Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Vissa tänker att de beror på brister i hjärnan, men andra upplever att de orsakas av olika faktorer i omgivningen. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Noam Ringer
Noam Ringer

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-09-14
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Patterns of Coping: How Children with ADHD and Their Parents Perceive and Cope with the Disorder

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge som psykolog, inom habilitering, skola och BUP och har konstaterat att det är väldigt svårt att hjälpa barn med adhd. Ett problem är naturligtvis att man träffar barnen väldigt lite. Om vi vill hjälpa barnen så måste vi utgå från deras perspektiv, och det är en viktig pusselbit som vi inte riktigt har uppmärksammat tidigare. Jag ville undersöka hur elever med adhd uppfattar de svårigheter som de har i vardagen, men också vilka strategier som de redan använder som de upplever fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur barn med adhd och deras föräldrar uppfattar och hanterar symptomen i vardagen. Barn med adhd är en extremt varierad grupp, en åttaåring som har adhd är inte som en tolvåring med adhd. Det finns också en skillnad mellan flickor och pojkar. Jag tänker att det är bra med experter som kan berätta om forskning om adhd, och att lärare kan få utbildning om vad vi vet om diagnosen. Men jag tänker att det är viktigt att som lärare försöka förstå och lära sig om just deras elevers svårigheter i det sammanhang som de befinner sig i. Jag ville fördjupa mig i detta och har intervjuat barn för att kartlägga deras uppfattning på ett mer systematiskt sätt.

– Jag har intervjuat 14 barn och unga med adhd-diagnos, både pojkar och flickor i åldrarna 8-17 år, för att kunna fånga alla möjliga uppfattningar och hanteringsstrategier. Det rör sig om djupintervjuer om deras vardag som jag sedan har analyserat för att se om det finns några mönster.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest intressanta resultatet handlar om hur barnen uppfattar sin adhd. Det var väldigt tydligt att de har varierande uppfattningar om sina symptom och jag kunde urskilja tre olika grupper. En grupp uppfattar att symptomen orsakas av brister i den egna hjärnan. En annan grupp uppfattar att symptomen orsakas av sociala eller fysiska faktorer i omgivningen, som olika krav, tråkiga lärare, jobbiga föräldrar eller att det är stökigt i klassrummet. En tredje grupp tänker att symptomen är ett uttryck för ens personlighet, vem man är.

– Det framkom i intervjuerna att eleverna gör olika saker för att hantera sin adhd. De som uppfattar att svårigheterna handlar om en brist hos sig själv jobbar hårt för att kompensera för de bristerna. De tror också mycket på mediciner. De som uppfattar att svårigheterna handlar om miljön jobbar aktivt med att göra förändringar i miljön. Det var intressant att se att de som tänker att det ingår i deras personlighet anser att det är ganska oproblematiskt. Om jag är impulsiv så är jag det, då får jag göra damage control efteråt, resonerar de. Man får helt enkelt lösa det sen. För en lärare tänker jag att det är intressant att fundera på hur ens elev uppfattar sina svårigheter och sitt beteende och varför det blir som det blir i olika situationer.

– Jag har även gjort en studie med föräldrar och en så kallad metasyntesanalys, för att se vad tidigare forskning säger om barn med adhd. Majoriteten av resultaten från forskningsstudien visar generellt att det är jättejobbigt för barn att ha adhd. Det ställer till det i livet. Ett annat resultat som alla tidigare studier återkommer till är att de här barnen har problem med att identifiera vem man är. Det finns också en ambivalens hos barnen i relation till omgivningen – å ena sidan är omgivningen en källa till hjälp och å andra sidan är det just det sociala som ställer till det för en. När det gäller föräldrastudien var det väldigt intressant att se hur mycket föräldrarna gör som fungerar, både när det gäller känsloreglering hos sig själva och hur de hjälper barnen. Det tycker jag vi ska fånga upp mer, särskilt inom vården och habiliteringen.

Vad överraskade dig?

– Barnens olika uppfattningar. Jag som psykolog har ett starkt medicinskt perspektiv och det var lite läskigt att inse att jag inte har uppmärksammat att de här barnen inte alltid tänker på det sättet. Vi måste verkligen utgå mer från hur de själva uppfattar sina svårigheter. Om jag ska berätta för dem hur de ska kontrollera sig själva bättre när de kanske inte alls uppfattar att det är deras eget fel, då är det meningslöst. Barnen är olika och det finns en variation som vi måste uppmärksamma mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan definitivt! Jag jobbar på specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet och jag brinner verkligen för eleverna och lärarna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-11-09 10:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-12-18 16:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.