Så kan delaktighet främja elevernas hälsa

Vad i skolmiljön bidrar till att eleverna känner sig pigga, friska och beslutsamma? Hur kan elever vara delaktiga i att förbättra sin egen arbetsmiljö? Maria Warne har i sin avhandling bland annat undersökt om metoden Photovoice kan bidra till att göra skolan med hälsofrämjande.

Maria Warne
Maria Warne

Född 1957 i Eskilstuna Disputerade 2013-11-29 vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Där eleverna är. Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I slutet av 1990-talet hade jag påbörjat min utbildning till folkhälsovetare på Mälardalens högskola och blev intresserad av hur skolan kan vara en hälsofrämjande arena. Något som också bidrog var att jag upplevde skolan som problemfokuserad och åtgärdande, till skillnad från det som kallas hälsofrämjande skola, där man ser vad som kan främja elevernas hälsa och lärande.

– Sedan var det också aspekten med barns delaktighet. Man pratar mycket om barns delaktighet, men det blir lite av läpparnas bekännelser och många gånger fattas beslut över barnens huvud.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan kan fokusera mer på vad som främjar hälsa och lärande och hur man kan involvera elever i att utveckla skolans arbetsmiljö.

– I den första delen arbetade jag tillsammans med gymnasieelever och deras lärare i Östersunds kommun med Photovoice. Det är en metod för att öka människors delaktighet och det som kallas empowerment, att uppleva sig ha makt över och kunna påverka sitt eget liv. Eleverna använde kameror för att dokumentera sin närmiljö.

– Sedan samlades de i grupper för att diskutera vad som var viktigt för att de skulle må bra och klara skolarbetet. I nästa steg fick de fundera på vad de skulle vilja förändra och vem som beslutar om det – rektor, lärare, politiker eller Skolverket? Till slut fick eleverna vända sig till beslutsfattarna med något slags förslag.

– I den andra delen studerade jag de faktorer som gymnasieeleverna hade tagit upp i relation till ett positivt hälsoutfall. För att kunna göra det utvecklade vi en positiv hälsoskala som är tänkt att användas av skolor. Ungefär 1 500 elever i årskurs 6–9 svarade på en enkät.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att delaktighet är så starkt förknippad med hälsa, och att Photovoice var en metod för att stärka det. Photovoice är en ny metod i Sverige och det som föll ut var att den var uppskattad och fungerade. Det som eleverna lyfte fram för att må bra och lyckas i skolan var att de fick ett positivt bemötande, en rättvis behandling, socialt och pedagogiskt stöd, men också möjligheten till återhämtningen under och efter skoldagen.

– När jag analyserade enkäten kunde jag se att eleverna hade dubbelt så stor chans att rapportera en bra hälsa om de upplevde sig delaktiga i klassrummet. Andra resultat var att stöd från lärare och föräldrar också starkt bidrog till upplevd hälsa. Här fanns skillnader mellan pojkar och flickor där flickorna upplevde en lägre grad av positiv hälsa, men också att pojkarna rapporterade att de fick mer stöd av lärare och föräldrar än vad flickorna gjorde.

Vad överraskade dig?

– Dels blev jag glatt överraskad av att intresset att studera vad som främjar hälsa var stort. Lärarna uppskattade att jobba med det perspektivet. Dels var jag ganska förvånad att eleverna pratade så mycket om behovet av återhämtning, också i relation till den upplevelse av monotoni som de kände i undervisningen många gånger.

– De motiverade sig själva genom att tänka på vad de skulle göra efter skolan för att kunna jobba en stund till. Återhämtning kan vara varierad undervisning, pauser på olika sätt eller att bara att få luta sig tillbaka och titta ut genom fönstret – något som inte alltid var accepterat av lärarna. När återhämtningen uteblev var det flera som rapporterade att de kände sig deprimerade.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med barn eller ungdomar, eller planerar verksamhet där barn och unga ingår, alltså lärare, skolledare, personal inom elevhälsan och politiker. Avhandlingen kan användas för att bygga upp ett systematiskt arbete som bygger på de hälsofrämjande aspekterna.

– Genom en metod som Photovoice kan man få hjälp av eleverna att se vad som är viktigt att jobba med. Jag har även tagit fram en metodbok tillsammans med lärare som går att ladda ner fritt. ”Med våra ögon” heter den.

Sidan publicerades 2014-03-07 12:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-05 21:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer