Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Genom att använda lottning till attraktiva skolor eller förtur beroende på bakgrund och bostadsort kan skolvalet bli en integrerande kraft och bidra till mindre segregation. Det visar Dany Kessels avhandling.

Dany Kessel
Dany Kessel

Född 1982
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-09-07
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
School Choice, School Performance and School Segregation: Institutions and Design

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kommer från början från elevrörelsen där jag var generalsekreterare i det som då hette Elevorganisationen, som nu heter Sveriges elevkårer. Jag har alltid hållit på med skolfrågor. Som nationalekonom är skolval en naturlig sak att studera. Introduktionen av skolval i ett utbildningssystem innebär att man släpper in marknaden, och marknaden är det som vi nationalekonomer studerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– I huvudsak om hur man ska designa skolvalssystem för att få den effekt man vill. Det är ett ganska komplexa matchningssystem som ligger till grund för skolval. Det handlar om att matcha ihop elevers, eller föräldrars, preferenser om skolor med skolors kapacitet och kommunernas i ibland ganska oklara regler, för att få en så bra allokering av elever som möjligt. Det här ska ske samtidigt som kommunerna har olika önskemål. Många kommuner är till exempel oroliga för att skolsegregationen ska öka i och med skolvalet, och då måste man försöka ta hänsyn till den parametern också. Vi har undersökt hur man inom ramen för skolvalssystemet kan agera för att få bättre utfall i termer av effektivitet men också i termer av jämlikhet och mindre segregation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns ganska mycket som man kan göra genom att från kommunernas sida bestämma hur förtursordningen ska se ut. Alltså vem som ska ha företräde till vilken skola och varför. I dag är det baserat på närhetsprincipen som finns i lagen. Men närhetsprincipen är lite missförstådd. Det närhetsprincipen säger är att man inte får inskränka på någons berättigade önskemål till en plats i en skola nära hemmet. Den säger inte att man inte får använda andra typer av system än närhet när man ska bestämma vem som ska få en plats. Det finns ganska mycket att göra med andra system.

– Vi har inte hittat en färdig rekommendation som vi tror kommer att fungera i alla kommuner. Men det viktigaste resultatet i vår studie är att man kan få effekt på hur elevsammansättningen ser ut. Om man gör det rätt kan man till och med nå en nivå där skolvalet inte är en segregerande kraft utan i stället en integrerande kraft. Ett exempel är lottning som man kan använda sig av till populära skolor där vissa grupper har ett stort boendeprivilegium på grund av närhetsprincipen. Man kan också titta på olika typer av förtur baserat på bakgrund eller på var man bor, för att bryta segregationen. Det finns flera olika variationer av kvoter och man kan göra de olika stora eller små. Det här är också något som har kommit upp i debatten, med exempelvis kvoten för nyanlända som friskolor får använda sig av. Men det finns mycket mer man kan göra.

– Vår slutsats är att man måste öppna upp för fler olika sätt att etablera förtur till skolor. Man kan inte endast använda sig av närhetsprincipen som är ganska otydlig och som gör kommunerna handlingsförlamade eftersom de inte får möjlighet att sträva efter de elevsammansättningar de vill ha. Det är den ena stora slutsatsen. Den andra slutsatsen handlar om information i samband med skolvalet. På en normal marknad har vi någon typ av prismekanism som kan guida oss och som ger en signal på kvaliteten. Det har vi inte riktigt på samma sätt i skolan eftersom man inte betalar för skola i Sverige. Då är det viktigt att man förmedlar tydlig och bra information. Den information man förmedlar ska handla om faktorer som man vill att skolvalet ska bidra till. Vill man att skolvalet ska bidra till högre resultat på nationella proven eller på PISA då ska man informera om hur det går för de olika skolorna i just de proven.

– Vi gjorde ett experiment där vi testade att skicka ut information om skolkvalitet i en svensk kommun där vi endast visade hur mycket skolan över- eller underpresterar i förhållande till vad man skulle kunna förvänta sig givet elevbakgrunden. Vi såg att det hade effekt – framförallt på elever från högutbildade familjer med svensk bakgrund. De skolor som de här eleverna sökte sig till i större utsträckning var skolor med högre andel elever med utländsk bakgrund. Antagligen för att de hade en lägre förväntan på hur bra de skolorna var och trodde att skolorna var sämre än de var. Men de fick information där de såg att skolorna inte alls var dåliga och sökte sig dit istället. Det fick effekten att segregationen minskade. När man tittar på vad som är attraktivt för en skola så är det att den har en stor andel elever från högutbildade familjer med svensk bakgrund. Det innebär att om elever med svensk bakgrund söker sig till de högpresterande skolorna så kommer andra att följa efter.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att informationsstudien vi gjorde hade effekt. Jag blev också överraskad av att det faktiskt minskade segregationen. Det skulle vara intressant att testa i flera kommuner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Kommuner som organiserar skolval och försöker designa sina system skulle kunna ha nytta av resultaten. Jag hoppas också att man på riksnivå kan ha nytta av resultaten. Slutsatserna om förtursreglerna och hur de ska fungera är saker som skulle behöva förtydligas i lagtext.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-09-24 15:37 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska på gymnasiet, 6-7 febr 2019 i Göteborg

Viktiga konferensdagar för dig som undervisar i svenska! Ta del av föreläsningar om bl.a. betyg, planeringar och examinationsuppgifter, att väcka elevers skönlitterära intresse, digital kompetens och kreativitet, att skriva vetenskapliga texter, sociolingvistik och retorikens kraft!

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats