Dela:

Så fungerar kommunikation i virtuella miljöer

Giulia Messina Dahlberg har undersökt hur kommunikation fungerar på en distansutbildning med studenter som läser en språkkurs för nybörjare. Hon konstaterar att det är viktigt med en tydlig organisation av tid och rum när allt sker via verbala uttryck.

Giulia Messina Dahlberg
Giulia Messina Dahlberg

Född 1979
i Asti, Italien

Disputerade 2015-09-21
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Languaging in virtual learning sites: studies of online encounters in the language-focused classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som språklärare i italienska och engelska på gymnasiet sedan 2002, och sedan 2004 arbetar jag som adjunkt i italienska på universitetet. Vi började utveckla kurser online eftersom det var svårt att rekrytera studenter till campus och vi funderade mycket på hur vi skulle skapa en känsla av tillhörighet hos studenterna. Vi insåg att synkrona möten med alla samtidigt online var viktiga och när jag började min forskarutbildning ville jag forska vidare kring den frågan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur människor kommunicerar och använder sig av ett eller flera språk som de är oerfarna med samtidigt som de använder digital teknik för att delta i en distansutbildning. I avhandlingen har jag under 1,5 år följt en grupp studenter som har läst italienska för nybörjare på distans utan några fysiska träffar och har spelat in seminarierna som de hade på en videokonferens-plattform. Jag har sedan analyserat det som skedde med fokus på vad studenterna gör och hur de använder sig av språk och andra resurser för att kunna förhandla sin plats i gruppen, och sin identitet i det virtuella klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studenter och lärare använder olika resurser och olika medier i den virtuella miljön för att föra samtalet fram. De använder sig av mikrofon samtidigt som de använder skriftlig kommunikation. Just att de kan använda olika medier gör att studenter och lärare kan komma till tals och göra sin röst hörd på olika sätt. Men detta att de har flera olika plattformar att uttrycka sig i kan också innebära att de tappar fokus och förlorar tråden i samtalet.

– Att deltagarna sitter på olika platser påverkar deras sätt att relatera till varandra, det kan bland annat ta fokus från det som sker i klassrummet. Ett exempel kan vara att en student håller på och förbereda något i köket samtidigt som han deltar på seminariet. Helt plötsligt ursäktar han sig med att han måste ta ut en paj ur ugnen. När han kommer tillbaka till samtalet blir det ofta så att det kommer att handla om pajen istället för det som de skulle prata om egentligen. Men det kan också öppna upp för att man lär sig nya ord – det innebär både hinder och möjligheter.

Vad överraskade dig?

– Hur studenterna navigerar det här klassrummet där de inte kan uttrycka sig genom att exempelvis peka, le eller nicka. Det som är kvar är det verbala språket och samtalet tar andra former än i ett vanligt klassrum. De normer som man tar för givet när man kan se varandra blir annorlunda när man inte kan se varandra. Det blir bland annat väldigt viktigt med en tydlig organisation av tid och rum när allt sker via verbala uttryck.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen kan vara en utgångspunkt för vidare reflektion kring distansutbildning. Jag tänkte på lärare när jag skrev avhandlingen, inte bara kollegorna på universitetet utan även på skolan och på gymnasiet i synnerhet. Det kan vara intressant att ta del av hur en flexibilitet i tid och rum möjliggör för skolor att erbjuda kurser.

– Distanskurser har funnits i många år men det finns många frågetecken kring hur man kan göra så att alla blir inkluderade och vill komma till det virtuella klassrummet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-11-04 11:33 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-01 15:27 av Susanne Sawander


Relaterat

Lära på nätet – en fråga om sammanhang

Att skapa en bra nätutbildning är inte enbart en teknikfråga. Jimmy Jaldemark visar i sin avhandling, Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education, att lärarnas och studenternas sammanhang är en avgörande faktorn för lärandet i en nätutbildning.

Personlig distansutbildning ökar deltagandet

Man sätter lätt likhetstecken mellan distansutbildning och självstudier, säger forskaren Stefan Hrastinski, men faktum är att studenter efterfrågar en mer direkt kommunikation med sina kursare när de läser nätbaserade utbildningar.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.