Så uttrycker unga identitet på sociala medier

Unga använder sig av olika strategier för att uttrycka sin identitet på sociala medier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins forskning som genomförts tillsammans med ungdomar som medforskare.  

Amira Sofie Sandin
Amira Sofie Sandin

Bor i Borås
Född år 1981

Disputerade 2021-06-18
vid Högskolan i Borås


AVHANDLING
Var(a) snäll och gilla: Medforskning med unga om identitet och sociala medier

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Min avhandling består av två delar, den handlar dels om hur unga presenterar sin identitet i sociala medier, dels om den forskningsmetod som jag använde. I media och i samhällsdebatten är det ofta vuxna som uttalar sig om vad unga gör på sociala medier, det är väldigt sällan unga själva får komma till tals. Det tyckte jag var intressant, eftersom många av oss som använder sociala medier förmodligen ofta funderar på vad vi delar och varför och vad andra delar. Jag var nyfiken på ungdomarnas egna perspektiv på vad de gör i sociala medier.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om hur unga uttrycker identitet på sociala medier, hur de navigerar normer och lär sig olika regler, och hur de resonerar kring hur de vill framstå i sociala medier. Men det jag själv brinner för mest är hur jag bedrev forskningen. Något som är viktigt för mig, både i min tidigare karriär som bibliotekarie, lärare och nu som forskare, är delaktighet. Forskning är ofta en ganska stängd aktivitet och det är svårt för de som inte har erfarenhet av forskning att förstå hur den går till. Jag ville involvera ungdomar som medforskare, så de var med och formulerade vad vi forskade om, hur vi forskade och hur vi skulle tolka det som vi fick fram. Så avhandlingen handlar om sociala medier men också om utmaningar och möjligheter med att involvera ungdomar i forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Jag har identifierat strategier som ungdomarna använder sig av i sociala medier. Resultaten visar att de presenterar ett idealsjälv på vissa plattformar som exempelvis Instagram, vilket betyder att de visar upp den snyggaste sidan av sig själv. En annan strategi innebär att man ska framstå som så opolerad, autentiskt och oförberedd som möjligt. Det gör ungdomarna framför allt på Snapchat, med ett väldigt avgränsat antal vänner. Den strategi som jag tyckte var mest intressant är den nedtonade, som går ut på att inte provocera. Alla mina medforskare har invandrarbakgrund och de navigerar parallellt förväntningar från sina föräldrar, från ursprungslandet och det svenska samhället. Om de exempelvis vill kritisera upplevelser av rasism, så känner de att de inte kan göra det rakt av med sina egna ord för då finns det en risk att bli utsatt. Så de gör det genom att använda exempelvis memes eller genom att dela tidningsartiklar.

− I relation till själva medforskningen tyckte jag att det var jätteintressant att se hur lätt vi klär oss i bekanta roller när vi hamnar i obekanta situationer. I medforskning kan inte jag bestämma på förhand vad forskningen ska handla om, då finns det ingen möjlighet till delaktighet, man måste ha öppna ramar och inte bestämda mål. Vi var alla lite obekanta med den situationen och då var det väldigt lätt för mig att ta på mig rollen som lärare, som jag är bekant med. För ungdomarna var det också lätt att ta på sig rollen som elev vilket försvårade deras möjligheter att utöva delaktighet. Det var utmanande och spännande, och jag resonerar ganska djupgående om det i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

− Just på grund av att samhällsdebatten ofta handlar om utsatthet när det gäller ungdomar och sociala medier så överraskade det mig att det inte var ett tema i vår medforskning. Det var inget som medforskarna lyfte, snarare gav de uttryck för att de kände sig trygga. Det överraskade mig också hur kompetenta de var att navigera olika normer och förväntningar som de upplevde från omgivningen.

− I medforskningen byggde vi upp ett förtroende för varandra vilket innebar att vi kunde använda forskningssituationen till att utforska svåra ämnen som kanske låg lite i utkanten av det som var i fokus för själva avhandlingen. Vi kunde prata om rasism och upplevelser av rasism och jag upplevde att det kanske inte finns så många andra möjligheter för de här ungdomarna att diskutera sådana ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

− Dels är de intressanta för forskarvärlden, eftersom de innehåller en kritisk reflektion kring medforskning som forskningsansats. Utöver det är resultaten intressanta för alla vuxna, särskilt vuxna som jobbar med barn och unga och som vill involvera dem i exempelvis forskning och metod- och verksamhetsutveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-11-03 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.