Så förbättrar svenska gymnasieelever sina texter på tyska

Undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet hjälper eleverna att skriva längre och bättre texter på tyska. Det visar Yvonne Knospes forskning.

Yvonne Knospe
Yvonne Knospe

Född 1986
Bor i Umeå

Disputerade 2017-06-02
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Writing in a third language: a study of upper secondary students’ texts, writing processes and metacognition

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av strategianvändning och konceptet ”medvetenhet i klassrummet”. I min magisteruppsats tittade jag på kommunikationsstrategier. För doktorsavhandlingen fortsatte jag med inlärningsstrategier och fokuserade på skrivandet. Eftersom tyska är mitt modersmål och jag är lärare i tyska som främmande språk var det helt klart att jag ville forska om elever som lär sig tyska som sitt tredje språk. Det finns inte heller så mycket forskning på det området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker hur svenska gymnasieelever skriver på tyska, sitt andra främmande språk, och om deras skrivande kan förbättras genom undervisning i strategianvändning och genom reflektioner kring lärandet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien visar att undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet underlättar för eleverna att möta de utmaningar som skrivande på ett främmande språk innebär. Texterna som produceras blir längre och är av högre kvalitet än de som skrivs av elever som inte deltar i sådana aktiviteter. Förutsättningen är dock att skrivande övas regelbundet i undervisningen.

– När elever skriver i språkklassrummet använder de sig flitigt av internetkällor om det är tillåtet. De hämtar ofta färdiga formuleringar som de kopierar in i sina texter. Studien ger ny kunskap om att dessa ständiga avbrott i skrivprocessen inte sällan påverkar textkvaliteten negativt. Den visar dessutom att det både krävs en hög kompetens i det främmande språket och kunskap om sökstrategier för att på ett effektivt sätt utnyttja den hjälp som finns att hämta i online-ordböcker och andra internetkällor. Eleverna måste göras medvetna om att kritisk granskning av dessa är nödvändig och de måste träna på att använda sådana källor effektivt.

– En annan aspekt som måste beaktas är att det andra främmande språket har en helt annan ställning än det första, det vill säga engelskan, i den svenska skolan. Engelska lär sig eleverna från år 1 och dessutom möter de språket i medier och överallt ute i samhället. Tyska lär de sig från år 6 och de möter det endast i läromedlen och undervisningen. Eftersom eleverna jämför sin förmåga att uttrycka sig på tyska med vad de kan uttrycka på engelska får de en negativ uppfattning om sin kompetens i tyska, vilket påverkar deras självbild och motivation. Detta bör också diskuteras i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att eleverna använde sig av internetkällor i så stor utsträckning och att de har så lite kunskap om hur de på bästa sätt kan använda sig av den information som de får fram.

– Det slog mig också att de har dåligt självförtroende och att de förutsätter att det som de hittar på slumpmässiga webbsidor kommer att förbättra deras texter. Å andra sidan var det härligt att inse att eleverna uppskattar att prata om sina erfarenheter när det gäller språkinlärning. Åtminstone när de får ventilera frustration och besvikelse och prata med någon som berättar för dem att det är en del av processen i att lära sig ett främmande språk. Jag tror att man kan få dem att anta utmaningen med större glädje genom att öka deras kännedom om detta

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare i främmande språk, och förhoppningsvis också eleverna. Men även forskare inom skrivforsknings- och flerspråkighetsfältet.

Åsa Lasson

Foto: Per Melander

Sidan publicerades 2017-06-15 09:12 av
Sidan uppdaterades 2018-04-05 14:30 av


Relaterat

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre ”rätt svar”, istället fylldes klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i sitt ledarskap och arbete med skolutveckling. Det visar i Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Britton avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.