Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta när kompisar spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids. Det visa Åsa Harvard Maares avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har forskat om digitala lekmiljöer i många år – utgångspunkten är mitt intresse för lek och lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man kan designa läraktiviteter på fritids där många barn gör saker tillsammans frivilligt. Jag har valt att titta på lärande i kamratgrupper. För att ta reda på hur man kan designa läraktiviteter har jag analyserat det informella lärandet kring sällskapsspel på fritids. Jag har filmat när barn spelar matematiska kortspel och tittat på hur de använder sig av spelkorten för att lära sig samt hur de lär sig av varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att ta reda på hur man ska designa och introducera läraktiviteter på fritids är det viktigast att barnen tycker att aktiviteten är intressant. Ett viktigt resultat är att barn ofta iakttar andra barn som håller på med olika aktiviteter, vilket skapar ett intresse att själv delta. Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan och tittar på lär sig.

– Det är också intressant att titta på hur pedagoger arbetar, hur de drar igång en aktivitet eller ett spel med några barn där resten av barnen tittar på. Sedan sprider det sig och de andra barnen blir motiverade att delta.

Vad överraskade dig?

– Hur mycket tid på fritids som går åt till att titta på vad andra barn gör. Det förvånade mig även att det finns många barn som inte vill spela. De vill inte riskera att förlora ansiktet när de spelar. Men att stå bredvid och titta på kan också motivera de som inte vill spela. De tittar gärna på och kollar in vad spelet går ut på och spelar kanske senare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och personal på fritidshem. Även designer som jobbar med att ta fram pedagogiskt material.

Via länken http://symmetry.one finns det spel som Åsa har designat som en del avhennes avhandling fritt för nedladdning med instruktioner på svenska.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-01-25 11:36 av
Sidan uppdaterades 2018-11-13 16:52 av

Relaterat

Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

Intervju

Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. En konsekvens av det är att miljön och materialet ofta är tillrättalagt för att främja den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter, visar Eva Kane i sin avhandling.

Intervju

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Intervju

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Intervju

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Intervju

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Intervju

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Intervju

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Intervju

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Intervju

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Intervju

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Intervju

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Intervju

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Intervju

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Intervju

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Intervju

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.