Så kan delaktighet främja elevernas hälsa

Vad i skolmiljön bidrar till att eleverna känner sig pigga, friska och beslutsamma? Hur kan elever vara delaktiga i att förbättra sin egen arbetsmiljö? Maria Warne har i sin avhandling bland annat undersökt om metoden Photovoice kan bidra till att göra skolan med hälsofrämjande.

Maria Warne
Maria Warne

Född 1957 i Eskilstuna Disputerade 2013-11-29 vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Där eleverna är. Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I slutet av 1990-talet hade jag påbörjat min utbildning till folkhälsovetare på Mälardalens högskola och blev intresserad av hur skolan kan vara en hälsofrämjande arena. Något som också bidrog var att jag upplevde skolan som problemfokuserad och åtgärdande, till skillnad från det som kallas hälsofrämjande skola, där man ser vad som kan främja elevernas hälsa och lärande.

– Sedan var det också aspekten med barns delaktighet. Man pratar mycket om barns delaktighet, men det blir lite av läpparnas bekännelser och många gånger fattas beslut över barnens huvud.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan kan fokusera mer på vad som främjar hälsa och lärande och hur man kan involvera elever i att utveckla skolans arbetsmiljö.

– I den första delen arbetade jag tillsammans med gymnasieelever och deras lärare i Östersunds kommun med Photovoice. Det är en metod för att öka människors delaktighet och det som kallas empowerment, att uppleva sig ha makt över och kunna påverka sitt eget liv. Eleverna använde kameror för att dokumentera sin närmiljö.

– Sedan samlades de i grupper för att diskutera vad som var viktigt för att de skulle må bra och klara skolarbetet. I nästa steg fick de fundera på vad de skulle vilja förändra och vem som beslutar om det – rektor, lärare, politiker eller Skolverket? Till slut fick eleverna vända sig till beslutsfattarna med något slags förslag.

– I den andra delen studerade jag de faktorer som gymnasieeleverna hade tagit upp i relation till ett positivt hälsoutfall. För att kunna göra det utvecklade vi en positiv hälsoskala som är tänkt att användas av skolor. Ungefär 1 500 elever i årskurs 6–9 svarade på en enkät.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att delaktighet är så starkt förknippad med hälsa, och att Photovoice var en metod för att stärka det. Photovoice är en ny metod i Sverige och det som föll ut var att den var uppskattad och fungerade. Det som eleverna lyfte fram för att må bra och lyckas i skolan var att de fick ett positivt bemötande, en rättvis behandling, socialt och pedagogiskt stöd, men också möjligheten till återhämtningen under och efter skoldagen.

– När jag analyserade enkäten kunde jag se att eleverna hade dubbelt så stor chans att rapportera en bra hälsa om de upplevde sig delaktiga i klassrummet. Andra resultat var att stöd från lärare och föräldrar också starkt bidrog till upplevd hälsa. Här fanns skillnader mellan pojkar och flickor där flickorna upplevde en lägre grad av positiv hälsa, men också att pojkarna rapporterade att de fick mer stöd av lärare och föräldrar än vad flickorna gjorde.

Vad överraskade dig?

– Dels blev jag glatt överraskad av att intresset att studera vad som främjar hälsa var stort. Lärarna uppskattade att jobba med det perspektivet. Dels var jag ganska förvånad att eleverna pratade så mycket om behovet av återhämtning, också i relation till den upplevelse av monotoni som de kände i undervisningen många gånger.

– De motiverade sig själva genom att tänka på vad de skulle göra efter skolan för att kunna jobba en stund till. Återhämtning kan vara varierad undervisning, pauser på olika sätt eller att bara att få luta sig tillbaka och titta ut genom fönstret – något som inte alltid var accepterat av lärarna. När återhämtningen uteblev var det flera som rapporterade att de kände sig deprimerade.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med barn eller ungdomar, eller planerar verksamhet där barn och unga ingår, alltså lärare, skolledare, personal inom elevhälsan och politiker. Avhandlingen kan användas för att bygga upp ett systematiskt arbete som bygger på de hälsofrämjande aspekterna.

– Genom en metod som Photovoice kan man få hjälp av eleverna att se vad som är viktigt att jobba med. Jag har även tagit fram en metodbok tillsammans med lärare som går att ladda ner fritt. ”Med våra ögon” heter den.

Sidan publicerades 2014-03-07 12:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-05 21:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Flickor i högstadiet mår sämre än pojkar

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.