Så stimuleras elevernas matematiska kreativitet

Hur påverkar utformningen av matematikuppgifterna elevernas sätt att lösa uppgifterna? En hel del visar Yvonne Liljekvist i sin avhandling som undersökt vilken potential det finns i själva uppgifterna.

Yvonne Liljekvist
Yvonne Liljekvist

Född 1967
i Karlstad.

Disputerade 2014-03-28
vid Karlstads universitet.


AVHANDLING
Lärande i matematik: Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som mellan- och högstadielärare och har alltid varit intresserade av hur elevernas matematiklärande utvecklas. Jag tyckte det var spännande att sätta mig in i elevernas tankar när de löste matematikuppgifter. När jag fick min doktorandtjänst var det naturligt att söka mig till ett projekt som undersökte detta.

Vad handlar din avhandling om?

– Den handlar dels om hur sättet matematikuppgifter är utformade på påverkar elevers resonemang, dels om vad det finns för möjlighet till lärande i den typen av uppgifter som lärarna själva konstruerat och delat med sig till andra lärare på internet. De första tre delstudierna är gjorda med elever som arbetar på egen hand med speciellt utformade uppgifter, som vi i forskargruppen utformat.

– För att lösa uppgifterna behöver eleverna engagera sig i matematiska och kreativa resonemang. Data som har samlats in är lite olika i de olika delstudierna, bland annat har vi samlat in elevernas svar och mätt deras kognitiva profil med standardiserade tester. Vi har även intervjuat eleverna och med hjälp av magnetkamera undersökt hur hjärnan aktiveras när de arbetar med uppgifterna. I den sista delstudien har jag analyserat internetmateriel, lärartillverkade lektionsplaneringar och matematikuppgifter.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. När det gäller de lärarproducerade uppgifterna, så är ett viktigt resultat att det finns ”gömda resurser” i lektionsplaneringarna. Det handlar exempelvis om uppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor.

– Men eftersom lärarna som publicerar dem inte förklarar tydligt, så är risken stor att kolleger som laddar ned missar viktiga detaljer i uppgifterna och i hur lektionerna är tänkta att genomföras. Det gör att elevernas möjligheter att lära av uppgifterna begränsas.

Vad överraskade dig?

– Att elever med lägre arbetsminne och lägre allmän problemlösningsförmåga gynnades så mycket av att arbeta med de här designade uppgifterna. Det är annars vanligt att dessa elever mest arbetar med mer mekaniska räkneuppgifter, så kallade proceduruppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Eleverna – om lärare, lärarutbildare och läromedelsförfattare tar till sig resultaten. Matematikuppgifterna ska inte innehålla för mycket information om hur uppgiften ska lösas, då lär sig eleven ”utantill” och gör ingen koppling till det matematiska begreppet. Eleverna tenderar då att lättare glömma bort och kan inte återskapa vad det handlade om.

Sidan publicerades 2014-06-11 10:16 av
Sidan uppdaterades 2014-08-14 13:33 av


Relaterat

Matematisk modellering missas i matteundervisningen

I matematikundervisningen på gymnasiet ges modellering litet utrymme. Det visar Peter Frejds avhandling.

Varierad matteundervisning gynnar lärande

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

PISA och TIMSS ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Internationella kunskapsmätningar i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan. Men man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.