Så förbättrar svenska gymnasieelever sina texter på tyska

Undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet hjälper eleverna att skriva längre och bättre texter på tyska. Det visar Yvonne Knospes forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av strategianvändning och konceptet ”medvetenhet i klassrummet”. I min magisteruppsats tittade jag på kommunikationsstrategier. För doktorsavhandlingen fortsatte jag med inlärningsstrategier och fokuserade på skrivandet. Eftersom tyska är mitt modersmål och jag är lärare i tyska som främmande språk var det helt klart att jag ville forska om elever som lär sig tyska som sitt tredje språk. Det finns inte heller så mycket forskning på det området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker hur svenska gymnasieelever skriver på tyska, sitt andra främmande språk, och om deras skrivande kan förbättras genom undervisning i strategianvändning och genom reflektioner kring lärandet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien visar att undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet underlättar för eleverna att möta de utmaningar som skrivande på ett främmande språk innebär. Texterna som produceras blir längre och är av högre kvalitet än de som skrivs av elever som inte deltar i sådana aktiviteter. Förutsättningen är dock att skrivande övas regelbundet i undervisningen.

– När elever skriver i språkklassrummet använder de sig flitigt av internetkällor om det är tillåtet. De hämtar ofta färdiga formuleringar som de kopierar in i sina texter. Studien ger ny kunskap om att dessa ständiga avbrott i skrivprocessen inte sällan påverkar textkvaliteten negativt. Den visar dessutom att det både krävs en hög kompetens i det främmande språket och kunskap om sökstrategier för att på ett effektivt sätt utnyttja den hjälp som finns att hämta i online-ordböcker och andra internetkällor. Eleverna måste göras medvetna om att kritisk granskning av dessa är nödvändig och de måste träna på att använda sådana källor effektivt.

– En annan aspekt som måste beaktas är att det andra främmande språket har en helt annan ställning än det första, det vill säga engelskan, i den svenska skolan. Engelska lär sig eleverna från år 1 och dessutom möter de språket i medier och överallt ute i samhället. Tyska lär de sig från år 6 och de möter det endast i läromedlen och undervisningen. Eftersom eleverna jämför sin förmåga att uttrycka sig på tyska med vad de kan uttrycka på engelska får de en negativ uppfattning om sin kompetens i tyska, vilket påverkar deras självbild och motivation. Detta bör också diskuteras i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Det var överraskande att eleverna använde sig av internetkällor i så stor utsträckning och att de har så lite kunskap om hur de på bästa sätt kan använda sig av den information som de får fram.

– Det slog mig också att de har dåligt självförtroende och att de förutsätter att det som de hittar på slumpmässiga webbsidor kommer att förbättra deras texter. Å andra sidan var det härligt att inse att eleverna uppskattar att prata om sina erfarenheter när det gäller språkinlärning. Åtminstone när de får ventilera frustration och besvikelse och prata med någon som berättar för dem att det är en del av processen i att lära sig ett främmande språk. Jag tror att man kan få dem att anta utmaningen med större glädje genom att öka deras kännedom om detta

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare i främmande språk, och förhoppningsvis också eleverna. Men även forskare inom skrivforsknings- och flerspråkighetsfältet.

Åsa Lasson

Foto: Per Melander