Så kan förskolan stötta barn som har svårt med leksamspel
Barn som har svårt att leka med andra barn kan behöva särskilda stödinsatser i förskolan. Evidensbaserade praktiker kan ge pedagoger verktyg för att genomföra sådana insatser, visar Maria Gladhs avhandling.
Bor i Stockholm
Född 1970
Disputerade 2025-09-15
vid Stockholms universitet
New special educational practices for social skills and play between children. Inclusive reflections and enactments of peer-mediated instruction and intervention in Swedish preschools
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har bland annat en yrkesbakgrund i förskolan och det som tidigare kallades särskolan (i dag anpassad skola, reds. anm.). I förskolan såg jag lekens betydelse för barns utveckling inom olika områden, till exempel det språkliga. I särskolan där jag arbetade, som främst riktades till barn med intellektuell funktionsnedsättning och autism, såg jag vikten av att för vissa elever förenkla och förtydliga mina instruktioner. Förskolor i Sverige är inkluderande; det innebär att det finns både barn i behov av särskilt stöd och barn som inte har det behovet. Pedagogerna behöver anpassa strategier och förhållningssätt både till gruppen som helhet och till varje barn, inte minst när det gäller att stimulera och stötta barn att fungera enskilt och i grupp.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om barn drar sig undan, eller har svårt att initiera och upprätthålla leksamspel med andra barn, behöver de stöd av pedagoger. Avhandlingen utprövar evidensbaserade praktiker som pedagoger kan använda för att uppmuntra och stötta barn i behov av särskilt stöd till leksamspel med andra barn.
– Den evidensbaserade praktik som står i fokus för avhandlingen är Kamratbaserad instruktion och intervention, genom förskoleprogrammet Play time/Social time som är framtaget i USA. Förutom lekbaserade lärandesessioner med fokus på sociala färdigheter innehåller programmet även Teacher Impression Scale (TIS), som används för strukturerade observationer av barns lek utifrån 16 frågeområden. Två artiklar i avhandlingen utforskar genom fallstudier hur fyra pedagoger tillämpade programmet på sina respektive förskolor, medan den tredje artikeln utvärderar observationsinstrumentet i en svensk version, TIS-S, på tolv förskolor.
Om barn drar sig undan, eller har svårt att initiera och upprätthålla leksamspel med andra barn, behöver de stöd av pedagoger.
Maria Gladh
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Innehållet i programmet Play time/Social time, på svenska Tid för lek och samspel, visade sig kunna vara tillämpbart i svenska förskolor när det användes regelbundet och med lyhördhet. Resultatet visar att barnens engagemang i aktiviteter och deras delaktighet i lekinteraktioner med andra barn ökade. Det gällde för tre av fyra barn som deltog. För det fjärde barnet syntes ingen skillnad i fria leksituationer efter interventionen jämfört med före, dock visade video-observationer att barnet engagerade sig i samarbetsinriktad lek med kamraten i programmets lärandesessioner. Programmet verkar alltså ha varit berikande även för det barnet.
– Utmaningar kunde handla om förskolornas förutsättningar för att organisera smågruppsaktiviteter och att matcha barns lekintressen och samtidiga lekengagemang i programsessionerna.
– TIS-S var tillförlitligt när det gällde att identifiera barns svårigheter och styrkor i sociala leksituationer, men mer forskning i större skala och med andra forskningsdesigner behövs av programmet och instrumentet för att säkra resultaten av dessa studier.
Vad överraskade dig?
– Både observationsinstrumentet och programmet för leksamspel föreföll enkla att använda för pedagoger med hjälp av enbart kortfattade instruktioner. Pedagogerna kunde göra verktygen till sina egna, och koppla dessa till sitt praktiska arbete i inkluderande förskolor. Det gällde oavsett om pedagogerna fick extra coachning eller inte.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas och tror att pedagoger både i förskola och i grundskolans lägsta åldrar, liksom pedagoger i den anpassade grundskolan, kan ha nytta av resultaten. Studierna är exempel på tillämpad forskning som demonstrerar hur stödinsatser kan utformas för att främja leksamspel mellan barn i förskolan. Programmet och observationsinstrumentet finns tillgängligt på nätet. För rektorer, utbildningsanordnare och skolmyndigheter bidrar avhandlingen med kunskap om förutsättningar för förskolans specialpedagogiska och inkluderande uppdrag.