Så formas hållbar utveckling genom utbildning

Lärarutbildare som undervisar om hållbar utveckling förväntas ta ställning och agera hållbart även utanför klassrummet vilket krockar med den kunskapssyn som dominerar i utbildningen. Det konstaterar Hanna Sjögren i sin avhandling.

Hanna Sjögren
Hanna Sjögren

Född 1984
i Ludvika

Disputerade 2016-06-03
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Sustainability for Whom?: The Politics of Imagining Environmental Change in Education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har sedan tidigare en kandidat- och masterexamen i statsvetenskap med genusinriktning. Under den senaste lärarutbildningsreformen (2009-2011) vaknade mitt intresse för all politik som präglar lärarutbildningen i Sverige på olika nivåer. Jag hade sedan tidigare ett intresse för hur politiska begrepp som jämställdhet, demokrati och inte minst hållbar utveckling hanteras i olika praktiker.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har varit intresserad av hur begreppet ”hållbar utveckling” tolkas och avgränsas när det ska göras undervisningsbart. Begreppet ”hållbar utveckling” finns idag med i såväl internationella överenskommelser som i svenska styrdokument som rör utbildning på olika nivåer.  Fallet jag studerar är den svenska lärarutbildningen och min empiri består av fokusgrupper med lärarutbildare på universitet och högskolor runt om i landet. Syftet med min studie har varit att undersöka hur hållbar utveckling formas genom utbildning samt att diskutera hur dessa formationer relateras till idéer om vad utbildning är och vem som ska utbildas. En viktigt poäng med mitt projekt har varit att försöka göra rum inte bara för mänskligt varande, utan också för det vi kallar ”naturen.”  Som titeln på avhandlingen antyder är en central fråga vem eller vilka som blir inkluderade i utbildning som rör hållbar utveckling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste bidraget med studien i mina ögon är att jag fokuserar på vilka epistemologiska och ontologiska antaganden, det vill säga vad som är verkligt och viktigt och hur vi får vetskap om världen, som undervisningen vilar på. I analyserna visar jag att lärarutbildarna ofta använder sig av rationell, mätbar och kvantifierbar kunskap men att denna kunskap inte tycks vara nog för att hantera hållbar utveckling. I samtalen uppkommer även referenser till populärkultur, science fiction, gamla trosuppfattningar, jordens undergång och små djur vilket jag menar utgör en viktig men oftast helt undanskuffad del i att forma hållbar utveckling. Jag tror att utbildningen behöver ge rum också åt det irrationella, det fantastiska och det existentiella, inte minst eftersom den konventionella vetenskaps- och kunskapssynen har bidragit till den ohållbara situationen av miljöförändringar som vi har idag.

Vad överraskade dig?

– Överraskningar har utgjort en viktig del i mitt metodologiska ramverk och utgör egentligen utgångspunkten för alla resultat som presenteras. Kapitlen i avhandlingen är tematiserade utifrån vad jag kallar obekväma och svårfångade moment i fokusgruppssamtalen. För mig är det otroligt viktigt att göra forskning som kan fånga det oväntade och det som inte passar in.

– Ett kapitel handlar till exempel om olika balansakter som lärarutbildarna utför i sin undervisning. Här fokuserar jag till exempel på hur lärarutbildarna resonerar kring föreställningen om att undervisningen som bedrivs ska vara neutral samtidigt som de hanterar kraven på en förändring av nuvarande situation. Föreställningen om neutralitet var för mig förvånansvärt stark och den visar sig vara problematisk i praktiken eftersom hållbar utveckling också tycks innebära att den som undervisar ska ta ställning och agera hållbart också utanför klassrummen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min avhandling är både en gedigen empirisk undersökning och ett viktigt teoretisk bidrag. Min förhoppning är att den ska läsas av praktiker och forskare inom olika fält. Eftersom jag i min studie använder begrepp från kulturstudier, feministisk teori, utbildningsfilosofi och politisk teori är studien framförallt ett ganska unikt bidrag till utbildnings- och miljöforskning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-06-20 11:07 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-08-17 12:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Machokulturen upprätthålls även av lärarna på fordonsprogrammet

Språknormen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. Det konstaterar Janne Kontio, som forskat om språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram där undervisningsspråket är engelska.

Elever bygger kunskap om hållbarhet tillsammans

Birgitta Nordén har forskat om lärande inom miljö och hållbarhet. Resultaten visar att det inte är böcker eller lärare som är källan till kunskap - den bygger eleverna och lärarna tillsammans. 

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.