Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta när kompisar spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids. Det visa Åsa Harvard Maares avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har forskat om digitala lekmiljöer i många år – utgångspunkten är mitt intresse för lek och lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man kan designa läraktiviteter på fritids där många barn gör saker tillsammans frivilligt. Jag har valt att titta på lärande i kamratgrupper. För att ta reda på hur man kan designa läraktiviteter har jag analyserat det informella lärandet kring sällskapsspel på fritids. Jag har filmat när barn spelar matematiska kortspel och tittat på hur de använder sig av spelkorten för att lära sig samt hur de lär sig av varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För att ta reda på hur man ska designa och introducera läraktiviteter på fritids är det viktigast att barnen tycker att aktiviteten är intressant. Ett viktigt resultat är att barn ofta iakttar andra barn som håller på med olika aktiviteter, vilket skapar ett intresse att själv delta. Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan och tittar på lär sig.

– Det är också intressant att titta på hur pedagoger arbetar, hur de drar igång en aktivitet eller ett spel med några barn där resten av barnen tittar på. Sedan sprider det sig och de andra barnen blir motiverade att delta.

Vad överraskade dig?

– Hur mycket tid på fritids som går åt till att titta på vad andra barn gör. Det förvånade mig även att det finns många barn som inte vill spela. De vill inte riskera att förlora ansiktet när de spelar. Men att stå bredvid och titta på kan också motivera de som inte vill spela. De tittar gärna på och kollar in vad spelet går ut på och spelar kanske senare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och personal på fritidshem. Även designer som jobbar med att ta fram pedagogiskt material.

Via länken http://symmetry.one finns det spel som Åsa har designat som en del avhennes avhandling fritt för nedladdning med instruktioner på svenska.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-01-25 11:36 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-06-12 11:18 av Hedda Lovén


Relaterat

Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. En konsekvens av det är att miljön och materialet ofta är tillrättalagt för att främja den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter, visar Eva Kane i sin avhandling.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Yrkesutbildningar utan teoretiska ämnen ger sämre läsförmåga i vuxenlivet

En färsk nordisk studie visar att läsförmågan är märkbart högre hos de som läst allmänna ämnen i sin yrkesutbildning jämfört med de som inte gjort det.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats