Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Genom att använda lottning till attraktiva skolor eller förtur beroende på bakgrund och bostadsort kan skolvalet bli en integrerande kraft och bidra till mindre segregation. Det visar Dany Kessels avhandling.

Dany Kessel
Dany Kessel

Född 1982
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-09-07
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
School Choice, School Performance and School Segregation: Institutions and Design

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kommer från början från elevrörelsen där jag var generalsekreterare i det som då hette Elevorganisationen, som nu heter Sveriges elevkårer. Jag har alltid hållit på med skolfrågor. Som nationalekonom är skolval en naturlig sak att studera. Introduktionen av skolval i ett utbildningssystem innebär att man släpper in marknaden, och marknaden är det som vi nationalekonomer studerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– I huvudsak om hur man ska designa skolvalssystem för att få den effekt man vill. Det är ett ganska komplexa matchningssystem som ligger till grund för skolval. Det handlar om att matcha ihop elevers, eller föräldrars, preferenser om skolor med skolors kapacitet och kommunernas i ibland ganska oklara regler, för att få en så bra allokering av elever som möjligt. Det här ska ske samtidigt som kommunerna har olika önskemål. Många kommuner är till exempel oroliga för att skolsegregationen ska öka i och med skolvalet, och då måste man försöka ta hänsyn till den parametern också. Vi har undersökt hur man inom ramen för skolvalssystemet kan agera för att få bättre utfall i termer av effektivitet men också i termer av jämlikhet och mindre segregation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns ganska mycket som man kan göra genom att från kommunernas sida bestämma hur förtursordningen ska se ut. Alltså vem som ska ha företräde till vilken skola och varför. I dag är det baserat på närhetsprincipen som finns i lagen. Men närhetsprincipen är lite missförstådd. Det närhetsprincipen säger är att man inte får inskränka på någons berättigade önskemål till en plats i en skola nära hemmet. Den säger inte att man inte får använda andra typer av system än närhet när man ska bestämma vem som ska få en plats. Det finns ganska mycket att göra med andra system.

– Vi har inte hittat en färdig rekommendation som vi tror kommer att fungera i alla kommuner. Men det viktigaste resultatet i vår studie är att man kan få effekt på hur elevsammansättningen ser ut. Om man gör det rätt kan man till och med nå en nivå där skolvalet inte är en segregerande kraft utan i stället en integrerande kraft. Ett exempel är lottning som man kan använda sig av till populära skolor där vissa grupper har ett stort boendeprivilegium på grund av närhetsprincipen. Man kan också titta på olika typer av förtur baserat på bakgrund eller på var man bor, för att bryta segregationen. Det finns flera olika variationer av kvoter och man kan göra de olika stora eller små. Det här är också något som har kommit upp i debatten, med exempelvis kvoten för nyanlända som friskolor får använda sig av. Men det finns mycket mer man kan göra.

– Vår slutsats är att man måste öppna upp för fler olika sätt att etablera förtur till skolor. Man kan inte endast använda sig av närhetsprincipen som är ganska otydlig och som gör kommunerna handlingsförlamade eftersom de inte får möjlighet att sträva efter de elevsammansättningar de vill ha. Det är den ena stora slutsatsen. Den andra slutsatsen handlar om information i samband med skolvalet. På en normal marknad har vi någon typ av prismekanism som kan guida oss och som ger en signal på kvaliteten. Det har vi inte riktigt på samma sätt i skolan eftersom man inte betalar för skola i Sverige. Då är det viktigt att man förmedlar tydlig och bra information. Den information man förmedlar ska handla om faktorer som man vill att skolvalet ska bidra till. Vill man att skolvalet ska bidra till högre resultat på nationella proven eller på PISA då ska man informera om hur det går för de olika skolorna i just de proven.

– Vi gjorde ett experiment där vi testade att skicka ut information om skolkvalitet i en svensk kommun där vi endast visade hur mycket skolan över- eller underpresterar i förhållande till vad man skulle kunna förvänta sig givet elevbakgrunden. Vi såg att det hade effekt – framförallt på elever från högutbildade familjer med svensk bakgrund. De skolor som de här eleverna sökte sig till i större utsträckning var skolor med högre andel elever med utländsk bakgrund. Antagligen för att de hade en lägre förväntan på hur bra de skolorna var och trodde att skolorna var sämre än de var. Men de fick information där de såg att skolorna inte alls var dåliga och sökte sig dit istället. Det fick effekten att segregationen minskade. När man tittar på vad som är attraktivt för en skola så är det att den har en stor andel elever från högutbildade familjer med svensk bakgrund. Det innebär att om elever med svensk bakgrund söker sig till de högpresterande skolorna så kommer andra att följa efter.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att informationsstudien vi gjorde hade effekt. Jag blev också överraskad av att det faktiskt minskade segregationen. Det skulle vara intressant att testa i flera kommuner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Kommuner som organiserar skolval och försöker designa sina system skulle kunna ha nytta av resultaten. Jag hoppas också att man på riksnivå kan ha nytta av resultaten. Slutsatserna om förtursreglerna och hur de ska fungera är saker som skulle behöva förtydligas i lagtext.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-09-24 15:37 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska på gymnasiet, 6-7 febr 2019 i Göteborg

Svenskämnet är mångfacetterat med en bred variation av arbetsområden. Det centrala innehållet i läroplanen sträcker sig från allt mellan muntlig och skriftlig framställning till argumentationsteknik och skönlitteratur. Välkommen till fortbildningsdagar som innehåller såväl forskning som inspiration till din undervisning!

Grund- och gymnasiesärskola, 13-14 nov 2018

Välkommen till konferensen med fokus på undervisning, förhållningssätt och pedagogik för dig som arbetar i grundsärskolan, inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolan. Nytt för i år: möjlighet att välja spår! På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken inom en rad olika områden som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats