Så kan mobil teknik stödja utomhuslärande

Det krävs ordentlig planering för att mobila lärandeaktiviteter ska vara meningsfulla, visar Jalal Nouris forskning. Han har tagit fram en modell som stödjer lärare i planeringen av mobila lärandeaktiviteter som utspelar sig både inomhus och utomhus. – Det är lätt hänt att teknikens möjligheter glorifieras och att man tycker sig se genvägar till bra utbildning, säger han.

Jalal Nouri
Jalal Nouri

Född 1982,
i Kurdistan

Disputerade 2014-10-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Orchestrating scaffolded outdoor mobile learning activities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är matematiker i grunden men har läst in en lärarutbildning och har undervisat i matematik, datateknik och teknisk innovation på gymnasiet. Jag har alltid varit intresserad av teknik och när jag jobbade som lärare blev jag genuint intresserad av hur tekniken kan stödja kognition och lärande. Jag såg dessutom hur ungdomarna ständigt använde sina mobiler och vilken roll datorn har i deras liv. Där fanns en outnyttjad potential för lärande som jag ville forska mer om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man planerar mobila lärandeaktiviteter, som sker både inomhus och utomhus, för att maximera det pedagogiska stödet till eleverna och för att maximera lärandemöjligheter tvärs över kontexter. Denna typ av lärandeaktiviteter behöver nämligen planeras i detalj och kräver ett nytt förhållningsätt från lärare eftersom förutsättningarna för lärande förändras i samband med språnget ut ur klassrummet och genom användningen av teknik. Till skillnad från klassrumsmiljön, som är arrangerad för lärande, så är de autentiska miljöer eleverna kommer till, exempelvis stads- eller skogsmiljöer, inte arrangerade för lärande och medför ofiltrerad stimuli som konkurrerar om elevernas uppmärksamhet.

– Avhandlingen lyfter i synnerhet fram två saker. Det ena är de aspekter av lärande som man bör ta hänsyn till vid planeringen av mobila lärandeaktiviteter; som till exempel stöd för elevsamarbete, lärarens roll, teknikens roll, multimodala representationer och lärandesekvenser. Det andra som lyfts fram är en konkret modell som stödjer lärare att planera mobila lärandeaktiviteter med hänsyn till ovanstående aspekter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobilt lärande tvärs över kontexter och miljöer kräver noggrann planering, men när det väl görs kan vi få till lärorika och meningsfulla aktiviteter som kan komplettera den vanliga undervisningen. I en av de studier jag utförde tillsammans med kollegor fick eleverna gå ut och studera olika arters biotoper i naturen. Med stöd av mobiler kunde de samla in relevant information om de olika arterna, som de upplevde med alla sina sinnen. Mobilen användes också för att tillhandahålla uppgiftsinstruktioner, ledtrådar, stöd för samarbete och kommunikation, samt för att samla in data i form av bilder och videoinspelningar som eleverna tog med sig in klassrummet för vidare analys. Tekniken kan alltså spela en stor roll i dessa sammanhang – och kan möjliggöra en typ av aktivitet som inte hade varit möjlig annars.

– Ett annat viktigt fynd är att även om eleverna inte nödvändigtvis lär sig mer än i klassrummet så ligger mervärdet i deras engagemang och ökade intresse för ämnet. De blir väldigt motiverade under den här typen av aktiviteter – och i vissa fall lär de sig saker som de inte kan lära sig i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Det mest överraskande var att de annars lågpresterande eleverna lyfte och presterade väldigt bra i de här aktiviteterna, när de var ordentligt planerade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt lärare. Det centrala bidraget med avhandlingen är den modell jag, med stöd i professor Staffan Selanders tidigare forskning, har tagit fram för planeringen av mobila lärandeaktiviteter som sker tvärs över kontexter.

Åsa Lasson 

Sidan publicerades 2015-02-16 14:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Digitalt lärande syns inte i resultatmätningar

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an ExtendedDigital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom -där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.

Elever fångar hembygdshistoria genom ny teknik

Att använda QR-koder i stadsvandringen gjorde att både elevernas kunskaper om sin hembygd, och intresse för den, ökade betydligt. Det visar en utvecklingsartikel av tre lärare i Nacka kommun.

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.