Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Vissa tänker att de beror på brister i hjärnan, men andra upplever att de orsakas av olika faktorer i omgivningen. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Noam Ringer
Noam Ringer

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-09-14
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Patterns of Coping: How Children with ADHD and Their Parents Perceive and Cope with the Disorder

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge som psykolog, inom habilitering, skola och BUP och har konstaterat att det är väldigt svårt att hjälpa barn med adhd. Ett problem är naturligtvis att man träffar barnen väldigt lite. Om vi vill hjälpa barnen så måste vi utgå från deras perspektiv, och det är en viktig pusselbit som vi inte riktigt har uppmärksammat tidigare. Jag ville undersöka hur elever med adhd uppfattar de svårigheter som de har i vardagen, men också vilka strategier som de redan använder som de upplever fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur barn med adhd och deras föräldrar uppfattar och hanterar symptomen i vardagen. Barn med adhd är en extremt varierad grupp, en åttaåring som har adhd är inte som en tolvåring med adhd. Det finns också en skillnad mellan flickor och pojkar. Jag tänker att det är bra med experter som kan berätta om forskning om adhd, och att lärare kan få utbildning om vad vi vet om diagnosen. Men jag tänker att det är viktigt att som lärare försöka förstå och lära sig om just deras elevers svårigheter i det sammanhang som de befinner sig i. Jag ville fördjupa mig i detta och har intervjuat barn för att kartlägga deras uppfattning på ett mer systematiskt sätt.

– Jag har intervjuat 14 barn och unga med adhd-diagnos, både pojkar och flickor i åldrarna 8-17 år, för att kunna fånga alla möjliga uppfattningar och hanteringsstrategier. Det rör sig om djupintervjuer om deras vardag som jag sedan har analyserat för att se om det finns några mönster.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest intressanta resultatet handlar om hur barnen uppfattar sin adhd. Det var väldigt tydligt att de har varierande uppfattningar om sina symptom och jag kunde urskilja tre olika grupper. En grupp uppfattar att symptomen orsakas av brister i den egna hjärnan. En annan grupp uppfattar att symptomen orsakas av sociala eller fysiska faktorer i omgivningen, som olika krav, tråkiga lärare, jobbiga föräldrar eller att det är stökigt i klassrummet. En tredje grupp tänker att symptomen är ett uttryck för ens personlighet, vem man är.

– Det framkom i intervjuerna att eleverna gör olika saker för att hantera sin adhd. De som uppfattar att svårigheterna handlar om en brist hos sig själv jobbar hårt för att kompensera för de bristerna. De tror också mycket på mediciner. De som uppfattar att svårigheterna handlar om miljön jobbar aktivt med att göra förändringar i miljön. Det var intressant att se att de som tänker att det ingår i deras personlighet anser att det är ganska oproblematiskt. Om jag är impulsiv så är jag det, då får jag göra damage control efteråt, resonerar de. Man får helt enkelt lösa det sen. För en lärare tänker jag att det är intressant att fundera på hur ens elev uppfattar sina svårigheter och sitt beteende och varför det blir som det blir i olika situationer.

– Jag har även gjort en studie med föräldrar och en så kallad metasyntesanalys, för att se vad tidigare forskning säger om barn med adhd. Majoriteten av resultaten från forskningsstudien visar generellt att det är jättejobbigt för barn att ha adhd. Det ställer till det i livet. Ett annat resultat som alla tidigare studier återkommer till är att de här barnen har problem med att identifiera vem man är. Det finns också en ambivalens hos barnen i relation till omgivningen – å ena sidan är omgivningen en källa till hjälp och å andra sidan är det just det sociala som ställer till det för en. När det gäller föräldrastudien var det väldigt intressant att se hur mycket föräldrarna gör som fungerar, både när det gäller känsloreglering hos sig själva och hur de hjälper barnen. Det tycker jag vi ska fånga upp mer, särskilt inom vården och habiliteringen.

Vad överraskade dig?

– Barnens olika uppfattningar. Jag som psykolog har ett starkt medicinskt perspektiv och det var lite läskigt att inse att jag inte har uppmärksammat att de här barnen inte alltid tänker på det sättet. Vi måste verkligen utgå mer från hur de själva uppfattar sina svårigheter. Om jag ska berätta för dem hur de ska kontrollera sig själva bättre när de kanske inte alls uppfattar att det är deras eget fel, då är det meningslöst. Barnen är olika och det finns en variation som vi måste uppmärksamma mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan definitivt! Jag jobbar på specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet och jag brinner verkligen för eleverna och lärarna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-11-09 10:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-12-18 16:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer