Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan, och det påverkar både rektorns och huvudmannens ledning av verksamheten. Det visar Håkan Eilards forskning.

Håkan Eilard
Håkan Eilard

Bor i Karlstad
Född år 1964

Disputerade 2022-05-06
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Styrning av skolan genom statliga sanktioner. Verkningar för rektorn av den skärpta tillsynen

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har jobbat med och i skolan under större delen av mitt yrkesverksamma liv, och det som min avhandling handlar om har jag sett både i rollen som rektor, och i rollen som inspektör. Jag var nyfiken på vilka verkningar idéerna, att sanktioner skulle göra tillsynen mer kraftfull, fick för rektorn och styrningen.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015. Jag har undersökt införandet av tre olika sanktionsverktyg, och hur de har påverkat tre olika skolor som blivit förelagda med dem. Jag har ställt mig frågan hur den här formen av tillsyn och användningen av sanktioner har inverkat på rektorns och huvudmannens ledning av verksamheten. Jag har intervjuat rektorer och skolchefer på skolorna, studerat all dokumentation som finns kring inspektionerna och försökt sätta mig in i vad som hände på skolorna när de olika sanktionerna användes.

− De tre olika sanktionerna är variationer på sanktioner som funnits tidigare. Den första sanktionen är obligatoriskt vitesföreläggande. Den andra sanktionen handlar om att Skolinspektionen också får lov att uttala sig om hur en skola använder sig av sina lärarresurser om de upptäcker brister. Den tredje sanktionen har funnits länge och heter statliga åtgärder för rättelse. Den innebär att staten i ett skarpt läge ska kunna gå in och besluta om vad som måste göras på skolan i huvudmannens ställe, om en huvudman inte gör det som den ska göra, eller om verksamheten är vanskött. Det man gjorde år 2019 var att man beslutade att den här sanktionen ska användas, den ska inte bara finnas som ett hot.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att det hände väldigt olika saker på de tre skolorna när man använde sanktioner, och det beror väldigt mycket på sammanhang och på skolornas historia, vilket är ett intressant resultat i sig. Ett generellt resultat är att det uppstår en rätt så dramatisk situation på skolorna när sanktionerna används. Det blir ofta mycket bevakning av massmedia, och det finns ett stort behov hos skolorna att försvara sig och börja leta efter syndabockar, och det uppstår ofta en diskussion om ansvarsutkrävande.

− Det här sättet att konstruera tillsyn och sanktioner, i kombination med Skolinspektionens anmälningstillsyn, innebär ett nytt sätt att styra skolan. I början av 90-talet byggde skolans styrning mycket på ett gemensamt ansvar mellan stat och huvudmän, och en gemensam förståelse av de olika ansvarsnivåerna. Den idén är helt borta, det är en helt annan styrningslogik idag som handlar om att staten, genom Skolinspektionen, kan beordra fram konkreta åtgärder som ska göras och att huvudmännen i sin tur väljer lite olika strategier som svar på det.

− Sammantaget kan man säga att rektorns handlingsutrymme förändras när en sanktion dimper ner på skolan. Ibland blir handlingsutrymmet mycket större, men ibland är det precis tvärtom, och man kanske till och med avsätter rektorn och utser ny ledning på olika nivåer i organisationen. I många fall agerar man utifrån vad massmedia skriver och vad det externa trycket begär av skolans huvudman, i stället för det som skolans ”inre liv” begär, eller kanske borde begära, av huvudmannen. Mina resultat visar att huvudmännen inrättar sig och spelar med i det här spelet. I vissa fall sitter de still i båten och väntar på vad Skolinspektionen ska säga, och gör det som påbjuds, i stället för att träda fram och ta ansvar själva. Det förändrar hela styrningen av skolan.

Vad överraskade dig?

− I mitt material finns det exempel på rättstvister mellan Skolinspektionen och enskilda huvudmän. I ett fall underkände Högsta förvaltningsdomstolen ett vitesföreläggande som Skolinspektionen hade utfärdat, eftersom skollagstiftningen inte håller för att använda vitesverktyget på det sättet. Sedan dess har Skolinspektionen inte kunnat använda vitesförelägganden på det sättet, utan i stället föreslagit förändringar som innebär att skollagen ska detaljregleras mer. Det inträffade under mitt pågående arbete med avhandlingen och det överraskade mig lite.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag tänker naturligtvis på eleverna i första hand, men det kanske inte är de som kommer att läsa min avhandling. Men jag hoppas att myndigheter och andra aktörer på den nivån och politiker gör det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-06-20 15:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Vad händer vid Skolinspektionens tillsyn?

Emma Ek har i sin avhandling undersökt hur tillsynen går till inom skola och äldreomsorg. Hon riktar särskild uppmärksamhet mot de granskande organisationerna. "Jag hoppas att tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Socialstyrelsen ska ha nytta av resultaten", säger hon.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

Källkritik

Skolportens konferens i källkritik för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Aktuella föreläsare ger dig som är lärare, bibliotekarie eller rektor kunskap om ny forskning och praktiska verktyg att använda. Delta i Stockholm 13 okt eller på webbkonferensen 18 okt–4 nov.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer