 Dela:

Så förbättrar svenska gymnasieelever sina texter på tyska

Undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet hjälper eleverna att skriva längre och bättre texter på tyska. Det visar Yvonne Knospes forskning.

Yvonne Knospe
Yvonne Knospe

Född 1986
Bor i Umeå

Disputerade 2017-06-02
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Writing in a third language: a study of upper secondary students’ texts, writing processes and metacognition

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av strategianvändning och konceptet ”medvetenhet i klassrummet”. I min magisteruppsats tittade jag på kommunikationsstrategier. För doktorsavhandlingen fortsatte jag med inlärningsstrategier och fokuserade på skrivandet. Eftersom tyska är mitt modersmål och jag är lärare i tyska som främmande språk var det helt klart att jag ville forska om elever som lär sig tyska som sitt tredje språk. Det finns inte heller så mycket forskning på det området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker hur svenska gymnasieelever skriver på tyska, sitt andra främmande språk, och om deras skrivande kan förbättras genom undervisning i strategianvändning och genom reflektioner kring lärandet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien visar att undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet underlättar för eleverna att möta de utmaningar som skrivande på ett främmande språk innebär. Texterna som produceras blir längre och är av högre kvalitet än de som skrivs av elever som inte deltar i sådana aktiviteter. Förutsättningen är dock att skrivande övas regelbundet i undervisningen.

– När elever skriver i språkklassrummet använder de sig flitigt av internetkällor om det är tillåtet. De hämtar ofta färdiga formuleringar som de kopierar in i sina texter. Studien ger ny kunskap om att dessa ständiga avbrott i skrivprocessen inte sällan påverkar textkvaliteten negativt. Den visar dessutom att det både krävs en hög kompetens i det främmande språket och kunskap om sökstrategier för att på ett effektivt sätt utnyttja den hjälp som finns att hämta i online-ordböcker och andra internetkällor. Eleverna måste göras medvetna om att kritisk granskning av dessa är nödvändig och de måste träna på att använda sådana källor effektivt.

– En annan aspekt som måste beaktas är att det andra främmande språket har en helt annan ställning än det första, det vill säga engelskan, i den svenska skolan. Engelska lär sig eleverna från år 1 och dessutom möter de språket i medier och överallt ute i samhället. Tyska lär de sig från år 6 och de möter det endast i läromedlen och undervisningen. Eftersom eleverna jämför sin förmåga att uttrycka sig på tyska med vad de kan uttrycka på engelska får de en negativ uppfattning om sin kompetens i tyska, vilket påverkar deras självbild och motivation. Detta bör också diskuteras i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att eleverna använde sig av internetkällor i så stor utsträckning och att de har så lite kunskap om hur de på bästa sätt kan använda sig av den information som de får fram.

– Det slog mig också att de har dåligt självförtroende och att de förutsätter att det som de hittar på slumpmässiga webbsidor kommer att förbättra deras texter. Å andra sidan var det härligt att inse att eleverna uppskattar att prata om sina erfarenheter när det gäller språkinlärning. Åtminstone när de får ventilera frustration och besvikelse och prata med någon som berättar för dem att det är en del av processen i att lära sig ett främmande språk. Jag tror att man kan få dem att anta utmaningen med större glädje genom att öka deras kännedom om detta

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare i främmande språk, och förhoppningsvis också eleverna. Men även forskare inom skrivforsknings- och flerspråkighetsfältet.

Åsa Lasson

Foto: Per Melander

Sidan publicerades 2017-06-15 09:12 av
Sidan uppdaterades 2018-04-05 14:30 av


Relaterat

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer