Så uttrycker unga identitet på sociala medier

Unga använder sig av olika strategier för att uttrycka sin identitet på sociala medier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins forskning som genomförts tillsammans med ungdomar som medforskare.  

Amira Sofie Sandin
Amira Sofie Sandin

Bor i Borås
Född år 1981

Disputerade 2021-06-18
vid Högskolan i Borås


AVHANDLING
Var(a) snäll och gilla: Medforskning med unga om identitet och sociala medier

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Min avhandling består av två delar, den handlar dels om hur unga presenterar sin identitet i sociala medier, dels om den forskningsmetod som jag använde. I media och i samhällsdebatten är det ofta vuxna som uttalar sig om vad unga gör på sociala medier, det är väldigt sällan unga själva får komma till tals. Det tyckte jag var intressant, eftersom många av oss som använder sociala medier förmodligen ofta funderar på vad vi delar och varför och vad andra delar. Jag var nyfiken på ungdomarnas egna perspektiv på vad de gör i sociala medier.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om hur unga uttrycker identitet på sociala medier, hur de navigerar normer och lär sig olika regler, och hur de resonerar kring hur de vill framstå i sociala medier. Men det jag själv brinner för mest är hur jag bedrev forskningen. Något som är viktigt för mig, både i min tidigare karriär som bibliotekarie, lärare och nu som forskare, är delaktighet. Forskning är ofta en ganska stängd aktivitet och det är svårt för de som inte har erfarenhet av forskning att förstå hur den går till. Jag ville involvera ungdomar som medforskare, så de var med och formulerade vad vi forskade om, hur vi forskade och hur vi skulle tolka det som vi fick fram. Så avhandlingen handlar om sociala medier men också om utmaningar och möjligheter med att involvera ungdomar i forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Jag har identifierat strategier som ungdomarna använder sig av i sociala medier. Resultaten visar att de presenterar ett idealsjälv på vissa plattformar som exempelvis Instagram, vilket betyder att de visar upp den snyggaste sidan av sig själv. En annan strategi innebär att man ska framstå som så opolerad, autentiskt och oförberedd som möjligt. Det gör ungdomarna framför allt på Snapchat, med ett väldigt avgränsat antal vänner. Den strategi som jag tyckte var mest intressant är den nedtonade, som går ut på att inte provocera. Alla mina medforskare har invandrarbakgrund och de navigerar parallellt förväntningar från sina föräldrar, från ursprungslandet och det svenska samhället. Om de exempelvis vill kritisera upplevelser av rasism, så känner de att de inte kan göra det rakt av med sina egna ord för då finns det en risk att bli utsatt. Så de gör det genom att använda exempelvis memes eller genom att dela tidningsartiklar.

− I relation till själva medforskningen tyckte jag att det var jätteintressant att se hur lätt vi klär oss i bekanta roller när vi hamnar i obekanta situationer. I medforskning kan inte jag bestämma på förhand vad forskningen ska handla om, då finns det ingen möjlighet till delaktighet, man måste ha öppna ramar och inte bestämda mål. Vi var alla lite obekanta med den situationen och då var det väldigt lätt för mig att ta på mig rollen som lärare, som jag är bekant med. För ungdomarna var det också lätt att ta på sig rollen som elev vilket försvårade deras möjligheter att utöva delaktighet. Det var utmanande och spännande, och jag resonerar ganska djupgående om det i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

− Just på grund av att samhällsdebatten ofta handlar om utsatthet när det gäller ungdomar och sociala medier så överraskade det mig att det inte var ett tema i vår medforskning. Det var inget som medforskarna lyfte, snarare gav de uttryck för att de kände sig trygga. Det överraskade mig också hur kompetenta de var att navigera olika normer och förväntningar som de upplevde från omgivningen.

− I medforskningen byggde vi upp ett förtroende för varandra vilket innebar att vi kunde använda forskningssituationen till att utforska svåra ämnen som kanske låg lite i utkanten av det som var i fokus för själva avhandlingen. Vi kunde prata om rasism och upplevelser av rasism och jag upplevde att det kanske inte finns så många andra möjligheter för de här ungdomarna att diskutera sådana ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

− Dels är de intressanta för forskarvärlden, eftersom de innehåller en kritisk reflektion kring medforskning som forskningsansats. Utöver det är resultaten intressanta för alla vuxna, särskilt vuxna som jobbar med barn och unga och som vill involvera dem i exempelvis forskning och metod- och verksamhetsutveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-11-03 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam. Ta del av föreläsningar om bland annat friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Skolans digitalisering har medfört att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.