Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Genom att använda lottning till attraktiva skolor eller förtur beroende på bakgrund och bostadsort kan skolvalet bli en integrerande kraft och bidra till mindre segregation. Det visar Dany Kessels avhandling.

Dany Kessel
Dany Kessel

Född 1982
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-09-07
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
School Choice, School Performance and School Segregation: Institutions and Design

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kommer från början från elevrörelsen där jag var generalsekreterare i det som då hette Elevorganisationen, som nu heter Sveriges elevkårer. Jag har alltid hållit på med skolfrågor. Som nationalekonom är skolval en naturlig sak att studera. Introduktionen av skolval i ett utbildningssystem innebär att man släpper in marknaden, och marknaden är det som vi nationalekonomer studerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– I huvudsak om hur man ska designa skolvalssystem för att få den effekt man vill. Det är ett ganska komplexa matchningssystem som ligger till grund för skolval. Det handlar om att matcha ihop elevers, eller föräldrars, preferenser om skolor med skolors kapacitet och kommunernas i ibland ganska oklara regler, för att få en så bra allokering av elever som möjligt. Det här ska ske samtidigt som kommunerna har olika önskemål. Många kommuner är till exempel oroliga för att skolsegregationen ska öka i och med skolvalet, och då måste man försöka ta hänsyn till den parametern också. Vi har undersökt hur man inom ramen för skolvalssystemet kan agera för att få bättre utfall i termer av effektivitet men också i termer av jämlikhet och mindre segregation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns ganska mycket som man kan göra genom att från kommunernas sida bestämma hur förtursordningen ska se ut. Alltså vem som ska ha företräde till vilken skola och varför. I dag är det baserat på närhetsprincipen som finns i lagen. Men närhetsprincipen är lite missförstådd. Det närhetsprincipen säger är att man inte får inskränka på någons berättigade önskemål till en plats i en skola nära hemmet. Den säger inte att man inte får använda andra typer av system än närhet när man ska bestämma vem som ska få en plats. Det finns ganska mycket att göra med andra system.

– Vi har inte hittat en färdig rekommendation som vi tror kommer att fungera i alla kommuner. Men det viktigaste resultatet i vår studie är att man kan få effekt på hur elevsammansättningen ser ut. Om man gör det rätt kan man till och med nå en nivå där skolvalet inte är en segregerande kraft utan i stället en integrerande kraft. Ett exempel är lottning som man kan använda sig av till populära skolor där vissa grupper har ett stort boendeprivilegium på grund av närhetsprincipen. Man kan också titta på olika typer av förtur baserat på bakgrund eller på var man bor, för att bryta segregationen. Det finns flera olika variationer av kvoter och man kan göra de olika stora eller små. Det här är också något som har kommit upp i debatten, med exempelvis kvoten för nyanlända som friskolor får använda sig av. Men det finns mycket mer man kan göra.

– Vår slutsats är att man måste öppna upp för fler olika sätt att etablera förtur till skolor. Man kan inte endast använda sig av närhetsprincipen som är ganska otydlig och som gör kommunerna handlingsförlamade eftersom de inte får möjlighet att sträva efter de elevsammansättningar de vill ha. Det är den ena stora slutsatsen. Den andra slutsatsen handlar om information i samband med skolvalet. På en normal marknad har vi någon typ av prismekanism som kan guida oss och som ger en signal på kvaliteten. Det har vi inte riktigt på samma sätt i skolan eftersom man inte betalar för skola i Sverige. Då är det viktigt att man förmedlar tydlig och bra information. Den information man förmedlar ska handla om faktorer som man vill att skolvalet ska bidra till. Vill man att skolvalet ska bidra till högre resultat på nationella proven eller på PISA då ska man informera om hur det går för de olika skolorna i just de proven.

– Vi gjorde ett experiment där vi testade att skicka ut information om skolkvalitet i en svensk kommun där vi endast visade hur mycket skolan över- eller underpresterar i förhållande till vad man skulle kunna förvänta sig givet elevbakgrunden. Vi såg att det hade effekt – framförallt på elever från högutbildade familjer med svensk bakgrund. De skolor som de här eleverna sökte sig till i större utsträckning var skolor med högre andel elever med utländsk bakgrund. Antagligen för att de hade en lägre förväntan på hur bra de skolorna var och trodde att skolorna var sämre än de var. Men de fick information där de såg att skolorna inte alls var dåliga och sökte sig dit istället. Det fick effekten att segregationen minskade. När man tittar på vad som är attraktivt för en skola så är det att den har en stor andel elever från högutbildade familjer med svensk bakgrund. Det innebär att om elever med svensk bakgrund söker sig till de högpresterande skolorna så kommer andra att följa efter.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att informationsstudien vi gjorde hade effekt. Jag blev också överraskad av att det faktiskt minskade segregationen. Det skulle vara intressant att testa i flera kommuner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Kommuner som organiserar skolval och försöker designa sina system skulle kunna ha nytta av resultaten. Jag hoppas också att man på riksnivå kan ha nytta av resultaten. Slutsatserna om förtursreglerna och hur de ska fungera är saker som skulle behöva förtydligas i lagtext.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-09-24 15:37 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.