Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta när kompisar spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids. Det visa Åsa Harvard Maares avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har forskat om digitala lekmiljöer i många år – utgångspunkten är mitt intresse för lek och lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man kan designa läraktiviteter på fritids där många barn gör saker tillsammans frivilligt. Jag har valt att titta på lärande i kamratgrupper. För att ta reda på hur man kan designa läraktiviteter har jag analyserat det informella lärandet kring sällskapsspel på fritids. Jag har filmat när barn spelar matematiska kortspel och tittat på hur de använder sig av spelkorten för att lära sig samt hur de lär sig av varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att ta reda på hur man ska designa och introducera läraktiviteter på fritids är det viktigast att barnen tycker att aktiviteten är intressant. Ett viktigt resultat är att barn ofta iakttar andra barn som håller på med olika aktiviteter, vilket skapar ett intresse att själv delta. Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan och tittar på lär sig.

– Det är också intressant att titta på hur pedagoger arbetar, hur de drar igång en aktivitet eller ett spel med några barn där resten av barnen tittar på. Sedan sprider det sig och de andra barnen blir motiverade att delta.

Vad överraskade dig?

– Hur mycket tid på fritids som går åt till att titta på vad andra barn gör. Det förvånade mig även att det finns många barn som inte vill spela. De vill inte riskera att förlora ansiktet när de spelar. Men att stå bredvid och titta på kan också motivera de som inte vill spela. De tittar gärna på och kollar in vad spelet går ut på och spelar kanske senare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och personal på fritidshem. Även designer som jobbar med att ta fram pedagogiskt material.

Via länken http://symmetry.one finns det spel som Åsa har designat som en del avhennes avhandling fritt för nedladdning med instruktioner på svenska.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-01-25 11:36 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-06-12 11:18 av Hedda Lovén


Relaterat

Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. En konsekvens av det är att miljön och materialet ofta är tillrättalagt för att främja den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter, visar Eva Kane i sin avhandling.

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Elevernas frågor fördjupar matten

Matematikundervisningen blir mer komplex när elevernas frågor tas på allvar och ges utrymme. Det konstaterar Tuula Maunula, som har filmat och analyserat genomgångar i matematik.

”Lärare måste jobba helger för att hinna”

Gymnasielärare har svårt att hinna med sitt arbete och många vill byta jobb. Missnöjet gäller oavsett huvudman, visar Karolina Parding i en ny forskningsrapport.

Feministikonen

Prata om könsroller utan att skuldbelägga och fokusera på lösningar. Det rådet ger författaren och feministen Chimamanda Ngozi Adichie till gymnasielärare.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.