Dela:

Så kan mobil teknik stödja utomhuslärande

Det krävs ordentlig planering för att mobila lärandeaktiviteter ska vara meningsfulla, visar Jalal Nouris forskning. Han har tagit fram en modell som stödjer lärare i planeringen av mobila lärandeaktiviteter som utspelar sig både inomhus och utomhus. – Det är lätt hänt att teknikens möjligheter glorifieras och att man tycker sig se genvägar till bra utbildning, säger han.

Jalal Nouri
Jalal Nouri

Född 1982,
i Kurdistan

Disputerade 2014-10-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Orchestrating scaffolded outdoor mobile learning activities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är matematiker i grunden men har läst in en lärarutbildning och har undervisat i matematik, datateknik och teknisk innovation på gymnasiet. Jag har alltid varit intresserad av teknik och när jag jobbade som lärare blev jag genuint intresserad av hur tekniken kan stödja kognition och lärande. Jag såg dessutom hur ungdomarna ständigt använde sina mobiler och vilken roll datorn har i deras liv. Där fanns en outnyttjad potential för lärande som jag ville forska mer om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man planerar mobila lärandeaktiviteter, som sker både inomhus och utomhus, för att maximera det pedagogiska stödet till eleverna och för att maximera lärandemöjligheter tvärs över kontexter. Denna typ av lärandeaktiviteter behöver nämligen planeras i detalj och kräver ett nytt förhållningsätt från lärare eftersom förutsättningarna för lärande förändras i samband med språnget ut ur klassrummet och genom användningen av teknik. Till skillnad från klassrumsmiljön, som är arrangerad för lärande, så är de autentiska miljöer eleverna kommer till, exempelvis stads- eller skogsmiljöer, inte arrangerade för lärande och medför ofiltrerad stimuli som konkurrerar om elevernas uppmärksamhet.

– Avhandlingen lyfter i synnerhet fram två saker. Det ena är de aspekter av lärande som man bör ta hänsyn till vid planeringen av mobila lärandeaktiviteter; som till exempel stöd för elevsamarbete, lärarens roll, teknikens roll, multimodala representationer och lärandesekvenser. Det andra som lyfts fram är en konkret modell som stödjer lärare att planera mobila lärandeaktiviteter med hänsyn till ovanstående aspekter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobilt lärande tvärs över kontexter och miljöer kräver noggrann planering, men när det väl görs kan vi få till lärorika och meningsfulla aktiviteter som kan komplettera den vanliga undervisningen. I en av de studier jag utförde tillsammans med kollegor fick eleverna gå ut och studera olika arters biotoper i naturen. Med stöd av mobiler kunde de samla in relevant information om de olika arterna, som de upplevde med alla sina sinnen. Mobilen användes också för att tillhandahålla uppgiftsinstruktioner, ledtrådar, stöd för samarbete och kommunikation, samt för att samla in data i form av bilder och videoinspelningar som eleverna tog med sig in klassrummet för vidare analys. Tekniken kan alltså spela en stor roll i dessa sammanhang – och kan möjliggöra en typ av aktivitet som inte hade varit möjlig annars.

– Ett annat viktigt fynd är att även om eleverna inte nödvändigtvis lär sig mer än i klassrummet så ligger mervärdet i deras engagemang och ökade intresse för ämnet. De blir väldigt motiverade under den här typen av aktiviteter – och i vissa fall lär de sig saker som de inte kan lära sig i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Det mest överraskande var att de annars lågpresterande eleverna lyfte och presterade väldigt bra i de här aktiviteterna, när de var ordentligt planerade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt lärare. Det centrala bidraget med avhandlingen är den modell jag, med stöd i professor Staffan Selanders tidigare forskning, har tagit fram för planeringen av mobila lärandeaktiviteter som sker tvärs över kontexter.

Åsa Lasson 

Sidan publicerades 2015-02-16 14:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Digitalt lärande syns inte i resultatmätningar

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an ExtendedDigital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom -där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.

Elever fångar hembygdshistoria genom ny teknik

Att använda QR-koder i stadsvandringen gjorde att både elevernas kunskaper om sin hembygd, och intresse för den, ökade betydligt. Det visar en utvecklingsartikel av tre lärare i Nacka kommun.

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.