Dela:

Så kan organisationen stödja förändring på förskolan

Annelie Drewsen

Karin Alnervik
Karin Alnervik

Född 1958
i Huntseröd, Kågeröd

Disputerade 2013-11-22
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Men så kan man ju också tänka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan

Vad händer när förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation? Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Hennes avhandling visar att det är först när pedagogerna börjar göra något nytt som de kan förändra sina tankar och sin verksamhet. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av ämnet för 20 år sedan när jag var på en studieresa i Reggio Emilia och de sa att den viktigaste fortbildningen gör man i sin egen verksamhet. Då förstod jag att det var ett helt annat sätt att tänka än att bara gå på kurser. Jag är själv förskollärare från början och mitt intresse började i att förskollärare driver sin egen utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om ett förändringsarbete där man börjar arbeta systematiskt med pedagogisk dokumentation. Jag blev tillfrågad om jag ville bli koordinator för ett projekt med fyra förskolor som skulle arbeta med pedagogisk dokumentation. När jag lyssnade på hur förskolorna presenterade sig för varandra insåg jag hur viktig organisationen var för att det ska fungera. Det förskolorna hade gemensamt var en tydlig idé, att man drev den kollegialt och att man hade skapat olika sätt att göra det.

– Pedagogisk dokumentation handlar om att man försöker ta reda på barns intresse kring ett ämne, i det här fallet ljus. Man försöker dokumentera och utforska det genom att filma, fota och anteckna. Hur undersöker barn ljus och skuggor? Sedan diskuterar man i nätverk eller arbetslag vad som är intressant och hur man kan kunna uppmuntra dem. Man kanske förändra i miljön eller i sitt eget förhållningssätt. Det är fortbildande för att man hela tiden arbetar med att granska sin egen verksamhet och att lära sig mer om barn och deras intressen.

– Rent konkret har jag varit med arbetslagen på fyra enheter. Det är inte aktionsforskning, utan vad jag har gjort är att analysera deras berättelser om hur de minns förändringsarbetet och hur de utvecklat sin organisation och arbetssätt. De hade en liknande historia och börjar prata om problem och motsättningar som har varit. Det är inte konfliktfritt att börja förändras.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att man måste börja prata om hur barn lär sig och vilken kunskap som är viktig. När många tittar på dokumentationer ser man olika saker. Har detta verkligen hänt eller är det bara som vi uppfattar det? Vad är sanning? Det blir diskussioner om pedagogiska situationer, inte på ett övergripande sätt, utan om vad det egentligen är som händer.

– Ett annat resultat är att det inte bara går att prata fram en förändring. Man måste börja göra på nya sätt. Då förändras också ens tankar. När man har byggt upp en organisation med ett visst sätt att tänka och börjar ta in nya redskap och verktyg blir det först motsättningar som inte handlar om människor, utan systemen. De här förskolorna har fortsatt att arbeta vidare, trots att det har varit lite motsättningar hela tiden.

Vad överraskade dig?

– Det var att de fyra enheterna hade så lika organisationer fastän de inte hade samarbetat. Det märkte jag redan vid första träffen och det avgjorde riktningen för min forskning. De har en tydlig organisation för att stödja ett systematiskt arbete. De hade alla någon form av nätverk. Nätverken såg olika ut men alla var med i kontinuerliga kollegiala nätverk, det fanns en kontinuitet i att bli störd i sina tankar. Man kan säga att man skapat en organisation som skapar konflikter hela tiden – om man tänkt en sak så tittar andra på det och ser något annat, och då måste man tänka om. Man har även ett pedagogiskt ledarskap som lägger sig i, som tittar på dokumentation och diskuterar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många förskollärare och förskolechefer kan få hjälp att fundera på hur man kan få till det här med pedagogisk dokumentation genom att se vad som har hjälpt de här fyra enheterna. Det kan också vara till nytta när man ska in i ett förändringsarbete. Man kan inte bara prata fram förändring, man måste börja prova och göra nya saker och man måste göra dem flera gånger innan man hittar meningen i det.

Sidan publicerades 2014-02-19 16:16 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:49 av


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Staden som tema i förskolan

Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer