Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta när kompisar spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids. Det visa Åsa Harvard Maares avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har forskat om digitala lekmiljöer i många år – utgångspunkten är mitt intresse för lek och lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man kan designa läraktiviteter på fritids där många barn gör saker tillsammans frivilligt. Jag har valt att titta på lärande i kamratgrupper. För att ta reda på hur man kan designa läraktiviteter har jag analyserat det informella lärandet kring sällskapsspel på fritids. Jag har filmat när barn spelar matematiska kortspel och tittat på hur de använder sig av spelkorten för att lära sig samt hur de lär sig av varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att ta reda på hur man ska designa och introducera läraktiviteter på fritids är det viktigast att barnen tycker att aktiviteten är intressant. Ett viktigt resultat är att barn ofta iakttar andra barn som håller på med olika aktiviteter, vilket skapar ett intresse att själv delta. Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan och tittar på lär sig.

– Det är också intressant att titta på hur pedagoger arbetar, hur de drar igång en aktivitet eller ett spel med några barn där resten av barnen tittar på. Sedan sprider det sig och de andra barnen blir motiverade att delta.

Vad överraskade dig?

– Hur mycket tid på fritids som går åt till att titta på vad andra barn gör. Det förvånade mig även att det finns många barn som inte vill spela. De vill inte riskera att förlora ansiktet när de spelar. Men att stå bredvid och titta på kan också motivera de som inte vill spela. De tittar gärna på och kollar in vad spelet går ut på och spelar kanske senare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och personal på fritidshem. Även designer som jobbar med att ta fram pedagogiskt material.

Via länken http://symmetry.one finns det spel som Åsa har designat som en del avhennes avhandling fritt för nedladdning med instruktioner på svenska.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-01-25 11:36 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-11-13 16:52 av Hedda Lovén


Relaterat

Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. En konsekvens av det är att miljön och materialet ofta är tillrättalagt för att främja den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter, visar Eva Kane i sin avhandling.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats