Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan, och det påverkar både rektorns och huvudmannens ledning av verksamheten. Det visar Håkan Eilards forskning.

Håkan Eilard
Håkan Eilard

Bor i Karlstad
Född år 1964

Disputerade 2022-05-06
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Styrning av skolan genom statliga sanktioner. Verkningar för rektorn av den skärpta tillsynen

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har jobbat med och i skolan under större delen av mitt yrkesverksamma liv, och det som min avhandling handlar om har jag sett både i rollen som rektor, och i rollen som inspektör. Jag var nyfiken på vilka verkningar idéerna, att sanktioner skulle göra tillsynen mer kraftfull, fick för rektorn och styrningen.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015. Jag har undersökt införandet av tre olika sanktionsverktyg, och hur de har påverkat tre olika skolor som blivit förelagda med dem. Jag har ställt mig frågan hur den här formen av tillsyn och användningen av sanktioner har inverkat på rektorns och huvudmannens ledning av verksamheten. Jag har intervjuat rektorer och skolchefer på skolorna, studerat all dokumentation som finns kring inspektionerna och försökt sätta mig in i vad som hände på skolorna när de olika sanktionerna användes.

− De tre olika sanktionerna är variationer på sanktioner som funnits tidigare. Den första sanktionen är obligatoriskt vitesföreläggande. Den andra sanktionen handlar om att Skolinspektionen också får lov att uttala sig om hur en skola använder sig av sina lärarresurser om de upptäcker brister. Den tredje sanktionen har funnits länge och heter statliga åtgärder för rättelse. Den innebär att staten i ett skarpt läge ska kunna gå in och besluta om vad som måste göras på skolan i huvudmannens ställe, om en huvudman inte gör det som den ska göra, eller om verksamheten är vanskött. Det man gjorde år 2019 var att man beslutade att den här sanktionen ska användas, den ska inte bara finnas som ett hot.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att det hände väldigt olika saker på de tre skolorna när man använde sanktioner, och det beror väldigt mycket på sammanhang och på skolornas historia, vilket är ett intressant resultat i sig. Ett generellt resultat är att det uppstår en rätt så dramatisk situation på skolorna när sanktionerna används. Det blir ofta mycket bevakning av massmedia, och det finns ett stort behov hos skolorna att försvara sig och börja leta efter syndabockar, och det uppstår ofta en diskussion om ansvarsutkrävande.

− Det här sättet att konstruera tillsyn och sanktioner, i kombination med Skolinspektionens anmälningstillsyn, innebär ett nytt sätt att styra skolan. I början av 90-talet byggde skolans styrning mycket på ett gemensamt ansvar mellan stat och huvudmän, och en gemensam förståelse av de olika ansvarsnivåerna. Den idén är helt borta, det är en helt annan styrningslogik idag som handlar om att staten, genom Skolinspektionen, kan beordra fram konkreta åtgärder som ska göras och att huvudmännen i sin tur väljer lite olika strategier som svar på det.

− Sammantaget kan man säga att rektorns handlingsutrymme förändras när en sanktion dimper ner på skolan. Ibland blir handlingsutrymmet mycket större, men ibland är det precis tvärtom, och man kanske till och med avsätter rektorn och utser ny ledning på olika nivåer i organisationen. I många fall agerar man utifrån vad massmedia skriver och vad det externa trycket begär av skolans huvudman, i stället för det som skolans ”inre liv” begär, eller kanske borde begära, av huvudmannen. Mina resultat visar att huvudmännen inrättar sig och spelar med i det här spelet. I vissa fall sitter de still i båten och väntar på vad Skolinspektionen ska säga, och gör det som påbjuds, i stället för att träda fram och ta ansvar själva. Det förändrar hela styrningen av skolan.

Vad överraskade dig?

− I mitt material finns det exempel på rättstvister mellan Skolinspektionen och enskilda huvudmän. I ett fall underkände Högsta förvaltningsdomstolen ett vitesföreläggande som Skolinspektionen hade utfärdat, eftersom skollagstiftningen inte håller för att använda vitesverktyget på det sättet. Sedan dess har Skolinspektionen inte kunnat använda vitesförelägganden på det sättet, utan i stället föreslagit förändringar som innebär att skollagen ska detaljregleras mer. Det inträffade under mitt pågående arbete med avhandlingen och det överraskade mig lite.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag tänker naturligtvis på eleverna i första hand, men det kanske inte är de som kommer att läsa min avhandling. Men jag hoppas att myndigheter och andra aktörer på den nivån och politiker gör det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-06-20 15:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Vad händer vid Skolinspektionens tillsyn?

Emma Ek har i sin avhandling undersökt hur tillsynen går till inom skola och äldreomsorg. Hon riktar särskild uppmärksamhet mot de granskande organisationerna. "Jag hoppas att tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Socialstyrelsen ska ha nytta av resultaten", säger hon.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen, fångar elevernas intresse och stärker den pedagogiska relationen. Det visar Ola Henricsson som forskat om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer