Så kan vi hjälpa nyanlända elever att integreras i skolan

Hur ser den sociala skolsituationen ut för elever som invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller på gymnasiet? Eva Skowronski har utifrån elevintervjuer undersökt hur skolsystemet påverkar elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan.

Eva Skowronski
Eva Skowronski

Född 1966
i Lund

Disputerade 2013-11-22
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste lärarutbildning och var ute på praktik tänkte jag på hur nyanlända elever ofta höll sig för sig själva. Jag har funderat mycket på vad skolan kan göra för att hjälpa till med den sociala integrationen. Och det finns dessutom inte mycket forskning på detta ämne, situationen för nyanlända elever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka den sociala skolsituationen för elever som har invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller gymnasiet. Jag ville ta reda på vilka hinder och möjligheter det finns för dessa elever att integreras socialt.

– Jag ville bland annat ta reda på vilken status de har i relation till andra elever och vilka konsekvenser skolans mottagningssystem har för integrationen mellan elever. Jag har gjort fältstudier och kvalitativa intervjuer med 29 nyanlända elever, både de som går i vanlig undervisning och i förberedelseklass på IVIK* och IV.**

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns vissa hinder för integrationen mellan elever som handlar om en stigmatisering för de nyanlända. För det första handlar det om en koppling mellan kategorisering och stigmatisering av invandrare som grupp i samhället i stort, som avspeglar sig i skolan och exempelvis visar sig genom att vissa elever skrattar åt de nyanländas språk. Elever som pratat fritt i den förberedande undervisningen tystnar ofta när de börjar vanlig undervisning eftersom de är rädda att bli skrattade åt. Skolan behöver utveckla strategier för att hantera detta. Det behövs också en diskussion om diskriminering, att lärarna pratar om dessa frågor och skapar möjlighet att förändra.

– Ett annat hinder är att de nyanlända är placerade i avskilda grupper, som generellt sett har låg status. En elev har exempelvis fått höra att ”de är dumma i huvudet och kriminella”. I skolor där de nyanlända snabbt kommit in i vanlig undervisning gick integrationen snabbare och de andra eleverna hade där inte en lika nedlåtande attityd. Så rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning. Skolorna behöver fundera på hur de skulle kunna skapa ett mer flexibelt system där.

Vad överraskade dig?

– Den tålmodighet som många av de nyanlända visade trots att många elever gick flera år i förberedande undervisning. Jag tänkte att de skulle kännas hopplöst, men deras drivkraft att få tillhöra, att inte vara annorlunda var väldigt stark och de vill få komma vidare. En drivkraft som bättre skulle kunna tas om hand, exempelvis genom fler individuella lösningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med skolfrågor. Jag hoppas avhandlingen kan visa vilka hinder som finns, och att det leder till en diskussion om hur man bättre kan ta emot nyanlända elever.

* IVIK – Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program

** IV – Individuella programmet

Sidan publicerades 2014-02-24 10:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-25 14:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Stor skillnad för romerna sedan erkännandet som minoritet

Det pågår en stor etnisk mobilisering och revitalisering inom den romska befolkningsgruppen sedan erkännandet som nationell minoritet i Sverige år 2000. Christina Rodell Olgaç har studerat romska barns möte med majoritetsskolan och menar att det nu finns goda förutsättningar för en positiv förändring.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.