Dela:

Kunskap nyckel till samverkan

Catharina Widmark har undersökt vad som påverkar samverkan mellan professionella från skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Hon konstaterar att förståelse och djupare kunskap om varandra kan leda till förtroende mellan de professionella som är avgörande för att samverkan ska fungera.

Catharina Widmark
Catharina Widmark

Född 1949
i Stockholm

Disputerade 2015-09-25
vid Karolinska institutet


AVHANDLING
Obstacles to collaboration in addressing the needs of children and adolescents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat inom skolan, socialtjänsten och barnpsykiatrin. Det finns samverkan mellan de olika yrkesgrupperna som fungerar bra men mina erfarenheter är att samverkan också är problematisk och det väckte mitt intresse. Jag ville hitta kunskap som kan bidra till att hinder för samverkan kan undvikas och istället leda till att den kan vara framgångsrik. Det finns ju en tredje part som lider av att professionella i de tre organisationerna inte kan samverka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort fyra olika studier. I den första studien undersöker jag vad professionella inom skola, socialtjänst och BUP uppfattar som hinder för samverkan. I den andra studien undersöker jag hur föräldrar till barn med psykisk ohälsa uppfattar samverkan mellan professionella från de tre organisationerna. I den tredje studien undersöker jag vilka föreställningar professionella från de tre organisationerna har om varandra i samverkan, och i den fjärde studien undersöker jag vilken syn de har på barns behov. Det handlar genomgående om barn i åldrarna 0-17 år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mitt huvudresultat är att förtroende är en kärnfråga i samverkan. För att komma dit måste de professionella på ett djupare plan dels ha kunskap om varandras verksamheter, dels kunskap om hur de ser på barns behov men också hur de påverkas av organisationens uppdrag och regelverk. I föräldrastudien framgår det att föräldrar med barn som visar tecken på psykisk ohälsa är oroliga och det är tydligt att samverkan mellan de tre organisationerna behöver ha struktur för att vara hjälpsam. Föräldrarna behöver en samordnare i samverkan mellan de tre organisationerna – föräldrarna måste få vara föräldrar och stötta sina barn. Det är ett viktigt resultat.

– Ett annat resultat handlar om de föreställningar som de professionella från de tre organisationerna har om varandra och de föreställningar de trodde att de andra organisationerna hade om den egna organisationen. Det visade sig att de ibland stämde. Överhuvudtaget hade de professionella dystra bilder av varandra vilket resulterar i begränsningar i samverkan dem emellan. I den fjärde studien visade det sig att organisationernas uppdrag påverkar de professionellas syn på barns och ungas behov men att uppdragen också överlappar varandra. I avhandlingen för jag fram en idé om hur samverkan mellan de olika professionerna kan förbättras. Det kan man göra genom att skapa möjligheter för de professionella att i grupper prata med varandra om sina dilemman i samverkan med varandra, med hjälp av en erfaren gruppledare. På så sätt kan de olika professionerna få en ökad förståelse för hur man tänker i de olika organisationerna, hur det är att arbeta med deras respektive uppdrag och hur man ser på barns behov i de olika organisationerna.

Vad överraskade dig?

– Att de olika professionerna inte bara är otillfredsställda över samverkan med varandra, de uttalar även förståelse för varandras arbetssituation.

Vem har nytta av dina resultat?

– De tre organisationerna kan använda undersökningen som en referens. Det finns ett behov av djupare förståelse hos varandra och samtalsgrupper kan fungera för att skapa förtroende.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-10-21 09:48 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-11-16 15:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Flickor med depression har ofta adhd

Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.

BUP-samarbete inte alltid av godo

Bristande samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatri, skola, socialtjänst och familjer fördröjer hjälpinsatserna när barn har problem. Det är också upp till enskilda personer på BUP om ett samarbete kommer till stånd eller inte, menar forskaren Camilla Blomqvist.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.