Dela:

Så kan mobil teknik stödja utomhuslärande

Det krävs ordentlig planering för att mobila lärandeaktiviteter ska vara meningsfulla, visar Jalal Nouris forskning. Han har tagit fram en modell som stödjer lärare i planeringen av mobila lärandeaktiviteter som utspelar sig både inomhus och utomhus. – Det är lätt hänt att teknikens möjligheter glorifieras och att man tycker sig se genvägar till bra utbildning, säger han.

Jalal Nouri
Jalal Nouri

Född 1982,
i Kurdistan

Disputerade 2014-10-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Orchestrating scaffolded outdoor mobile learning activities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är matematiker i grunden men har läst in en lärarutbildning och har undervisat i matematik, datateknik och teknisk innovation på gymnasiet. Jag har alltid varit intresserad av teknik och när jag jobbade som lärare blev jag genuint intresserad av hur tekniken kan stödja kognition och lärande. Jag såg dessutom hur ungdomarna ständigt använde sina mobiler och vilken roll datorn har i deras liv. Där fanns en outnyttjad potential för lärande som jag ville forska mer om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man planerar mobila lärandeaktiviteter, som sker både inomhus och utomhus, för att maximera det pedagogiska stödet till eleverna och för att maximera lärandemöjligheter tvärs över kontexter. Denna typ av lärandeaktiviteter behöver nämligen planeras i detalj och kräver ett nytt förhållningsätt från lärare eftersom förutsättningarna för lärande förändras i samband med språnget ut ur klassrummet och genom användningen av teknik. Till skillnad från klassrumsmiljön, som är arrangerad för lärande, så är de autentiska miljöer eleverna kommer till, exempelvis stads- eller skogsmiljöer, inte arrangerade för lärande och medför ofiltrerad stimuli som konkurrerar om elevernas uppmärksamhet.

– Avhandlingen lyfter i synnerhet fram två saker. Det ena är de aspekter av lärande som man bör ta hänsyn till vid planeringen av mobila lärandeaktiviteter; som till exempel stöd för elevsamarbete, lärarens roll, teknikens roll, multimodala representationer och lärandesekvenser. Det andra som lyfts fram är en konkret modell som stödjer lärare att planera mobila lärandeaktiviteter med hänsyn till ovanstående aspekter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobilt lärande tvärs över kontexter och miljöer kräver noggrann planering, men när det väl görs kan vi få till lärorika och meningsfulla aktiviteter som kan komplettera den vanliga undervisningen. I en av de studier jag utförde tillsammans med kollegor fick eleverna gå ut och studera olika arters biotoper i naturen. Med stöd av mobiler kunde de samla in relevant information om de olika arterna, som de upplevde med alla sina sinnen. Mobilen användes också för att tillhandahålla uppgiftsinstruktioner, ledtrådar, stöd för samarbete och kommunikation, samt för att samla in data i form av bilder och videoinspelningar som eleverna tog med sig in klassrummet för vidare analys. Tekniken kan alltså spela en stor roll i dessa sammanhang – och kan möjliggöra en typ av aktivitet som inte hade varit möjlig annars.

– Ett annat viktigt fynd är att även om eleverna inte nödvändigtvis lär sig mer än i klassrummet så ligger mervärdet i deras engagemang och ökade intresse för ämnet. De blir väldigt motiverade under den här typen av aktiviteter – och i vissa fall lär de sig saker som de inte kan lära sig i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Det mest överraskande var att de annars lågpresterande eleverna lyfte och presterade väldigt bra i de här aktiviteterna, när de var ordentligt planerade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt lärare. Det centrala bidraget med avhandlingen är den modell jag, med stöd i professor Staffan Selanders tidigare forskning, har tagit fram för planeringen av mobila lärandeaktiviteter som sker tvärs över kontexter.

Åsa Lasson 

Sidan publicerades 2015-02-16 14:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Digitalt lärande syns inte i resultatmätningar

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an ExtendedDigital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom -där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.

Elever fångar hembygdshistoria genom ny teknik

Att använda QR-koder i stadsvandringen gjorde att både elevernas kunskaper om sin hembygd, och intresse för den, ökade betydligt. Det visar en utvecklingsartikel av tre lärare i Nacka kommun.

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser