Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

För att resultatet av ett projekt ska bli hållbart räcker det inte med en bra projektplan och gott om resurser. Hållbarhet förutsätter en tydlig riktning och ett kontinuerligt lärande som involverar alla berörda parter – inte minst finansiärerna, visar Ann Öhman Sandbergs forskning.

Ann Öhman Sandberg
Ann Öhman Sandberg

Född 1960 i
Stockholm

Disputerade 2014-05-28
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Hållbar programutveckling – en studie av betydelsen av expansivt lärande och delvis delade objekt

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som NO-lärare på högstadiet och har även undervisat på folkhögskola. Jag är även intresserad av skolutveckling och har deltagit i olika projekt som, även om de har ansetts som lyckade, inte alltid har gett avtryck i praktiken. Den problematiken är inte unik för skolan. Jag intresserad av hållbarhet i första hand ur ett socioekonomiskt perspektiv, där det handlar om hur man hanterar resurser som man avsätter för att driva utveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att förstå vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. Konkret har jag studerat ett femårigt it-projekt som var en del av ett program med syftet att höja lärarstudenters digitala kompetens. Programmet kan sägas vara en fortsättning på Itis där finansiären förstod att de behövde höja den digitala kompetensen på lärarutbildningen för att på så sätt nå ut till alla lärare.

– Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt. Det vill säga lärande mellan finansiären, en högskola som bedrev lärarutbildning, samt en av de kommuner som bedrev den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att hållbarhet förutsätter ett kontinuerligt lärande som involverar alla parter, även de som sitter på pengarna. Det är positivt för projektets hållbarhet om projektfinansiären är aktivt intresserad av projektets utveckling under den tid projektet pågår. Projektledningen i det studerade projektet upplevde finansiärens aktiva intresse för projektet som ett stöd och inte som en form av kontroll.

– Den klassiska bilden av en projektfinansiär är att de delar ut medel till projekt med välskrivna ansökningar och att de sedan utvärderar projektet efteråt. Men efter att ett projekt är avslutat är det svårt att rätta till eventuella problem som har uppstått under tiden. Detta gäller framförallt i projekt som löper över flera år och som syftar till samverkan mellan olika parter. Det är därför en viktig förutsättning för att projekt ska leda till långsiktiga effekter att det redan under projekttiden sker ett gemensamt lärande mellan involverade parter i riktning mot ett gemensamt mål.

– Avhandlingens resultat visar också att det finns en risk att de förändringar som genomförs endast blir ytliga om projektet inte svarar mot konkreta behov i verksamheten. I skolans värld innebär det att innehållet i reformer och utvecklingsprojekt blir hållbara först då de svarar mot reella behov som lärare upplever att de har. I debatten om skolan lägger många ansvaret för att det inte sker förändringar enbart på lärarna, att det bland annat skulle bero på att lärarna är ointresserade eller förändringsobenägna. Men att driva hållbart utvecklingsarbete är mycket mer komplext än så. Utvecklingsarbete behöver svara mot verksamheters behov och involvera både finansiärer, ledning och de som arbetar i de verksamheter där förändringen ska ske.

Vad överraskade dig?

– Att finansiärens agerande hade så stor betydelse för projektets hållbarhet. I det här fallet var finansiärens representanter involverade i projektets utvecklingsarbete under större delen av projekttiden. Jag blev också överraskad av den stora betydelsen som det kollegiala lärande hade för att förändra verksamheten. Enskilda kurser hade inte så stor påverkan för att höja lärarutbildarnas kompetens. Lärarutbildarna upplevde att det var mer betydelsefullt att ha kunniga kollegor att kunna fråga och diskutera med då behov uppstod. Med kollegorna kunde lärarutbildarna föra samtal om hur de konkret kunde använda it i den egna undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av att driva hållbart utvecklingsarbete. Mina resultat kan ha stor bäring på skola och skolutveckling, även när det gäller satsningar med annat innehåll än it. Exempelvis har många kommuner genomfört så kallade en till en-satsningar, där varje elev har fått en egen dator. Ökad datortäthet medför inte automatiskt att undervisningen kommer att förändras i önskad riktning.

– I många kommuner har också förstelärartjänster tillsatts utan någon genomtänkt strategi om på vilket sätt satsningen på sikt ska bidra till skolutveckling. Viktiga förutsättningar för att utvecklingssatsningar ska leda till hållbara och önskade förändringar är att de behöver vara väl genomtänkta, ha en tydlig riktning och involvera alla involverade parter.

Sidan publicerades 2014-10-01 15:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-10-02 10:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så skapas förutsättningar för hållbar undervisning i förskolan

Vad kan förskollärare göra för att ge barn förutsättningar till kritiska tänkande och handlande? Det är en av frågorna som Maria Hedefalk undersöker i sin studie.

Så väcks ungdomars engagemang och handlingskompetens

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer