Så skapas förutsättningar för hållbar undervisning i förskolan

Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling i förskolan? Maria Hedefalks avhandling visar att det är viktigt att skapa förutsättningar för barns möjligheter att agera kritiskt.

Maria Hedefalk
Maria Hedefalk

Född 1971
i Uppsala

Disputerade 2014-02-26
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare jobbat som förskollärare och sedan undervisat på förskollärarutbildningen. Nu var det helt enkelt så att jag börja forska och sökte en forskartjänst som skulle undersöka hållbar utveckling i utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat dels på vad undervisning i förskolan är, dels på vad undervisning för hållbar utveckling är och vad förutsättningarna är för att skapa det.

– När jag läste in mig på den lilla forskning som finns om undervisning för hållbar utveckling i förskolan såg jag att det som forskarna såg som centralt var barnens förmåga att utveckla en kritisk handlingsförmåga. Så det blev min ingång. I min undersökning har jag filmat och analyserat det dagliga arbetet på en förskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Undervisning i förskola är när personalen riktar barnens uppmärksamhet mot ett specifikt innehåll, exempelvis om man är ute i skogen och förskolläraren ber barnen att lyssna efter djurljud. Att det finns ett syfte med det barnen gör. Barnen blir duktiga på att förstå det jag kallar riktningsgivarna, alltså det som får barnen att rikta sin uppmärksamhet mot något specifikt.

– När det gäller vad som krävs för att skapa förutsättningar för undervisning för hållbar utveckling har jag tittat på tre undervisningstraditioner, den faktabaserade, den normerande och den pluralistiska. Det är endast i den pluralistiska som det finns rum för kritiska handlingar.

– Tre punkter krävs. 1. Fakta räcker inte till, den enskilde individen måste göra moraliska värderingar. 2. Det måste finnas en variation av synsätt, att det inte bara finns ett rätt svar, utan två olika som ställs mot varandra. 3. Barnen måste känna sig trygga med att få uttrycka åsikter som går stick i stäv med konsensus.

Vad överraskade dig?

– Att det inte fanns någon diskussion om ämnet hållbar utveckling, det står ju i läroplanen att det perspektivet ska finnas med. Sedan blev jag väldigt imponerad av barnens avancerade diskussioner, framförallt av treåringarna. De skulle vara fullt förmögna att diskutera konkreta hållbarhetsfrågor, som exempelvis vad man ska äta för mellis för att det ska vara ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare och lärare i förskolan. Jag hittade få situationer där lärarna skapade förutsättningar för barnen att få agera kritiskt. Jag hoppas kunna sätta igång en diskussion om vad förskollärare kan göra för att främja barns kritiska tänkande och handlande.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2014-05-02 15:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Så växte den svenska förskolemodellen fram

Hur såg det offentliga samtalet om förskolan ut mellan åren 1968 och 1998? Det har forskaren Birgitta Hammarström-Lewenhagen undersökt.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.