Så kan mobil teknik stödja utomhuslärande

Det krävs ordentlig planering för att mobila lärandeaktiviteter ska vara meningsfulla, visar Jalal Nouris forskning. Han har tagit fram en modell som stödjer lärare i planeringen av mobila lärandeaktiviteter som utspelar sig både inomhus och utomhus. – Det är lätt hänt att teknikens möjligheter glorifieras och att man tycker sig se genvägar till bra utbildning, säger han.

Jalal Nouri
Jalal Nouri

Född 1982,
i Kurdistan

Disputerade 2014-10-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Orchestrating scaffolded outdoor mobile learning activities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är matematiker i grunden men har läst in en lärarutbildning och har undervisat i matematik, datateknik och teknisk innovation på gymnasiet. Jag har alltid varit intresserad av teknik och när jag jobbade som lärare blev jag genuint intresserad av hur tekniken kan stödja kognition och lärande. Jag såg dessutom hur ungdomarna ständigt använde sina mobiler och vilken roll datorn har i deras liv. Där fanns en outnyttjad potential för lärande som jag ville forska mer om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man planerar mobila lärandeaktiviteter, som sker både inomhus och utomhus, för att maximera det pedagogiska stödet till eleverna och för att maximera lärandemöjligheter tvärs över kontexter. Denna typ av lärandeaktiviteter behöver nämligen planeras i detalj och kräver ett nytt förhållningsätt från lärare eftersom förutsättningarna för lärande förändras i samband med språnget ut ur klassrummet och genom användningen av teknik. Till skillnad från klassrumsmiljön, som är arrangerad för lärande, så är de autentiska miljöer eleverna kommer till, exempelvis stads- eller skogsmiljöer, inte arrangerade för lärande och medför ofiltrerad stimuli som konkurrerar om elevernas uppmärksamhet.

– Avhandlingen lyfter i synnerhet fram två saker. Det ena är de aspekter av lärande som man bör ta hänsyn till vid planeringen av mobila lärandeaktiviteter; som till exempel stöd för elevsamarbete, lärarens roll, teknikens roll, multimodala representationer och lärandesekvenser. Det andra som lyfts fram är en konkret modell som stödjer lärare att planera mobila lärandeaktiviteter med hänsyn till ovanstående aspekter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobilt lärande tvärs över kontexter och miljöer kräver noggrann planering, men när det väl görs kan vi få till lärorika och meningsfulla aktiviteter som kan komplettera den vanliga undervisningen. I en av de studier jag utförde tillsammans med kollegor fick eleverna gå ut och studera olika arters biotoper i naturen. Med stöd av mobiler kunde de samla in relevant information om de olika arterna, som de upplevde med alla sina sinnen. Mobilen användes också för att tillhandahålla uppgiftsinstruktioner, ledtrådar, stöd för samarbete och kommunikation, samt för att samla in data i form av bilder och videoinspelningar som eleverna tog med sig in klassrummet för vidare analys. Tekniken kan alltså spela en stor roll i dessa sammanhang – och kan möjliggöra en typ av aktivitet som inte hade varit möjlig annars.

– Ett annat viktigt fynd är att även om eleverna inte nödvändigtvis lär sig mer än i klassrummet så ligger mervärdet i deras engagemang och ökade intresse för ämnet. De blir väldigt motiverade under den här typen av aktiviteter – och i vissa fall lär de sig saker som de inte kan lära sig i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Det mest överraskande var att de annars lågpresterande eleverna lyfte och presterade väldigt bra i de här aktiviteterna, när de var ordentligt planerade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt lärare. Det centrala bidraget med avhandlingen är den modell jag, med stöd i professor Staffan Selanders tidigare forskning, har tagit fram för planeringen av mobila lärandeaktiviteter som sker tvärs över kontexter.

Åsa Lasson 

Sidan publicerades 2015-02-16 14:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Digitalt lärande syns inte i resultatmätningar

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an ExtendedDigital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom -där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.

Elever fångar hembygdshistoria genom ny teknik

Att använda QR-koder i stadsvandringen gjorde att både elevernas kunskaper om sin hembygd, och intresse för den, ökade betydligt. Det visar en utvecklingsartikel av tre lärare i Nacka kommun.

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Förhandlingen om Nordens historia i läroböckerna

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Olika barndom för barn till psykiskt sjuka

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät och vilken av föräldrarna som är sjuk. Barnen lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder, visar Annemi Skerfvings avhandling.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Normer styr de nationella proven i skrivande

De nationella proven i skrivande ger inget riktigt utrymme för elever som inte följer normerna. Det visar Eric Borgströms avhandling vid Örebro universitet.

Betygen påverkar val av bostadsort

Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.

Utbildning bidrar till psykiskt välmående

Annica Brännlunds avhandling visar att personer med högre utbildning lever ett hälsosammare liv och har ett starkare samhällsengagemang.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Lärarna tappar inflytande över nya medier i undervisningen

Är det lärarna eller IT-avdelningen som bestämmer över vilka nya medier som används i undervisningen? Kristina Hansson såg i sin forskning att ju mer skolan ekonomiserades, desto mindre inflytande fick lärarna över hur nya medier användes i undervisningen.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Perfekt svenska inget måste för att undervisa

Forskaren Aina Bigestans har studerat en grupp utländska lärare som har avslutat en kompletterande lärarutbildning och fått behörighet som förskolelärare, klasslärare och ämneslärare i svensk skola.

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.