Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Publicerad:2018-08-06
Uppdaterad:2018-08-28
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Helen Dwyer

Född 1963
Bor i Tyresö

Disputerade 2018-06-11
vid Stockholms universitet

Avhandling

Children at risk Securitization theory and special education reforms

Upplevda hot och hotbilder påverkar både planering och implementering av utbildningsreformer. Det visar Helen Dwyer i sin avhandling om specialpedagogiska reformer i Sydafrika och Sverige.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev involverad i ett projekt mellan forskare på före detta Lärarhögskolan i Stockholm och UNISA (University of South Africa) angående lärares attityder och inkluderande undervisning. I en studie undersökte och jämförde vi en grupp lärare i Sverige och Sydafrika och deras attityder kring inkludering. Samtidigt hade jag på magisternivå undersökt hur planering och implementering av utbildningsinsatser vid olika typer av internationella och nationella kriser påverkar utbildningssituationen för många barn och ungdomar. Exempelvis kan en konfliktsituation eller en miljökatastrof leda till påverkan på utbildningssystemet och barns möjlighet att delta på lika villkor. En flyktingsituation likaså. I avhandlingen kombinerar jag idéer från dessa två uppslag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur specialpedagogiska reformer initieras och implementeras från politisk nivå till skolnivå. Avhandlingen är multidisciplinär och utgår från teorier inom statsvetenskap, internationella relationer och specialpedagogik. Fokus ligger på att utifrån Köpenhamnsskolans ”Securitization theory” (säkerhetiseringsteori) analysera olika typer av hot och samhälleliga sårbarhetsområden i relation till planering och implementering av utbildningsreformer. Detta inbegriper även att visa hur reformer kan bidra till eller försvåra utbildningssituationen för barn som är i riskzonen. Uttrycket ”barn i riskzonen” står i det här sammanhanget för enskilda barn eller grupper som anses ha större sannolikhet för att möta olika typer av svårigheter under skoltiden eller ha en ökad risk för att hoppa av skolan.

– Avhandlingen består av tre studier. I den första studerades hur etnicitet och grupptillhörighet formade utbildningspolitiken genom riktade utbildningsinsatser gentemot ursprungsbefolkningen i både Sydafrika och Sverige mellan 1945 och 1970-talet. Den andra studien fokuserar på miljösäkerhet i samband med internationella och nationella miljömål kopplade till utbildning för hållbar utveckling. I den tredje studien analyserades pågående inkluderingsreformer och demokratireformer i Sydafrika.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De tre studierna visar på en komplexitet i utvecklingen av säkerhetiseringsprocesser och hur dessa påverkade utvecklingen av reformer och dess implementering. Utbildningspolitiska idéer, allmänna utbildningsreformer och specialpedagogiska reformer, som även hade en inverkan på barn i riskzonen och rätten till likvärdig utbildning, hanterades på olika sätt beroende på hur de olika säkerhetiseringsaktörerna på olika samhällsnivåer uppfattade ett hot. Genom att introducera en ny teoretisk term i säkerhetiseringsprocessen – förlängd säkerhetiseringsaktör (extended securitization actor) – blev det lättare att kunna se och följa hur olika säkerhetiseringsaktörer såg på en specifik utbildningsreform och hur man ville att den skulle implementeras.

– I studien synliggjordes vilka barn som kunde sägas utgöra eller riskera att komma att ses som barn i riskzonen. Avhandlingen visar också på hur en specifik reform kunde upplevas som ett hot mot de som var satta att implementera en reform på de lägre nivåerna av implementeringskedjan. Upplevelsen av hot på de lägre implementeringsnivåerna, exempelvis skolnivå, påverkade även genomförandet av utbildningsreformen.

Vad överraskade dig?

– Framförallt komplexiteten kring hur upplevda hot och hotbilder upplevdes på olika samhällsnivåer och hur dessa sedan påverkade utvecklingen av reformer och dess implementering. Om man ska ta något mer specifikt så var det överraskande att man i Sverige kunde se att på nationell nivå var miljöhot och miljöfrågor tydligare framskrivet i tidigare läroplaner och kursplaner än i Lgr 11, trots att miljöfrågan ligger så pass högt upp på den internationella policyagendan. Att nuvarande utbildningsreform snarare tonat ner frågan när internationella aktörer som exempelvis UNESCO vill att vi ska öka dess relevans och även hantera miljöfrågor ur ett inkluderande skolperspektiv där alla barn får rätt till lika tillgång till utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den som vill läsa mer om specialpedagogiska reformer och utbildningsreformer från ett kanske inte alltid uppmärksammat område – kopplingen mellan utbildningspolitik och uppfattningen av olika typer av samhälleliga hot. Men också den som är intresserad av implementeringen av olika reformer och varför det inte alltid blir som beslutsfattarna har tänkt sig när utformningen av politiken ska sjösättas.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev