Så stimuleras elevernas matematiska kreativitet

Hur påverkar utformningen av matematikuppgifterna elevernas sätt att lösa uppgifterna? En hel del visar Yvonne Liljekvist i sin avhandling som undersökt vilken potential det finns i själva uppgifterna.

Yvonne Liljekvist
Yvonne Liljekvist

Född 1967
i Karlstad.

Disputerade 2014-03-28
vid Karlstads universitet.


AVHANDLING
Lärande i matematik: Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som mellan- och högstadielärare och har alltid varit intresserade av hur elevernas matematiklärande utvecklas. Jag tyckte det var spännande att sätta mig in i elevernas tankar när de löste matematikuppgifter. När jag fick min doktorandtjänst var det naturligt att söka mig till ett projekt som undersökte detta.

Vad handlar din avhandling om?

– Den handlar dels om hur sättet matematikuppgifter är utformade på påverkar elevers resonemang, dels om vad det finns för möjlighet till lärande i den typen av uppgifter som lärarna själva konstruerat och delat med sig till andra lärare på internet. De första tre delstudierna är gjorda med elever som arbetar på egen hand med speciellt utformade uppgifter, som vi i forskargruppen utformat.

– För att lösa uppgifterna behöver eleverna engagera sig i matematiska och kreativa resonemang. Data som har samlats in är lite olika i de olika delstudierna, bland annat har vi samlat in elevernas svar och mätt deras kognitiva profil med standardiserade tester. Vi har även intervjuat eleverna och med hjälp av magnetkamera undersökt hur hjärnan aktiveras när de arbetar med uppgifterna. I den sista delstudien har jag analyserat internetmateriel, lärartillverkade lektionsplaneringar och matematikuppgifter.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. När det gäller de lärarproducerade uppgifterna, så är ett viktigt resultat att det finns ”gömda resurser” i lektionsplaneringarna. Det handlar exempelvis om uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor.

– Men eftersom lärarna som publicerar dem inte förklarar tydligt, så är risken stor att kolleger som laddar ned missar viktiga detaljer i uppgifterna och i hur lektionerna är tänkta att genomföras. Det gör att elevernas möjligheter att lära av uppgifterna begränsas.

Vad överraskade dig?

– Att elever med lägre arbetsminne och lägre allmän problemlösningsförmåga gynnades så mycket av att arbeta med de här designade uppgifterna. Det är annars vanligt att dessa elever mest arbetar med mer mekaniska räkneuppgifter, så kallade proceduruppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Eleverna – om lärare, lärarutbildare och läromedelsförfattare tar till sig resultaten. Matematikuppgifterna ska inte innehålla för mycket information om hur uppgiften ska lösas, då lär sig eleven ”utantill” och gör ingen koppling till det matematiska begreppet. Eleverna tenderar då att lättare glömma bort och kan inte återskapa vad det handlade om.

Sidan publicerades 2014-06-11 10:16 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2014-08-14 13:33 av Hedda Lovén


Relaterat

Matematisk modellering missas i matteundervisningen

I matematikundervisningen på gymnasiet ges modellering litet utrymme. Det visar Peter Frejds avhandling.

Varierad matteundervisning gynnar lärande

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?