Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Inom Skolverket finns en rad olika yrkesgrupper som ska förenas i myndighetens arbete. När det inte fungerar uppstår olika kulturer och konflikter. Det visar Eva Maria Magnusson avhandling, där hon har studerat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren.

Eva Maria Magnusson

Född 1947
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-06-04
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Vad händer i själva verket? Om styrning och handlingsutrymme i Skolverket under åren 1991–2014

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det ena ämnet är Skolverket, det andra är styrning och handlingsutrymme inom en statlig myndighet. Jag har varit chef väldigt länge och nästan uteslutande i offentlig verksamhet, bland annat har jag arbetat några år på Skolverket. Som chef, men också som medarbetare, funderar man mycket över både styrning och handlingsutrymme.

– Till min studie sökte jag myndigheter som har väldigt stor betydelse för medborgarna och som samtidigt är i starkt politiskt fokus. Jag hade från början för avsikt att jämföra fyra olika myndigheter. Men Skolverket var först med att tacka ja, så jag började där och valde att i stället göra en longitudinell studie där jag följde Skolverket mellan 1991 och 2014.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrning och handlingsutrymme. Styrning i bemärkelsen den politiska styrningen av myndigheten, respektive den myndighetsinterna styrningen liksom handlingsutrymme hos myndighetsledning och medarbetare. Jag har undersökt och problematiserat vad som händer med handlingsutrymmet under olika former och karaktärer på styrning. Jag definierar också begreppet handlingsutrymme, ett begrepp som har varit mycket på modet de senaste åren. Vad är handlingsutrymme och vad betyder det egentligen att människor ska ha handlingsutrymme?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har tagit fram en styrmodell som jag har översatt från den privata sfären och gjort mer offentlig. Den tänker jag att man kan använda i en organisation, även om jag skulle vilja utveckla den vidare. Jag har också gjort en analysmodell som jag tror skulle kunna vara av intresse inom olika organisationer. Men jag har framförallt diskuterat hur hård och mjuk styrning ser ut och vilken effekt det har på handlingsutrymme. I min beskrivning lämnar hård styrning ett litet handlingsutrymme, medan en mjuk styrning lämnar ett mer omfattande handlingsutrymme.

– Jag har ifrågasatt en del etablerade forskningssanningar om hur styrning förändras och utvecklas. Det finns en hel del väletablerad forskning som säger att styrning växlar, att den ibland är väldigt rationell och ibland mer normativ. Jag hävdar att den inte växlar, att det istället handlar om en sammanblandning av olika former av styrning.

– I styrmodellen beskrivs olika delar av styrningen, såsom värderingar, ledarskap, organisering, målstyrning, budgetering med mera. Om man har en styrning som är värderingsmässigt enhetlig, det vill säga att de olika delarna av styrningen samspelar och bekräftar varandra, går det att planera för handlingsutrymme. Men om olika delar av styrningen kolliderar inom en myndighet eller inom en verksamhet, där olika chefer står för olika värderingar, då blir det väldigt svårt att planera för handlingsutrymme. Om människor tolkar styrningen med olika värderingar blir också utfallet väldigt olika.

– Jag ska inte säga att jag ifrågasätter tidigare forskare inom handlingsutrymme – men jag vill komplettera deras bilder. Jag menar att både den politiska ledningen och en myndighetsledning kan planera för handlingsutrymme genom sättet att forma styrningen. Slutligen kommer jag med en teoretisk ansats där jag beskriver hur man kan planera för handlingsutrymme, där handlingsutrymme är en del av styrningen helt enkelt.

– Politiskt är det alltid olika värderingar som styr myndigheter och värderingarna växlar ju beroende på vilken partifärg och konstellation som har regeringsmakten. Tjänstemännen har då att förhålla sig till hur de här olika värderingarna översätts och transformeras genom den egna myndigheten. Andra forskare pratar om att det finns offentliga värderingar samt professionella respektive privata värderingar. Hur pass enhetlig en myndighet och myndighetens styrning kan bli beror på hur man förenar de professionella, offentliga och privata värderingarna.

– På Skolverket, men även inom andra myndigheter, finns det en stark professionell koppling. Men inte en enhetlig professionell koppling. Som inom annan offentlig verksamhet finns det olika professioner, som exempelvis statsvetare, men även ekonomer och pedagoger. Alla de här yrkesgrupperna ska förenas i något. Ibland gör de det och ibland inte, och då uppstår det olika kulturer och konflikter. Det beskriver jag i min avhandling.

Vad överraskade dig?

– Skolverket startade med väldigt kort framförhållning under en period då myndigheters byråkratiska utformning var väldigt starkt ifrågasatt (under 1980- och 90-talen). Skolverket skulle vara något nytt och annorlunda. Det påverkade hela myndigheten från ledning till sättet att forma handläggningen av verksamheten. Det som är överraskande är att de inre normerna och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats under de drygt 20 som jag har fokuserat på i min studie. Trots att den politiska styrningen har förändrats och att myndigheten har bytt generaldirektör fyra gånger. Generaldirektörer som har haft väldigt olika ledningsstilar och väldigt olika idéer om vad styrning innebär.

Vem har nytta av dina resultat?

– Just styrmodellen och sättet att diskutera handlingsutrymme kan kanske få spin-off inom forskarvärlden. Jag tror också att Skolverket kan ha glädje av resultaten, men även andra myndigheter.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-06-18 14:15 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-06-26 10:35 av Hedda Lovén


Relaterat

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats