Så uttrycker unga identitet på sociala medier

Unga använder sig av olika strategier för att uttrycka sin identitet på sociala medier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins forskning som genomförts tillsammans med ungdomar som medforskare.  

Amira Sofie Sandin
Amira Sofie Sandin

Bor i Borås
Född år 1981

Disputerade 2021-06-18
vid Högskolan i Borås


AVHANDLING
Var(a) snäll och gilla: Medforskning med unga om identitet och sociala medier

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Min avhandling består av två delar, den handlar dels om hur unga presenterar sin identitet i sociala medier, dels om den forskningsmetod som jag använde. I media och i samhällsdebatten är det ofta vuxna som uttalar sig om vad unga gör på sociala medier, det är väldigt sällan unga själva får komma till tals. Det tyckte jag var intressant, eftersom många av oss som använder sociala medier förmodligen ofta funderar på vad vi delar och varför och vad andra delar. Jag var nyfiken på ungdomarnas egna perspektiv på vad de gör i sociala medier.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om hur unga uttrycker identitet på sociala medier, hur de navigerar normer och lär sig olika regler, och hur de resonerar kring hur de vill framstå i sociala medier. Men det jag själv brinner för mest är hur jag bedrev forskningen. Något som är viktigt för mig, både i min tidigare karriär som bibliotekarie, lärare och nu som forskare, är delaktighet. Forskning är ofta en ganska stängd aktivitet och det är svårt för de som inte har erfarenhet av forskning att förstå hur den går till. Jag ville involvera ungdomar som medforskare, så de var med och formulerade vad vi forskade om, hur vi forskade och hur vi skulle tolka det som vi fick fram. Så avhandlingen handlar om sociala medier men också om utmaningar och möjligheter med att involvera ungdomar i forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Jag har identifierat strategier som ungdomarna använder sig av i sociala medier. Resultaten visar att de presenterar ett idealsjälv på vissa plattformar som exempelvis Instagram, vilket betyder att de visar upp den snyggaste sidan av sig själv. En annan strategi innebär att man ska framstå som så opolerad, autentiskt och oförberedd som möjligt. Det gör ungdomarna framför allt på Snapchat, med ett väldigt avgränsat antal vänner. Den strategi som jag tyckte var mest intressant är den nedtonade, som går ut på att inte provocera. Alla mina medforskare har invandrarbakgrund och de navigerar parallellt förväntningar från sina föräldrar, från ursprungslandet och det svenska samhället. Om de exempelvis vill kritisera upplevelser av rasism, så känner de att de inte kan göra det rakt av med sina egna ord för då finns det en risk att bli utsatt. Så de gör det genom att använda exempelvis memes eller genom att dela tidningsartiklar.

− I relation till själva medforskningen tyckte jag att det var jätteintressant att se hur lätt vi klär oss i bekanta roller när vi hamnar i obekanta situationer. I medforskning kan inte jag bestämma på förhand vad forskningen ska handla om, då finns det ingen möjlighet till delaktighet, man måste ha öppna ramar och inte bestämda mål. Vi var alla lite obekanta med den situationen och då var det väldigt lätt för mig att ta på mig rollen som lärare, som jag är bekant med. För ungdomarna var det också lätt att ta på sig rollen som elev vilket försvårade deras möjligheter att utöva delaktighet. Det var utmanande och spännande, och jag resonerar ganska djupgående om det i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

− Just på grund av att samhällsdebatten ofta handlar om utsatthet när det gäller ungdomar och sociala medier så överraskade det mig att det inte var ett tema i vår medforskning. Det var inget som medforskarna lyfte, snarare gav de uttryck för att de kände sig trygga. Det överraskade mig också hur kompetenta de var att navigera olika normer och förväntningar som de upplevde från omgivningen.

− I medforskningen byggde vi upp ett förtroende för varandra vilket innebar att vi kunde använda forskningssituationen till att utforska svåra ämnen som kanske låg lite i utkanten av det som var i fokus för själva avhandlingen. Vi kunde prata om rasism och upplevelser av rasism och jag upplevde att det kanske inte finns så många andra möjligheter för de här ungdomarna att diskutera sådana ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

− Dels är de intressanta för forskarvärlden, eftersom de innehåller en kritisk reflektion kring medforskning som forskningsansats. Utöver det är resultaten intressanta för alla vuxna, särskilt vuxna som jobbar med barn och unga och som vill involvera dem i exempelvis forskning och metod- och verksamhetsutveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-11-03 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser