Så påverkas dagens utbildning av vår syn på framtiden
Berättelser om framtiden som undflyende och omvälvande används som argument för att utbildning måste vara flexibel och pluralistisk. Det visar Franziska Primus diskursanalys av Unesco:s utbildningsrapporter.

Bor i Örebro
Född 1990
Disputerade 2025-04-25
vid Örebro universitet
Present Futures in Global Education Governance. A Critical Discourse Analysis of Unesco Futures of Education Initiative
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Det började med en ganska fascinerande observation: att framtiden är en fundamental del av utbildning. Våra idéer om framtiden, som vi gemensamt skapar utifrån vissa kulturella, historiska, politiska och sociala förutsättningar, styr nämligen hur vi ser på utbildningens uppgift och är kraftfulla verktyg för den som vill påverka dess utformning. Därför tyckte jag att det var intressant att undersöka dessa idéer.
Vad handlar avhandlingen om?
– Min avhandling handlar om hur berättelser om framtiden konstrueras och legitimeras i den utbildningspolitiska diskursen och hur berättelserna sedan används för att rättfärdiga programmatiska idéer och rekommendationer om utbildning. Som ett exempel på den globala styrningsarenan har jag valt Unesco:s rapporter om utbildning – framför allt rapporten om Futures of education-initiativet. Dessa har jag analyserat med hjälp av så kallad discourse-historical approach (DHA).
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att det finns två stora teman i berättelserna om framtiden: dels att framtiden är undflyende i bemärkelsen instabil, vag och i ständig förändring, dels att den är omvälvande i bemärkelsen omformande och full av kriser och hot. Jag visar hur det leder till att utbildning framställs som att den måste vara flexibel, anpassningsbar och pluralistisk. Ett exempel på det är att Unesco förespråkar ett livslångt lärande för att människor ska kunna anpassa sig till omvälvande förändringar.
– Avhandlingen visar också att de initiativ jag har undersökt fungerar som en möjlighet för Unesco att legitimera sig som aktör på den globala styrningsarenan. Unesco anknyter till antidiskriminerande och postkoloniala idéer, men reproducerar samtidigt delvis ett västerländskt utvecklingsparadigm. På så sätt kan initiativen framstå som relevanta för flera olika ideologiska positioner.
Det är avgörande att kritiskt granska våra berättelser om framtiden för att kunna förstå den utbildningspolitiska diskursen, både globalt och i Sverige.
Franziska Primus
Vad överraskade dig?
– Att framtiden beskrevs som så undflyende i rapporterna. I början trodde jag att det skulle gå att hitta en tydligt positiv eller negativ berättelse, för det blir ju svårt att prata om framtiden när den beskrivs tvetydigt. Men sedan insåg jag att det viktiga för Unesco inte var att veta hur framtiden ser ut, utan att visa att vi måste lära oss att vara flexibla för att kunna hantera den.
Vem har nytta av dina resultat?
– Det finns två centrala slutsatser som är relevanta för såväl forskning som utbildningspolitik och -praktik. För det första visar jag att det är avgörande att kritiskt granska våra berättelser om framtiden för att kunna förstå den utbildningspolitiska diskursen, både globalt och i Sverige. För det andra visar jag att Unesco:s ideologiska balansgång – alltså att man förespråkar jämlikhet och inkludering samtidigt som man bygger vidare på etablerade västerländska utbildningsideal som speglar den koloniala historien – minskar initiativens potential att åstadkomma en förändring. Det är ju svårt att förändra spelets regler när man samtidigt deltar i det.
Relaterade länkar

Skolnärvaro
Åk F–Gy Att möta explosivt beteende i förskolan
Fsk 
