Så kan organisationen stödja förändring på förskolan

Annelie Drewsen

Karin Alnervik
Karin Alnervik

Född 1958
i Huntseröd, Kågeröd

Disputerade 2013-11-22
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Men så kan man ju också tänka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan

Vad händer när förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation? Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Hennes avhandling visar att det är först när pedagogerna börjar göra något nytt som de kan förändra sina tankar och sin verksamhet. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av ämnet för 20 år sedan när jag var på en studieresa i Reggio Emilia och de sa att den viktigaste fortbildningen gör man i sin egen verksamhet. Då förstod jag att det var ett helt annat sätt att tänka än att bara gå på kurser. Jag är själv förskollärare från början och mitt intresse började i att förskollärare driver sin egen utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om ett förändringsarbete där man börjar arbeta systematiskt med pedagogisk dokumentation. Jag blev tillfrågad om jag ville bli koordinator för ett projekt med fyra förskolor som skulle arbeta med pedagogisk dokumentation. När jag lyssnade på hur förskolorna presenterade sig för varandra insåg jag hur viktig organisationen var för att det ska fungera. Det förskolorna hade gemensamt var en tydlig idé, att man drev den kollegialt och att man hade skapat olika sätt att göra det.

– Pedagogisk dokumentation handlar om att man försöker ta reda på barns intresse kring ett ämne, i det här fallet ljus. Man försöker dokumentera och utforska det genom att filma, fota och anteckna. Hur undersöker barn ljus och skuggor? Sedan diskuterar man i nätverk eller arbetslag vad som är intressant och hur man kan kunna uppmuntra dem. Man kanske förändra i miljön eller i sitt eget förhållningssätt. Det är fortbildande för att man hela tiden arbetar med att granska sin egen verksamhet och att lära sig mer om barn och deras intressen.

– Rent konkret har jag varit med arbetslagen på fyra enheter. Det är inte aktionsforskning, utan vad jag har gjort är att analysera deras berättelser om hur de minns förändringsarbetet och hur de utvecklat sin organisation och arbetssätt. De hade en liknande historia och börjar prata om problem och motsättningar som har varit. Det är inte konfliktfritt att börja förändras.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att man måste börja prata om hur barn lär sig och vilken kunskap som är viktig. När många tittar på dokumentationer ser man olika saker. Har detta verkligen hänt eller är det bara som vi uppfattar det? Vad är sanning? Det blir diskussioner om pedagogiska situationer, inte på ett övergripande sätt, utan om vad det egentligen är som händer.

– Ett annat resultat är att det inte bara går att prata fram en förändring. Man måste börja göra på nya sätt. Då förändras också ens tankar. När man har byggt upp en organisation med ett visst sätt att tänka och börjar ta in nya redskap och verktyg blir det först motsättningar som inte handlar om människor, utan systemen. De här förskolorna har fortsatt att arbeta vidare, trots att det har varit lite motsättningar hela tiden.

Vad överraskade dig?

– Det var att de fyra enheterna hade så lika organisationer fastän de inte hade samarbetat. Det märkte jag redan vid första träffen och det avgjorde riktningen för min forskning. De har en tydlig organisation för att stödja ett systematiskt arbete. De hade alla någon form av nätverk. Nätverken såg olika ut men alla var med i kontinuerliga kollegiala nätverk, det fanns en kontinuitet i att bli störd i sina tankar. Man kan säga att man skapat en organisation som skapar konflikter hela tiden – om man tänkt en sak så tittar andra på det och ser något annat, och då måste man tänka om. Man har även ett pedagogiskt ledarskap som lägger sig i, som tittar på dokumentation och diskuterar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många förskollärare och förskolechefer kan få hjälp att fundera på hur man kan få till det här med pedagogisk dokumentation genom att se vad som har hjälpt de här fyra enheterna. Det kan också vara till nytta när man ska in i ett förändringsarbete. Man kan inte bara prata fram förändring, man måste börja prova och göra nya saker och man måste göra dem flera gånger innan man hittar meningen i det.

Sidan publicerades 2014-02-19 16:16 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:49 av


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Staden som tema i förskolan

Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.

Olika barndom för barn till psykiskt sjuka

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät och vilken av föräldrarna som är sjuk. Barnen lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder, visar Annemi Skerfvings avhandling.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Stora förändringar i rekrytering till läraryrket

Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Förvånande få elever med rörelsenedsättning deltar i skolgymnastiken

Forskaren Katarina Lauruschkus har undersökt vad som behövs för att elever med rörelsenedsättningar ska röra sig mer, såväl i skolan som på fritiden. I sin avhandling finner hon att metoden med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är både genomförbar och effektiv.

Hälsocoach i skolan uppskattas av elever

Pernilla Hedström har i sin forskning utvärderat en hälsocoachintervention i en grundskola. Med lekfulla aktiviteter fick hälsocoachen med sig alla elever, även de som normalt inte tycker om ämnet idrott.

Tekniken både hjälper och stjälper döva och hörselskadade elever?

Döva och hörselskadade elever får allt oftare cochleaimplantat och börjar i vanlig skola istället för i specialskola. Ingela Holmströms studie visar bland annat att eleverna får själva ta ett mycket stort ansvar för hörseltekniken och hamnar lite vid sidan av i klassen.

Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Vilket stöd får eleverna för att lära sig - och förstå - naturkunskap? Monica Haraldsson Sträng har tittat på hur lärarens sätt att tala påverkar elevernas lärande och förståelse av modeller i naturkunskap. Resultatet visar att läraren inte kopplar de abstrakta modellerna till barnen praktiska verklighet.

En blick bakåt kan ge nya svar på gamla frågor i yrkesutbildningen

Forskaren Åsa Broberg har i sin avhandling undersökt vad historien kan lära oss om samspelet mellan skola och arbetsliv på yrkesutbildningarna.

Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Servicesystem gynnar barn i särskoleklass

Servicesystemet för barn med lindrig utvecklingsstörning tycks vara organiserat kring elever i specialklass snarare än enstaka elever i grundskoleklasser. Lena Olssons studie visar på stora skillnader i hur mycket stöd barn i vanlig klass tar del av i jämförelse med barn i särskoleklass.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.