Så uttrycker unga identitet på sociala medier

Unga använder sig av olika strategier för att uttrycka sin identitet på sociala medier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins forskning som genomförts tillsammans med ungdomar som medforskare.  

Amira Sofie Sandin
Amira Sofie Sandin

Bor i Borås
Född år 1981

Disputerade 2021-06-18
vid Högskolan i Borås


AVHANDLING
Var(a) snäll och gilla: Medforskning med unga om identitet och sociala medier

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Min avhandling består av två delar, den handlar dels om hur unga presenterar sin identitet i sociala medier, dels om den forskningsmetod som jag använde. I media och i samhällsdebatten är det ofta vuxna som uttalar sig om vad unga gör på sociala medier, det är väldigt sällan unga själva får komma till tals. Det tyckte jag var intressant, eftersom många av oss som använder sociala medier förmodligen ofta funderar på vad vi delar och varför och vad andra delar. Jag var nyfiken på ungdomarnas egna perspektiv på vad de gör i sociala medier.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om hur unga uttrycker identitet på sociala medier, hur de navigerar normer och lär sig olika regler, och hur de resonerar kring hur de vill framstå i sociala medier. Men det jag själv brinner för mest är hur jag bedrev forskningen. Något som är viktigt för mig, både i min tidigare karriär som bibliotekarie, lärare och nu som forskare, är delaktighet. Forskning är ofta en ganska stängd aktivitet och det är svårt för de som inte har erfarenhet av forskning att förstå hur den går till. Jag ville involvera ungdomar som medforskare, så de var med och formulerade vad vi forskade om, hur vi forskade och hur vi skulle tolka det som vi fick fram. Så avhandlingen handlar om sociala medier men också om utmaningar och möjligheter med att involvera ungdomar i forskning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Jag har identifierat strategier som ungdomarna använder sig av i sociala medier. Resultaten visar att de presenterar ett idealsjälv på vissa plattformar som exempelvis Instagram, vilket betyder att de visar upp den snyggaste sidan av sig själv. En annan strategi innebär att man ska framstå som så opolerad, autentiskt och oförberedd som möjligt. Det gör ungdomarna framför allt på Snapchat, med ett väldigt avgränsat antal vänner. Den strategi som jag tyckte var mest intressant är den nedtonade, som går ut på att inte provocera. Alla mina medforskare har invandrarbakgrund och de navigerar parallellt förväntningar från sina föräldrar, från ursprungslandet och det svenska samhället. Om de exempelvis vill kritisera upplevelser av rasism, så känner de att de inte kan göra det rakt av med sina egna ord för då finns det en risk att bli utsatt. Så de gör det genom att använda exempelvis memes eller genom att dela tidningsartiklar.

− I relation till själva medforskningen tyckte jag att det var jätteintressant att se hur lätt vi klär oss i bekanta roller när vi hamnar i obekanta situationer. I medforskning kan inte jag bestämma på förhand vad forskningen ska handla om, då finns det ingen möjlighet till delaktighet, man måste ha öppna ramar och inte bestämda mål. Vi var alla lite obekanta med den situationen och då var det väldigt lätt för mig att ta på mig rollen som lärare, som jag är bekant med. För ungdomarna var det också lätt att ta på sig rollen som elev vilket försvårade deras möjligheter att utöva delaktighet. Det var utmanande och spännande, och jag resonerar ganska djupgående om det i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

− Just på grund av att samhällsdebatten ofta handlar om utsatthet när det gäller ungdomar och sociala medier så överraskade det mig att det inte var ett tema i vår medforskning. Det var inget som medforskarna lyfte, snarare gav de uttryck för att de kände sig trygga. Det överraskade mig också hur kompetenta de var att navigera olika normer och förväntningar som de upplevde från omgivningen.

− I medforskningen byggde vi upp ett förtroende för varandra vilket innebar att vi kunde använda forskningssituationen till att utforska svåra ämnen som kanske låg lite i utkanten av det som var i fokus för själva avhandlingen. Vi kunde prata om rasism och upplevelser av rasism och jag upplevde att det kanske inte finns så många andra möjligheter för de här ungdomarna att diskutera sådana ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

− Dels är de intressanta för forskarvärlden, eftersom de innehåller en kritisk reflektion kring medforskning som forskningsansats. Utöver det är resultaten intressanta för alla vuxna, särskilt vuxna som jobbar med barn och unga och som vill involvera dem i exempelvis forskning och metod- och verksamhetsutveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-11-03 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer