Så kan vi hjälpa nyanlända elever att integreras i skolan

Hur ser den sociala skolsituationen ut för elever som invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller på gymnasiet? Eva Skowronski har utifrån elevintervjuer undersökt hur skolsystemet påverkar elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan.

Eva Skowronski
Eva Skowronski

Född 1966
i Lund

Disputerade 2013-11-22
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste lärarutbildning och var ute på praktik tänkte jag på hur nyanlända elever ofta höll sig för sig själva. Jag har funderat mycket på vad skolan kan göra för att hjälpa till med den sociala integrationen. Och det finns dessutom inte mycket forskning på detta ämne, situationen för nyanlända elever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka den sociala skolsituationen för elever som har invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller gymnasiet. Jag ville ta reda på vilka hinder och möjligheter det finns för dessa elever att integreras socialt.

– Jag ville bland annat ta reda på vilken status de har i relation till andra elever och vilka konsekvenser skolans mottagningssystem har för integrationen mellan elever. Jag har gjort fältstudier och kvalitativa intervjuer med 29 nyanlända elever, både de som går i vanlig undervisning och i förberedelseklass på IVIK* och IV.**

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns vissa hinder för integrationen mellan elever som handlar om en stigmatisering för de nyanlända. För det första handlar det om en koppling mellan kategorisering och stigmatisering av invandrare som grupp i samhället i stort, som avspeglar sig i skolan och exempelvis visar sig genom att vissa elever skrattar åt de nyanländas språk. Elever som pratat fritt i den förberedande undervisningen tystnar ofta när de börjar vanlig undervisning eftersom de är rädda att bli skrattade åt. Skolan behöver utveckla strategier för att hantera detta. Det behövs också en diskussion om diskriminering, att lärarna pratar om dessa frågor och skapar möjlighet att förändra.

– Ett annat hinder är att de nyanlända är placerade i avskilda grupper, som generellt sett har låg status. En elev har exempelvis fått höra att ”de är dumma i huvudet och kriminella”. I skolor där de nyanlända snabbt kommit in i vanlig undervisning gick integrationen snabbare och de andra eleverna hade där inte en lika nedlåtande attityd. Så rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning. Skolorna behöver fundera på hur de skulle kunna skapa ett mer flexibelt system där.

Vad överraskade dig?

– Den tålmodighet som många av de nyanlända visade trots att många elever gick flera år i förberedande undervisning. Jag tänkte att de skulle kännas hopplöst, men deras drivkraft att få tillhöra, att inte vara annorlunda var väldigt stark och de vill få komma vidare. En drivkraft som bättre skulle kunna tas om hand, exempelvis genom fler individuella lösningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med skolfrågor. Jag hoppas avhandlingen kan visa vilka hinder som finns, och att det leder till en diskussion om hur man bättre kan ta emot nyanlända elever.

* IVIK – Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program

** IV – Individuella programmet

Sidan publicerades 2014-02-24 10:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-25 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Stor skillnad för romerna sedan erkännandet som minoritet

Det pågår en stor etnisk mobilisering och revitalisering inom den romska befolkningsgruppen sedan erkännandet som nationell minoritet i Sverige år 2000. Christina Rodell Olgaç har studerat romska barns möte med majoritetsskolan och menar att det nu finns goda förutsättningar för en positiv förändring.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i sitt ledarskap och arbete med skolutveckling. Det visar i Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Britton avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.