Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

Gymnasieelever på yrkesprogram behöver utveckla en förståelse för yrkesspecifika begrepp och en lyhördhet mot servicetagares behov för att kunna skapa sig en yrkesidentitet. Det visar Martina Wyszynska Johanssons avhandling.

Martina Wyszynska Johansson
Martina Wyszynska Johansson

Född 1964
Bor i Vänersnäs

Disputerade 2018-10-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som gymnasielärare i barn- och fritidsämnen, engelska och polska som modersmål. Jag har arbetat 20 år som lärare och har varit ansvarig för praktikplatsanskaffning som det hette då på barn- och fritidsprogrammet. När jag kom in på den nationella forskarskolan i yrkesämnenas didaktik 2012 blev jag erbjuden att forska och skriva en lic-uppsats. Då började jag omvandla mina praktiska erfarenheter som lärare och formulera mer vetenskapliga frågor. I början var jag intresserad av bedömning och vad det är elever bedöms på när de gör sitt arbetsplatsförlagda lärande. År 2015 blev jag antagen till vidare doktorandstudier och då vidgades mitt intresse mot det som jag kallar yrkespersonsblivande inom de skolbaserade yrkesutbildningarna, som barn- och fritidsprogrammet och en särskild yrkesutgång mot väktare inom programmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur elever formas som yrkespersoner och hur de tolkar de olika kraven de möter i skolan och på arbetsplatser inom olika yrkeskurser. Hur de skapar mening av att bli någon annan när de kliver ur sin tonårsroll. Jag har undersökt det här i fokusgruppsintervjuer och genom observationer av undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att formandet av en yrkesidentitet för den här gruppen av elever handlar om att utveckla en lyhördhet mot servicetagares behov. Eleverna i studien går utbildningar som leder till serviceyrken av olika slag, de ska bli väktare, barnskötare, personliga assistenter eller personliga tränare. De måste kunna skapa pedagogiserade möten. Det kan handla om serviceinriktad omsorg om barn eller omsorg om en kund. Det är två olika typer av omsorg och eleverna behöver utveckla en lyhördhet över hur man går till väga.

– Ett annat resultat handlar om hur själva yrkespersonblivandet är beroende av att eleverna utvecklar en begreppsmässig apparat. Att de utvecklar förståelse och skapar mening av olika begrepp. Begreppen inom vissa specifika fält går att koppla till omsorg om kund eller omsorg om barn. Exempelvis utvecklar väktare en förståelse för begreppet uniform. De skapar mening av vad uniform betyder och olika motsättningar som är inbakade i begreppet. Uniform blir ett nyckelbegrepp som de ska leva igenom, det är inget kunskapsstoff som de utvecklar. Att leva igenom hur det exempelvis är att bära uniform blir ett sätt att skapa mening genom att förena motsägelsefulla budskap om uniform som skydd och något som utsätter en för faror. Genom att leva igenom den här erfarenheten blir begreppet bredare men samtidigt mer konkret.

Vad överraskade dig?

– Jag såg att eleverna som jag intervjuade, när de befann sig halvvägs i sin utbildning, utsätts för olika bedömningsformer som man skulle kunna kalla för formativa. Det som överraskade mig var att de här återkopplingsprocesserna kidnappas av kunskapskravens standardiserade terminologi. Eleverna upplevde att de standardiserade kunskapskraven inte är till någon stor nytta när de ska utvecklas som yrkespersoner. Det blir mycket fokus på de kunskaper som kan bedömas i skrift och då med hjälp av progressionsorden ”översiktligt, utförligt” och ”utförligt och nyanserat” – ord som eleverna raljerade över och hade en del kritik mot.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ämnesdidaktik är ett begrepp som alla som arbetar inom skolan känner till. Men yrkesämnenas didaktik är eftersatt. Min studie lyfter fram elevers erfarenheter av att bli en yrkesperson, deras genomlevda läroplan, inte läroplanens intentioner. Det kan vara intressant för yrkeslärare men även för de som är intresserade av elevers lärprocesser på en bredare front. Eller om man är intresserad av det som blir till i skarven mellan intentioner och vad lärare konkret gör. Där uppstår en dimension som jag kallar den genomlevda läroplanen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-11-13 09:08 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Entusiasm höjer barns betyg – om den är äkta

När föräldrar och lärare brinner för vetenskap och matte tycks elevernas betyg inom dessa ämnen bli bättre, visar en ny studie. Egentligen handlar allt om motivation.

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.