Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Med digitala verktyg i undervisningen kan läraren skapa miljöer som gör att elever kan testa och undersöka geometriska figurer, konstaterar Peter Markkanen i sin avhandling.

Peter Markkanen
Peter Markkanen

Född år 1964
Bor i Norrköping

Disputerade 2021-02-18
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Representationer, visualisering och resonemang i geometri. Praktiknära studier i digitala lärmiljöer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare upplevde jag att elever har svårt att uppfatta och tolka figurer och jag undrade vad det beror på. Det räcker inte att visa en figur och tro att eleverna uppfattar det vi vill att de ska uppfatta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om undervisning i två- och tredimensionell geometri i grundskolan. Den första delen fokuserar på klassundervisning med stöd av digitala verktyg, och den andra fokuserar på elevernas syn på undervisning. Det senare är en designstudie där jag tillsammans med verksamma lärare försöker skapa undervisning som gör det lättare för eleverna att förstå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Digitala verktyg ger lärarna utökade möjligheter och redskap att belysa sånt som elever kan få svårt att få syn på. Men jag vill också lyfta fram att med digitala verktyg i undervisningen kan läraren skapa miljöer som gör att elever kan testa och undersöka geometriska figurer. Den här undersökande verksamheten är viktigt för att lära sig och för att öka förståelsen inom geometri.

Vad överraskade dig?

– Det kanske inte var överraskande men min studie bekräftade att det är svårt att skapa undervisning som bidrar med förutsättningar för eleverna att bygga djupa geometriska kunskaper. Det krävs mycket av läraren för att skapa förutsättningar för eleverna att urskilja viktiga aspekter och förstå geometri. I det arbetet kan de digitala verktygen vara till stor hjälp men det går inte att köpa ett koncept rakt av och bara lägga till det till undervisningen. Lärarna måste hitta ett sätt att foga in verktygen i den egna undervisningen. Det är en viktig distinktion för det är inte alltid som digitala verktyg bidrar med möjligheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare då jag tagit fram fem koncept och lyfter fram goda exempel. Det är konkreta tips till lärare.

Annika Sjöberg

Foto: Peter de Laval

Sidan publicerades 2021-05-12 15:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Flera olika ämnesspråk i skolans matematik

För att klara det matematiska testet TIMSS krävs kunskaper i såväl vardagsspråk som ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk. Som lärare bör man behärska matematikens ämnesspråk som en del av ämneskunskapen, menar Ida Bergvall.

Ny digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Lyckade lektioner

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? Med kursen Lyckade lektioner får du planering, struktur och motivation att samspela i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tekniker. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa. Kursintyg ingår!

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.