Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Med digitala verktyg i undervisningen kan läraren skapa miljöer som gör att elever kan testa och undersöka geometriska figurer, konstaterar Peter Markkanen i sin avhandling.

Peter Markkanen
Peter Markkanen

Född år 1964
Bor i Norrköping

Disputerade 2021-02-18
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Representationer, visualisering och resonemang i geometri. Praktiknära studier i digitala lärmiljöer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare upplevde jag att elever har svårt att uppfatta och tolka figurer och jag undrade vad det beror på. Det räcker inte att visa en figur och tro att eleverna uppfattar det vi vill att de ska uppfatta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om undervisning i två- och tredimensionell geometri i grundskolan. Den första delen fokuserar på klassundervisning med stöd av digitala verktyg, och den andra fokuserar på elevernas syn på undervisning. Det senare är en designstudie där jag tillsammans med verksamma lärare försöker skapa undervisning som gör det lättare för eleverna att förstå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Digitala verktyg ger lärarna utökade möjligheter och redskap att belysa sånt som elever kan få svårt att få syn på. Men jag vill också lyfta fram att med digitala verktyg i undervisningen kan läraren skapa miljöer som gör att elever kan testa och undersöka geometriska figurer. Den här undersökande verksamheten är viktigt för att lära sig och för att öka förståelsen inom geometri.

Vad överraskade dig?

– Det kanske inte var överraskande men min studie bekräftade att det är svårt att skapa undervisning som bidrar med förutsättningar för eleverna att bygga djupa geometriska kunskaper. Det krävs mycket av läraren för att skapa förutsättningar för eleverna att urskilja viktiga aspekter och förstå geometri. I det arbetet kan de digitala verktygen vara till stor hjälp men det går inte att köpa ett koncept rakt av och bara lägga till det till undervisningen. Lärarna måste hitta ett sätt att foga in verktygen i den egna undervisningen. Det är en viktig distinktion för det är inte alltid som digitala verktyg bidrar med möjligheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare då jag tagit fram fem koncept och lyfter fram goda exempel. Det är konkreta tips till lärare.

Annika Sjöberg

Foto: Peter de Laval

Sidan publicerades 2021-05-12 15:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Flera olika ämnesspråk i skolans matematik

För att klara det matematiska testet TIMSS krävs kunskaper i såväl vardagsspråk som ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk. Som lärare bör man behärska matematikens ämnesspråk som en del av ämneskunskapen, menar Ida Bergvall.

Ny digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Lyckade lektioner

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? Med kursen Lyckade lektioner får du planering, struktur och motivation att samspela i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tekniker. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa. Kursintyg ingår!

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.