Så stimuleras elevernas matematiska kreativitet

Hur påverkar utformningen av matematikuppgifterna elevernas sätt att lösa uppgifterna? En hel del visar Yvonne Liljekvist i sin avhandling som undersökt vilken potential det finns i själva uppgifterna.

Yvonne Liljekvist
Yvonne Liljekvist

Född 1967
i Karlstad.

Disputerade 2014-03-28
vid Karlstads universitet.


AVHANDLING
Lärande i matematik: Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som mellan- och högstadielärare och har alltid varit intresserade av hur elevernas matematiklärande utvecklas. Jag tyckte det var spännande att sätta mig in i elevernas tankar när de löste matematikuppgifter. När jag fick min doktorandtjänst var det naturligt att söka mig till ett projekt som undersökte detta.

Vad handlar din avhandling om?

– Den handlar dels om hur sättet matematikuppgifter är utformade på påverkar elevers resonemang, dels om vad det finns för möjlighet till lärande i den typen av uppgifter som lärarna själva konstruerat och delat med sig till andra lärare på internet. De första tre delstudierna är gjorda med elever som arbetar på egen hand med speciellt utformade uppgifter, som vi i forskargruppen utformat.

– För att lösa uppgifterna behöver eleverna engagera sig i matematiska och kreativa resonemang. Data som har samlats in är lite olika i de olika delstudierna, bland annat har vi samlat in elevernas svar och mätt deras kognitiva profil med standardiserade tester. Vi har även intervjuat eleverna och med hjälp av magnetkamera undersökt hur hjärnan aktiveras när de arbetar med uppgifterna. I den sista delstudien har jag analyserat internetmateriel, lärartillverkade lektionsplaneringar och matematikuppgifter.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. När det gäller de lärarproducerade uppgifterna, så är ett viktigt resultat att det finns ”gömda resurser” i lektionsplaneringarna. Det handlar exempelvis om uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor.

– Men eftersom lärarna som publicerar dem inte förklarar tydligt, så är risken stor att kolleger som laddar ned missar viktiga detaljer i uppgifterna och i hur lektionerna är tänkta att genomföras. Det gör att elevernas möjligheter att lära av uppgifterna begränsas.

Vad överraskade dig?

– Att elever med lägre arbetsminne och lägre allmän problemlösningsförmåga gynnades så mycket av att arbeta med de här designade uppgifterna. Det är annars vanligt att dessa elever mest arbetar med mer mekaniska räkneuppgifter, så kallade proceduruppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Eleverna – om lärare, lärarutbildare och läromedelsförfattare tar till sig resultaten. Matematikuppgifterna ska inte innehålla för mycket information om hur uppgiften ska lösas, då lär sig eleven ”utantill” och gör ingen koppling till det matematiska begreppet. Eleverna tenderar då att lättare glömma bort och kan inte återskapa vad det handlade om.

Sidan publicerades 2014-06-11 10:16 av
Sidan uppdaterades 2014-08-14 13:33 av


Relaterat

Matematisk modellering missas i matteundervisningen

I matematikundervisningen på gymnasiet ges modellering litet utrymme. Det visar Peter Frejds avhandling.

Varierad matteundervisning gynnar lärande

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.