Så kan organisationen stödja förändring på förskolan
Annelie Drewsen
- Karin Alnervik
Född 1958
i Huntseröd, KågerödDisputerade 2013-11-22
vid Högskolan i Jönköping
AVHANDLING
Vad händer när förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation? Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Hennes avhandling visar att det är först när pedagogerna börjar göra något nytt som de kan förändra sina tankar och sin verksamhet.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag blev intresserad av ämnet för 20 år sedan när jag var på en studieresa i Reggio Emilia och de sa att den viktigaste fortbildningen gör man i sin egen verksamhet. Då förstod jag att det var ett helt annat sätt att tänka än att bara gå på kurser. Jag är själv förskollärare från början och mitt intresse började i att förskollärare driver sin egen utveckling.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det handlar om ett förändringsarbete där man börjar arbeta systematiskt med pedagogisk dokumentation. Jag blev tillfrågad om jag ville bli koordinator för ett projekt med fyra förskolor som skulle arbeta med pedagogisk dokumentation. När jag lyssnade på hur förskolorna presenterade sig för varandra insåg jag hur viktig organisationen var för att det ska fungera. Det förskolorna hade gemensamt var en tydlig idé, att man drev den kollegialt och att man hade skapat olika sätt att göra det.
– Pedagogisk dokumentation handlar om att man försöker ta reda på barns intresse kring ett ämne, i det här fallet ljus. Man försöker dokumentera och utforska det genom att filma, fota och anteckna. Hur undersöker barn ljus och skuggor? Sedan diskuterar man i nätverk eller arbetslag vad som är intressant och hur man kan kunna uppmuntra dem. Man kanske förändra i miljön eller i sitt eget förhållningssätt. Det är fortbildande för att man hela tiden arbetar med att granska sin egen verksamhet och att lära sig mer om barn och deras intressen.
– Rent konkret har jag varit med arbetslagen på fyra enheter. Det är inte aktionsforskning, utan vad jag har gjort är att analysera deras berättelser om hur de minns förändringsarbetet och hur de utvecklat sin organisation och arbetssätt. De hade en liknande historia och börjar prata om problem och motsättningar som har varit. Det är inte konfliktfritt att börja förändras.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att man måste börja prata om hur barn lär sig och vilken kunskap som är viktig. När många tittar på dokumentationer ser man olika saker. Har detta verkligen hänt eller är det bara som vi uppfattar det? Vad är sanning? Det blir diskussioner om pedagogiska situationer, inte på ett övergripande sätt, utan om vad det egentligen är som händer.
– Ett annat resultat är att det inte bara går att prata fram en förändring. Man måste börja göra på nya sätt. Då förändras också ens tankar. När man har byggt upp en organisation med ett visst sätt att tänka och börjar ta in nya redskap och verktyg blir det först motsättningar som inte handlar om människor, utan systemen. De här förskolorna har fortsatt att arbeta vidare, trots att det har varit lite motsättningar hela tiden.
Vad överraskade dig?
– Det var att de fyra enheterna hade så lika organisationer fastän de inte hade samarbetat. Det märkte jag redan vid första träffen och det avgjorde riktningen för min forskning. De har en tydlig organisation för att stödja ett systematiskt arbete. De hade alla någon form av nätverk. Nätverken såg olika ut men alla var med i kontinuerliga kollegiala nätverk, det fanns en kontinuitet i att bli störd i sina tankar. Man kan säga att man skapat en organisation som skapar konflikter hela tiden – om man tänkt en sak så tittar andra på det och ser något annat, och då måste man tänka om. Man har även ett pedagogiskt ledarskap som lägger sig i, som tittar på dokumentation och diskuterar.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag tror att många förskollärare och förskolechefer kan få hjälp att fundera på hur man kan få till det här med pedagogisk dokumentation genom att se vad som har hjälpt de här fyra enheterna. Det kan också vara till nytta när man ska in i ett förändringsarbete. Man kan inte bara prata fram förändring, man måste börja prova och göra nya saker och man måste göra dem flera gånger innan man hittar meningen i det.
Sidan publicerades 2014-02-19 16:16 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 13:49 av
