Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Vissa tänker att de beror på brister i hjärnan, men andra upplever att de orsakas av olika faktorer i omgivningen. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Noam Ringer
Noam Ringer

Född 1977
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-09-14
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Patterns of Coping: How Children with ADHD and Their Parents Perceive and Cope with the Disorder

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge som psykolog, inom habilitering, skola och BUP och har konstaterat att det är väldigt svårt att hjälpa barn med adhd. Ett problem är naturligtvis att man träffar barnen väldigt lite. Om vi vill hjälpa barnen så måste vi utgå från deras perspektiv, och det är en viktig pusselbit som vi inte riktigt har uppmärksammat tidigare. Jag ville undersöka hur elever med adhd uppfattar de svårigheter som de har i vardagen, men också vilka strategier som de redan använder som de upplever fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur barn med adhd och deras föräldrar uppfattar och hanterar symptomen i vardagen. Barn med adhd är en extremt varierad grupp, en åttaåring som har adhd är inte som en tolvåring med adhd. Det finns också en skillnad mellan flickor och pojkar. Jag tänker att det är bra med experter som kan berätta om forskning om adhd, och att lärare kan få utbildning om vad vi vet om diagnosen. Men jag tänker att det är viktigt att som lärare försöka förstå och lära sig om just deras elevers svårigheter i det sammanhang som de befinner sig i. Jag ville fördjupa mig i detta och har intervjuat barn för att kartlägga deras uppfattning på ett mer systematiskt sätt.

– Jag har intervjuat 14 barn och unga med adhd-diagnos, både pojkar och flickor i åldrarna 8-17 år, för att kunna fånga alla möjliga uppfattningar och hanteringsstrategier. Det rör sig om djupintervjuer om deras vardag som jag sedan har analyserat för att se om det finns några mönster.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest intressanta resultatet handlar om hur barnen uppfattar sin adhd. Det var väldigt tydligt att de har varierande uppfattningar om sina symptom och jag kunde urskilja tre olika grupper. En grupp uppfattar att symptomen orsakas av brister i den egna hjärnan. En annan grupp uppfattar att symptomen orsakas av sociala eller fysiska faktorer i omgivningen, som olika krav, tråkiga lärare, jobbiga föräldrar eller att det är stökigt i klassrummet. En tredje grupp tänker att symptomen är ett uttryck för ens personlighet, vem man är.

– Det framkom i intervjuerna att eleverna gör olika saker för att hantera sin adhd. De som uppfattar att svårigheterna handlar om en brist hos sig själv jobbar hårt för att kompensera för de bristerna. De tror också mycket på mediciner. De som uppfattar att svårigheterna handlar om miljön jobbar aktivt med att göra förändringar i miljön. Det var intressant att se att de som tänker att det ingår i deras personlighet anser att det är ganska oproblematiskt. Om jag är impulsiv så är jag det, då får jag göra damage control efteråt, resonerar de. Man får helt enkelt lösa det sen. För en lärare tänker jag att det är intressant att fundera på hur ens elev uppfattar sina svårigheter och sitt beteende och varför det blir som det blir i olika situationer.

– Jag har även gjort en studie med föräldrar och en så kallad metasyntesanalys, för att se vad tidigare forskning säger om barn med adhd. Majoriteten av resultaten från forskningsstudien visar generellt att det är jättejobbigt för barn att ha adhd. Det ställer till det i livet. Ett annat resultat som alla tidigare studier återkommer till är att de här barnen har problem med att identifiera vem man är. Det finns också en ambivalens hos barnen i relation till omgivningen – å ena sidan är omgivningen en källa till hjälp och å andra sidan är det just det sociala som ställer till det för en. När det gäller föräldrastudien var det väldigt intressant att se hur mycket föräldrarna gör som fungerar, både när det gäller känsloreglering hos sig själva och hur de hjälper barnen. Det tycker jag vi ska fånga upp mer, särskilt inom vården och habiliteringen.

Vad överraskade dig?

– Barnens olika uppfattningar. Jag som psykolog har ett starkt medicinskt perspektiv och det var lite läskigt att inse att jag inte har uppmärksammat att de här barnen inte alltid tänker på det sättet. Vi måste verkligen utgå mer från hur de själva uppfattar sina svårigheter. Om jag ska berätta för dem hur de ska kontrollera sig själva bättre när de kanske inte alls uppfattar att det är deras eget fel, då är det meningslöst. Barnen är olika och det finns en variation som vi måste uppmärksamma mer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan definitivt! Jag jobbar på specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet och jag brinner verkligen för eleverna och lärarna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-11-09 10:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-12-18 16:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.