Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Utbildning lönar sig, konstaterar Elisabeth Lång som har forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Elisabeth Lång

Född 1983
Bor i Linköping

Disputerade 2017-10-06
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Short- and Long-Term Influences of Education, Health Indicators, and Crime on Labor Market Outcomes: Five Essays in Empirical Labor Economics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av arbetsmarknadsekonomi och där är utbildning en stor del.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika individuella karaktäristik som kan påverka olika arbetsmarknadsutfall. Jag tittar bland annat på flera olika egenskaper som utbildning, hälsoindikatorer, som längd eller om man röker, och kriminalitet och vad det har för association med hur mycket man tjänar. Min avhandling är väldigt bred i den meningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den artikel som handlar om utbildning gör jag en analys av den så kallade utbildningspremien, det vill säga hur mycket det lönar sig för enskilda att utbilda sig, i relation till inkomst och hälsorelaterade beteenden, som till exempel rökning, under vuxenlivet.

– Resultaten visar att individer med fler antal års utbildning har högre inkomst från omkring 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. I genomsnitt innebär ett års extra utbildning omkring 5-6 procents högre årsinkomst för detta ålderspann. När man tittar på skillnader mellan tvillingar, som delar familjebakgrund i form av gener och uppväxtmiljö, så är dock skillnaden i inkomst för individer med olika utbildningslängd relativt liten, omkring 2-3 procent.

– Det verkar som om genetiska faktorer, som påverkar kognitiv förmåga och uppväxtmiljö, till exempel föräldrars egenskaper och normer, förklarar en relativt stor del av sambandet mellan utbildning och inkomst. En möjlig orsak till detta är att individer med högre kognitiv förmåga utbildar sig mer och är mer produktiva på arbetet. Vilket de skulle vara även om de inte hade en lika hög utbildningsnivå. En annan möjlig orsak är att individer med vissa egenskaper utbildar sig mer och väljer också en viss typ av yrken där inkomsten generellt är högre än genomsnittet. Resultaten visar också att utbildning är negativt associerat med rökning, alltså ju mer utbildad man är desto mindre vanligt är det att man röker.

Vad överraskade dig?

– Något som överraskade mig var relaterat till ett rökningspapper som ingår i avhandlingen, och det handlar om att kvinnor på 70-talet tjänade mer än vad icke rökare gör. Det är ett förhållande som har blivit det omvända under senare tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är till nytta för svensk forskning, forskning som berör Sverige. En del av avhandlingen stärker tidigare forskningsresultat. Men många av de ämnen jag berör forskar man inte på så mycket här i Sverige relativt vad man gör i exempelvis USA.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-12-18 09:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-01-17 10:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?