Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Inom Skolverket finns en rad olika yrkesgrupper som ska förenas i myndighetens arbete. När det inte fungerar uppstår olika kulturer och konflikter. Det visar Eva Maria Magnussons avhandling, där hon har studerat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren.

Eva Maria Magnusson

Född 1947
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-06-04
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Vad händer i själva verket? Om styrning och handlingsutrymme i Skolverket under åren 1991–2014

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det ena ämnet är Skolverket, det andra är styrning och handlingsutrymme inom en statlig myndighet. Jag har varit chef väldigt länge och nästan uteslutande i offentlig verksamhet, bland annat har jag arbetat några år på Skolverket. Som chef, men också som medarbetare, funderar man mycket över både styrning och handlingsutrymme.

– Till min studie sökte jag myndigheter som har väldigt stor betydelse för medborgarna och som samtidigt är i starkt politiskt fokus. Jag hade från början för avsikt att jämföra fyra olika myndigheter. Men Skolverket var först med att tacka ja, så jag började där och valde att i stället göra en longitudinell studie där jag följde Skolverket mellan 1991 och 2014.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrning och handlingsutrymme. Styrning i bemärkelsen den politiska styrningen av myndigheten, respektive den myndighetsinterna styrningen liksom handlingsutrymme hos myndighetsledning och medarbetare. Jag har undersökt och problematiserat vad som händer med handlingsutrymmet under olika former och karaktärer på styrning. Jag definierar också begreppet handlingsutrymme, ett begrepp som har varit mycket på modet de senaste åren. Vad är handlingsutrymme och vad betyder det egentligen att människor ska ha handlingsutrymme?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har tagit fram en styrmodell som jag har översatt från den privata sfären och gjort mer offentlig. Den tänker jag att man kan använda i en organisation, även om jag skulle vilja utveckla den vidare. Jag har också gjort en analysmodell som jag tror skulle kunna vara av intresse inom olika organisationer. Men jag har framförallt diskuterat hur hård och mjuk styrning ser ut och vilken effekt det har på handlingsutrymme. I min beskrivning lämnar hård styrning ett litet handlingsutrymme, medan en mjuk styrning lämnar ett mer omfattande handlingsutrymme.

– Jag har ifrågasatt en del etablerade forskningssanningar om hur styrning förändras och utvecklas. Det finns en hel del väletablerad forskning som säger att styrning växlar, att den ibland är väldigt rationell och ibland mer normativ. Jag hävdar att den inte växlar, att det istället handlar om en sammanblandning av olika former av styrning.

– I styrmodellen beskrivs olika delar av styrningen, såsom värderingar, ledarskap, organisering, målstyrning, budgetering med mera. Om man har en styrning som är värderingsmässigt enhetlig, det vill säga att de olika delarna av styrningen samspelar och bekräftar varandra, går det att planera för handlingsutrymme. Men om olika delar av styrningen kolliderar inom en myndighet eller inom en verksamhet, där olika chefer står för olika värderingar, då blir det väldigt svårt att planera för handlingsutrymme. Om människor tolkar styrningen med olika värderingar blir också utfallet väldigt olika.

– Jag ska inte säga att jag ifrågasätter tidigare forskare inom handlingsutrymme – men jag vill komplettera deras bilder. Jag menar att både den politiska ledningen och en myndighetsledning kan planera för handlingsutrymme genom sättet att forma styrningen. Slutligen kommer jag med en teoretisk ansats där jag beskriver hur man kan planera för handlingsutrymme, där handlingsutrymme är en del av styrningen helt enkelt.

– Politiskt är det alltid olika värderingar som styr myndigheter och värderingarna växlar ju beroende på vilken partifärg och konstellation som har regeringsmakten. Tjänstemännen har då att förhålla sig till hur de här olika värderingarna översätts och transformeras genom den egna myndigheten. Andra forskare pratar om att det finns offentliga värderingar samt professionella respektive privata värderingar. Hur pass enhetlig en myndighet och myndighetens styrning kan bli beror på hur man förenar de professionella, offentliga och privata värderingarna.

– På Skolverket, men även inom andra myndigheter, finns det en stark professionell koppling. Men inte en enhetlig professionell koppling. Som inom annan offentlig verksamhet finns det olika professioner, som exempelvis statsvetare, men även ekonomer och pedagoger. Alla de här yrkesgrupperna ska förenas i något. Ibland gör de det och ibland inte, och då uppstår det olika kulturer och konflikter. Det beskriver jag i min avhandling.

Vad överraskade dig?

– Skolverket startade med väldigt kort framförhållning under en period då myndigheters byråkratiska utformning var väldigt starkt ifrågasatt (under 1980- och 90-talen). Skolverket skulle vara något nytt och annorlunda. Det påverkade hela myndigheten från ledning till sättet att forma handläggningen av verksamheten. Det som är överraskande är att de inre normerna och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats under de drygt 20 år som jag har fokuserat på i min studie. Trots att den politiska styrningen har förändrats och att myndigheten har bytt generaldirektör fyra gånger. Generaldirektörer som har haft väldigt olika ledningsstilar och väldigt olika idéer om vad styrning innebär.

Vem har nytta av dina resultat?

– Just styrmodellen och sättet att diskutera handlingsutrymme kan kanske få spin-off inom forskarvärlden. Jag tror också att Skolverket kan ha glädje av resultaten, men även andra myndigheter.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-06-18 14:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-16 13:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats