Men så kan man ju också tänka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan
Förskolepersonal som arbetar med pedagogisk dokumentation börjar diskutera frågor som handlar om hur barn lär och hur förutsättningar för barns lärande skapas. Det uppstår också diskussioner om hur man ser på verkligheten och om hur barnens beteende tolkas, visar Karin Alnerviks avhandling.
Karin Alnervik
Helene Ahl, professor, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Livslångt lärande/Encell
Sven Persson, professor, Malmö högskola
Högskolan i Jönköping
2013-11-22
Men så kan man ju också tänka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan
Yes, that’s also a way of thinking about it! Pedagogical documentation as a tool for transformation in preschool
Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Förskolepedagogisk forskning
Men så kan man ju också tänka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan
Denna avhandling handlar om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Syftet har varit att förstå lärande och förändring i förskolans verksamhet när pedagogisk dokumentation har använts som verktyg under en längre period.
Empirin består av texter av och samtal med personal som arbetar påfyra förskoleenheter som samarbetade kring ett gemensamt projekt som initierats av Reggio Emilia-institutet där pedagogisk dokumentation var ett centralt verktyg. Studien fokuserar frågor kring organisation och förändring då utsagor om detta framstod som viktiga i deltagarnas samtal.
Analysarbetet har skett i tre steg. I ett första steg gjordes en tematiskanalys. Materialet sammanställdes i tre teman: 1) En förändrad verksamhet. 2) Erfarenheter av dokumentationsarbete 3) Att organisera för utforskande lärande. I ett andra steg analyserades materialet med hjälp av verksamhetsteori, främst Engeströms modeller av verksamhetssystem och expanderat lärande. I det avslutande analysarbetet användes Wartofskys teorier om primära, sekundära och tertiära aspekter av ett verktyg. På så vis belystes pedagogisk dokumentation ur flera olika synvinklar.
Resultatet visar att arbete med pedagogisk dokumentation innebär att förskolepersonal börjar diskutera epistemologiska och ontologiska frågor. Som en följd av detta förändrar förskollärarna sitt arbetssätt, vilket medför att motsättningar uppstår i verksamhetssystemet. För att lösa dessa motsättningar har verksamheten förändrats både på enhetsnivå och barngruppsnivå. Bland annat har arbetslaget utvidgats vid dokumentationsarbete. Det utvidgade arbetslaget har inneburit att berättelserna i dokumentationsmaterialet kommer i rörelse, genom att de analyseras i flera led. Berättelser som är i rörelse och att pedagogisk dokumentation kan uppfattas ur olika aspekter gör att pedagogisk dokumentation kan beskrivas som ett komplext verktyg.
Yes, that’s also a way of thinking about it! Pedagogical documentation as a tool for transformation in preschool
This thesis, is about pedagogical documentation as a tool for transformation in preschool. The aim is to understand learning and transformation in, and of, preschool practice where pedagogical documentation has been used as a tool during a longer period of time.
Empirical data consists of texts by, and conversations with, personnel working at four preschool units who cooperated around a mutual project initiated by the Reggio Emilia Institute; a project where pedagogical documentation was a central tool. The study focuses on organizational issues and transformation, as statements about this appeared to be important in the participants’ conversations.
The analysis is made in three steps. Data was put together into three themes. The three themes are: 1) a changed practice 2) experiences ofworking with documentation, and 3) to organize for exploratory learning. Then, an analysis was made giving an account of participants’ descriptions of working with pedagogical documentation as a joint trip, especially making use of Engeström’s model of an activity system and expanded learning, described metaphorically as a black box. Finally, Wartofsky’s theory on primary, secondary, and tertiary aspects of a tool is used. Thus, pedagogical documentation was illustrated from many different perspectives.
The result shows that working with pedagogical documentation has led to preschool teachers discussing epistemological and ontological questions. This in turn led to preschool teachers starting to act differently in pedagogical practice, where acting differently became a trigger for revealing contradictions in the activity system, which participants describe as being solved over time. So, organization of preschool practice had changed on a unit level as well as on a preschool level including the children. Among other things, teacher teamwork has expanded when working with pedagogical documentation. The expanded team has meant that stories from the documented material have come in motion through analysis in several stages. Stories in motion, and pedagogical documentation perceived as seen from different perspectives, can be described as a complex tool.
Relaterade länkar
Undervisa i artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
