Så kan naturvetenskap och lek kombineras i förskolan
Med hjälp av lek kan förskolepedagoger rikta fokus mot olika naturvetenskapliga innehåll, så att det inte bara handlar om fakta och begreppsförståelse. Genom att låta barnen få använda sin fantasi och föreställningsförmåga kan man närma sig även svåra frågor, visar Anna Henriksson.
Bor i Bromölla
Född år 1984
Disputerade 2025-09-02
vid Högskolan Kristianstad
Att orkestrera naturvetenskapslek i förskolan. Lekresponsiv undervisning för social och kulturell hållbarhet
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag arbetade som legitimerad förskollärare när Högskolan Kristianstad fick forskarrättigheter och kom ut med doktorandtjänster med fokus på lekresponsiv undervisning. När jag läste om den teorin, och tittade på tidigare forskning om lekens och naturvetenskapens plats i förskolan, så kände jag att den satte ord på mycket som jag hade upplevt i mitt yrke som förskollärare. Att det kan finnas utmaningar när naturvetenskapen ska komma in i förskolans utbildningspraktik och att det då finns en risk att leken hamnar i skymundan eftersom det kan bli mycket fokus på bland annat barns begreppsförståelse. Eller så blir det tvärt om, att leken, eller omsorgsbiten och olika socialiseringsprocesser kommer före naturvetenskapen. Min ingång var att jag ville undersöka om det går att integrera lek och naturvetenskap som en ömsesidig aktivitet.
Vad handlar avhandlingen om?
− Om att försöka integrera naturvetenskap och lek som en ömsesidig aktivitet. Det har jag gjort genom att videoobservera lekaktiviteter där förskolepedagoger och barn deltar. Jag har också haft fokusgrupper med arbetslag där jag har genomfört intervjuer med metoden stimulated recall, där arbetslagen har fått diskutera olika sekvenser från videoobservationerna.
Ofta vill vi förenkla för de yngsta barnen, men om de får lov att utforska genom att kombinera fantasi och föreställningsförmåga med hur det faktiskt är i verkligheten, så kan man närma sig även svåra frågor som exempelvis kan kopplas till olika hållbarhetsperspektiv.
Anna Henriksson
Vilka är de viktigaste resultaten?
− De viktigaste resultaten är att vi kan föra ihop leken och naturvetenskapen, men också lärande, omsorg och socialiseringsprocesser. Det är möjligt eftersom förskolepedagoger skiftar mellan olika roller. De skiftar mellan fantasi och verklighet, vilket inom lekresponsiv undervisning beskrivs i termer av “som om”, som handlar om fantasi och inlevelseförmåga, och “som är”, som handlar om verkligheten så som den är för oss. Genom att hela tiden göra de här skiftningarna kan vi få leken att knyta an mot naturvetenskapen och tvärtom. Men också tack vare den möjlighet att fantisera som finns i leken, där vi kan ta oss var som helst i hela världen och föreställa oss en annan plats. Däri ligger styrkan, att förskolepedagoger och barn genom leken kan rikta fokus mot olika naturvetenskapliga innehåll så att det inte bara handlar om begreppsförståelse och faktakunskaper, utan även om exempelvis den naturvetenskapliga arbetsprocessen – vad det innebär att observera och använda olika verktyg i undersökandet.
Vad överraskade dig?
− Vilket spännande möte det blir när barn och vuxna samt ett naturvetenskapligt innehåll och fantasin möter varandra, och när förskolepedagogerna vågar släppa den undervisande kontrollen. Även om de har undervisning av ett naturvetenskapligt innehåll med sig in i de här naturvetenskapslekarna, så lyssnar de ändå in barnets erfarenheter, intresse och förslag i leken. Då kan de utforska varför polarisarna smälter, och vad som då skulle hända med de isbjörnar som de låtsades möta när de reste dit. Det är många frågor som kan komma upp när vi bara låter oss fantisera och bjuder in barnen som deltagare i de här naturvetenskapslekarna.
Vem har nytta av dina resultat?
− Jag hoppas att förskollärarutbildningen har nytta av resultaten. Min forskning visar på hur undervisning kan bedrivas i förskolan, så jag hoppas också att den når ut till verksamheten på fältet. Avhandlingen är också ett bidrag i debatten som behöver breddas om vad naturvetenskap är i förskolan och hur förskolepedagoger och barn kan närma sig den. Att det inte bara handlar om fakta och begreppsförståelse, och att även ett utforskande med yngre barn är en ingång till att lära sig om olika naturvetenskapliga innehåll där den naturvetenskapliga arbetsprocessen är ett.
– Ofta vill vi förenkla för de yngsta barnen, men om de får lov att utforska genom att kombinera fantasi och föreställningsförmåga med hur det faktiskt är i verkligheten, så kan man närma sig även svåra frågor som exempelvis kan kopplas till olika hållbarhetsperspektiv.