Så kan vi hjälpa nyanlända elever att integreras i skolan

Hur ser den sociala skolsituationen ut för elever som invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller på gymnasiet? Eva Skowronski har utifrån elevintervjuer undersökt hur skolsystemet påverkar elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan.

Eva Skowronski
Eva Skowronski

Född 1966
i Lund

Disputerade 2013-11-22
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste lärarutbildning och var ute på praktik tänkte jag på hur nyanlända elever ofta höll sig för sig själva. Jag har funderat mycket på vad skolan kan göra för att hjälpa till med den sociala integrationen. Och det finns dessutom inte mycket forskning på detta ämne, situationen för nyanlända elever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka den sociala skolsituationen för elever som har invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller gymnasiet. Jag ville ta reda på vilka hinder och möjligheter det finns för dessa elever att integreras socialt.

– Jag ville bland annat ta reda på vilken status de har i relation till andra elever och vilka konsekvenser skolans mottagningssystem har för integrationen mellan elever. Jag har gjort fältstudier och kvalitativa intervjuer med 29 nyanlända elever, både de som går i vanlig undervisning och i förberedelseklass på IVIK* och IV.**

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns vissa hinder för integrationen mellan elever som handlar om en stigmatisering för de nyanlända. För det första handlar det om en koppling mellan kategorisering och stigmatisering av invandrare som grupp i samhället i stort, som avspeglar sig i skolan och exempelvis visar sig genom att vissa elever skrattar åt de nyanländas språk. Elever som pratat fritt i den förberedande undervisningen tystnar ofta när de börjar vanlig undervisning eftersom de är rädda att bli skrattade åt. Skolan behöver utveckla strategier för att hantera detta. Det behövs också en diskussion om diskriminering, att lärarna pratar om dessa frågor och skapar möjlighet att förändra.

– Ett annat hinder är att de nyanlända är placerade i avskilda grupper, som generellt sett har låg status. En elev har exempelvis fått höra att ”de är dumma i huvudet och kriminella”. I skolor där de nyanlända snabbt kommit in i vanlig undervisning gick integrationen snabbare och de andra eleverna hade där inte en lika nedlåtande attityd. Så rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning. Skolorna behöver fundera på hur de skulle kunna skapa ett mer flexibelt system där.

Vad överraskade dig?

– Den tålmodighet som många av de nyanlända visade trots att många elever gick flera år i förberedande undervisning. Jag tänkte att de skulle kännas hopplöst, men deras drivkraft att få tillhöra, att inte vara annorlunda var väldigt stark och de vill få komma vidare. En drivkraft som bättre skulle kunna tas om hand, exempelvis genom fler individuella lösningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med skolfrågor. Jag hoppas avhandlingen kan visa vilka hinder som finns, och att det leder till en diskussion om hur man bättre kan ta emot nyanlända elever.

* IVIK – Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program

** IV – Individuella programmet

Sidan publicerades 2014-02-24 10:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-25 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Stor skillnad för romerna sedan erkännandet som minoritet

Det pågår en stor etnisk mobilisering och revitalisering inom den romska befolkningsgruppen sedan erkännandet som nationell minoritet i Sverige år 2000. Christina Rodell Olgaç har studerat romska barns möte med majoritetsskolan och menar att det nu finns goda förutsättningar för en positiv förändring.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar utanför klassrummet en form av ”soft skills” som handlar om att ta ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar i mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier. Därför är det svårt att skapa bra förutsättningar för alla lärare i storskaliga fortbildningsinsatser, konstaterar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.