Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Vissa tänker att de beror på brister i hjärnan, men andra upplever att de orsakas av olika faktorer i omgivningen. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Noam Ringer
Noam Ringer

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-09-14
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Patterns of Coping: How Children with ADHD and Their Parents Perceive and Cope with the Disorder

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge som psykolog, inom habilitering, skola och BUP och har konstaterat att det är väldigt svårt att hjälpa barn med adhd. Ett problem är naturligtvis att man träffar barnen väldigt lite. Om vi vill hjälpa barnen så måste vi utgå från deras perspektiv, och det är en viktig pusselbit som vi inte riktigt har uppmärksammat tidigare. Jag ville undersöka hur elever med adhd uppfattar de svårigheter som de har i vardagen, men också vilka strategier som de redan använder som de upplever fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur barn med adhd och deras föräldrar uppfattar och hanterar symptomen i vardagen. Barn med adhd är extremt varierad grupp, en åttaåring som har adhd är inte som en tolvåring med adhd. Det finns också en skillnad mellan flickor och pojkar. Jag tänker att det är bra med experter som kan berätta om forskning om adhd, och att lärare kan få utbildning om vad vi vet om diagnosen. Men jag tänker att det är viktigt att som lärare försöka förstå och lära sig om just deras elevers svårigheter i det sammanhang som de befinner sig i. Jag ville fördjupa mig i detta och har intervjuat barn för att kartlägga deras uppfattning på ett mer systematiskt sätt.

– Jag har intervjuat 14 barn och unga med adhd-diagnos, både pojkar och flickor i åldrarna 8-17 år, för att kunna fånga alla möjliga uppfattningar och hanteringsstrategier. Det rör sig om djupintervjuer om deras vardag som jag sedan har analyserat för att se om det finns några mönster.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest intressanta resultatet handlar om hur barnen uppfattar sin adhd. Det var väldigt tydligt att de har varierande uppfattningar om sina symptom och jag kunde urskilja tre olika grupper. En grupp uppfattar att symptomen orsakas av brister i den egna hjärnan. En annan grupp uppfattar att symptomen orsakas av sociala eller fysiska faktorer i omgivningen, som olika krav, tråkiga lärare, jobbiga föräldrar eller att det är stökigt i klassrummet. En tredje grupp tänker att symptomen är ett uttryck för ens personlighet, vem man är.

– Det framkom i intervjuerna att eleverna gör olika saker för att hantera sin adhd. De som uppfattar att svårigheterna handlar om en brist hos sig själv jobbar hårt för att kompensera för de bristerna. De tror också mycket på mediciner. De som uppfattar att svårigheterna handlar om miljön jobbar aktivt med att göra förändringar i miljön. Det var intressant att se att de som tänker att det ingår i deras personlighet anser att det är ganska oproblematiskt. Om jag är impulsiv så är jag det, då får jag göra damage control efteråt, resonerar de. Man får helt enkelt lösa det sen. För en lärare tänker jag att det är intressant att fundera på hur ens elev uppfattar sina svårigheter och sitt beteende och varför det blir som det blir i olika situationer.

– Jag har även gjort en studie med föräldrar och en så kallad metasyntesanalys, för att se vad tidigare forskning säger om barn med adhd. Majoriteten av resultaten från forskningsstudien visar generellt att det är jättejobbigt för barn att ha adhd. Det ställer till det i livet. Ett annat resultat som alla tidigare studier återkommer till är att de här barnen har problem med att identifiera vem man är. Det finns också en ambivalens hos barnen i relation till omgivningen – å ena sidan är omgivningen en källa till hjälp och å andra sidan är det just det sociala som ställer till det för en. När det gäller föräldrastudien var det väldigt intressant att se hur mycket föräldrarna gör som fungerar, både när det gäller känsloreglering hos sig själva och hur de hjälper barnen. Det tycker jag vi ska fånga upp mer, särskilt inom vården och habiliteringen.

Vad överraskade dig?

– Barnens olika uppfattningar. Jag som psykolog har ett starkt medicinskt perspektiv och det var lite läskigt att inse att jag inte har uppmärksammat att de här barnen inte alltid tänker på det sättet. Vi måste verkligen utgå mer från hur de själva uppfattar sina svårigheter. Om jag ska berätta för dem hur de ska kontrollera sig själva bättre när de kanske inte alls uppfattar att det är deras eget fel, då är det meningslöst. Barnen är olika och det finns en variation som vi måste uppmärksamma mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan definitivt! Jag jobbar på specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet och jag brinner verkligen för eleverna och lärarna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-11-09 10:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-11-10 15:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.