Dela:

Så kan organisationen stödja förändring på förskolan

Annelie Drewsen

Karin Alnervik
Karin Alnervik

Född 1958
i Huntseröd, Kågeröd

Disputerade 2013-11-22
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Men så kan man ju också tänka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan

Vad händer när förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation? Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Hennes avhandling visar att det är först när pedagogerna börjar göra något nytt som de kan förändra sina tankar och sin verksamhet. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av ämnet för 20 år sedan när jag var på en studieresa i Reggio Emilia och de sa att den viktigaste fortbildningen gör man i sin egen verksamhet. Då förstod jag att det var ett helt annat sätt att tänka än att bara gå på kurser. Jag är själv förskollärare från början och mitt intresse började i att förskollärare driver sin egen utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om ett förändringsarbete där man börjar arbeta systematiskt med pedagogisk dokumentation. Jag blev tillfrågad om jag ville bli koordinator för ett projekt med fyra förskolor som skulle arbeta med pedagogisk dokumentation. När jag lyssnade på hur förskolorna presenterade sig för varandra insåg jag hur viktig organisationen var för att det ska fungera. Det förskolorna hade gemensamt var en tydlig idé, att man drev den kollegialt och att man hade skapat olika sätt att göra det.

– Pedagogisk dokumentation handlar om att man försöker ta reda på barns intresse kring ett ämne, i det här fallet ljus. Man försöker dokumentera och utforska det genom att filma, fota och anteckna. Hur undersöker barn ljus och skuggor? Sedan diskuterar man i nätverk eller arbetslag vad som är intressant och hur man kan kunna uppmuntra dem. Man kanske förändra i miljön eller i sitt eget förhållningssätt. Det är fortbildande för att man hela tiden arbetar med att granska sin egen verksamhet och att lära sig mer om barn och deras intressen.

– Rent konkret har jag varit med arbetslagen på fyra enheter. Det är inte aktionsforskning, utan vad jag har gjort är att analysera deras berättelser om hur de minns förändringsarbetet och hur de utvecklat sin organisation och arbetssätt. De hade en liknande historia och börjar prata om problem och motsättningar som har varit. Det är inte konfliktfritt att börja förändras.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att man måste börja prata om hur barn lär sig och vilken kunskap som är viktig. När många tittar på dokumentationer ser man olika saker. Har detta verkligen hänt eller är det bara som vi uppfattar det? Vad är sanning? Det blir diskussioner om pedagogiska situationer, inte på ett övergripande sätt, utan om vad det egentligen är som händer.

– Ett annat resultat är att det inte bara går att prata fram en förändring. Man måste börja göra på nya sätt. Då förändras också ens tankar. När man har byggt upp en organisation med ett visst sätt att tänka och börjar ta in nya redskap och verktyg blir det först motsättningar som inte handlar om människor, utan systemen. De här förskolorna har fortsatt att arbeta vidare, trots att det har varit lite motsättningar hela tiden.

Vad överraskade dig?

– Det var att de fyra enheterna hade så lika organisationer fastän de inte hade samarbetat. Det märkte jag redan vid första träffen och det avgjorde riktningen för min forskning. De har en tydlig organisation för att stödja ett systematiskt arbete. De hade alla någon form av nätverk. Nätverken såg olika ut men alla var med i kontinuerliga kollegiala nätverk, det fanns en kontinuitet i att bli störd i sina tankar. Man kan säga att man skapat en organisation som skapar konflikter hela tiden – om man tänkt en sak så tittar andra på det och ser något annat, och då måste man tänka om. Man har även ett pedagogiskt ledarskap som lägger sig i, som tittar på dokumentation och diskuterar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många förskollärare och förskolechefer kan få hjälp att fundera på hur man kan få till det här med pedagogisk dokumentation genom att se vad som har hjälpt de här fyra enheterna. Det kan också vara till nytta när man ska in i ett förändringsarbete. Man kan inte bara prata fram förändring, man måste börja prova och göra nya saker och man måste göra dem flera gånger innan man hittar meningen i det.

Sidan publicerades 2014-02-19 16:16 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:49 av


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Staden som tema i förskolan

Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer