Så kan vi hjälpa nyanlända elever att integreras i skolan

Hur ser den sociala skolsituationen ut för elever som invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller på gymnasiet? Eva Skowronski har utifrån elevintervjuer undersökt hur skolsystemet påverkar elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan.

Eva Skowronski
Eva Skowronski

Född 1966
i Lund

Disputerade 2013-11-22
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste lärarutbildning och var ute på praktik tänkte jag på hur nyanlända elever ofta höll sig för sig själva. Jag har funderat mycket på vad skolan kan göra för att hjälpa till med den sociala integrationen. Och det finns dessutom inte mycket forskning på detta ämne, situationen för nyanlända elever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka den sociala skolsituationen för elever som har invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller gymnasiet. Jag ville ta reda på vilka hinder och möjligheter det finns för dessa elever att integreras socialt.

– Jag ville bland annat ta reda på vilken status de har i relation till andra elever och vilka konsekvenser skolans mottagningssystem har för integrationen mellan elever. Jag har gjort fältstudier och kvalitativa intervjuer med 29 nyanlända elever, både de som går i vanlig undervisning och i förberedelseklass på IVIK* och IV.**

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns vissa hinder för integrationen mellan elever som handlar om en stigmatisering för de nyanlända. För det första handlar det om en koppling mellan kategorisering och stigmatisering av invandrare som grupp i samhället i stort, som avspeglar sig i skolan och exempelvis visar sig genom att vissa elever skrattar åt de nyanländas språk. Elever som pratat fritt i den förberedande undervisningen tystnar ofta när de börjar vanlig undervisning eftersom de är rädda att bli skrattade åt. Skolan behöver utveckla strategier för att hantera detta. Det behövs också en diskussion om diskriminering, att lärarna pratar om dessa frågor och skapar möjlighet att förändra.

– Ett annat hinder är att de nyanlända är placerade i avskilda grupper, som generellt sett har låg status. En elev har exempelvis fått höra att ”de är dumma i huvudet och kriminella”. I skolor där de nyanlända snabbt kommit in i vanlig undervisning gick integrationen snabbare och de andra eleverna hade där inte en lika nedlåtande attityd. Så rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning. Skolorna behöver fundera på hur de skulle kunna skapa ett mer flexibelt system där.

Vad överraskade dig?

– Den tålmodighet som många av de nyanlända visade trots att många elever gick flera år i förberedande undervisning. Jag tänkte att de skulle kännas hopplöst, men deras drivkraft att få tillhöra, att inte vara annorlunda var väldigt stark och de vill få komma vidare. En drivkraft som bättre skulle kunna tas om hand, exempelvis genom fler individuella lösningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med skolfrågor. Jag hoppas avhandlingen kan visa vilka hinder som finns, och att det leder till en diskussion om hur man bättre kan ta emot nyanlända elever.

* IVIK – Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program

** IV – Individuella programmet

Sidan publicerades 2014-02-24 10:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-25 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Stor skillnad för romerna sedan erkännandet som minoritet

Det pågår en stor etnisk mobilisering och revitalisering inom den romska befolkningsgruppen sedan erkännandet som nationell minoritet i Sverige år 2000. Christina Rodell Olgaç har studerat romska barns möte med majoritetsskolan och menar att det nu finns goda förutsättningar för en positiv förändring.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.