Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

Gymnasieelever på yrkesprogram behöver utveckla en förståelse för yrkesspecifika begrepp och en lyhördhet mot servicetagares behov för att kunna skapa sig en yrkesidentitet. Det visar Martina Wyszynska Johanssons avhandling.

Martina Wyszynska Johansson
Martina Wyszynska Johansson

Född 1964
Bor i Vänersnäs

Disputerade 2018-10-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som gymnasielärare i barn- och fritidsämnen, engelska och polska som modersmål. Jag har arbetat 20 år som lärare och har varit ansvarig för praktikplatsanskaffning som det hette då på barn- och fritidsprogrammet. När jag kom in på den nationella forskarskolan i yrkesämnenas didaktik 2012 blev jag erbjuden att forska och skriva en lic-uppsats. Då började jag omvandla mina praktiska erfarenheter som lärare och formulera mer vetenskapliga frågor. I början var jag intresserad av bedömning och vad det är elever bedöms på när de gör sitt arbetsplatsförlagda lärande. År 2015 blev jag antagen till vidare doktorandstudier och då vidgades mitt intresse mot det som jag kallar yrkespersonsblivande inom de skolbaserade yrkesutbildningarna, som barn- och fritidsprogrammet och en särskild yrkesutgång mot väktare inom programmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur elever formas som yrkespersoner och hur de tolkar de olika kraven de möter i skolan och på arbetsplatser inom olika yrkeskurser. Hur de skapar mening av att bli någon annan när de kliver ur sin tonårsroll. Jag har undersökt det här i fokusgruppsintervjuer och genom observationer av undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att formandet av en yrkesidentitet för den här gruppen av elever handlar om att utveckla en lyhördhet mot servicetagares behov. Eleverna i studien går utbildningar som leder till serviceyrken av olika slag, de ska bli väktare, barnskötare, personliga assistenter eller personliga tränare. De måste kunna skapa pedagogiserade möten. Det kan handla om serviceinriktad omsorg om barn eller omsorg om en kund. Det är två olika typer av omsorg och eleverna behöver utveckla en lyhördhet över hur man går till väga.

– Ett annat resultat handlar om hur själva yrkespersonblivandet är beroende av att eleverna utvecklar en begreppsmässig apparat. Att de utvecklar förståelse och skapar mening av olika begrepp. Begreppen inom vissa specifika fält går att koppla till omsorg om kund eller omsorg om barn. Exempelvis utvecklar väktare en förståelse för begreppet uniform. De skapar mening av vad uniform betyder och olika motsättningar som är inbakade i begreppet. Uniform blir ett nyckelbegrepp som de ska leva igenom, det är inget kunskapsstoff som de utvecklar. Att leva igenom hur det exempelvis är att bära uniform blir ett sätt att skapa mening genom att förena motsägelsefulla budskap om uniform som skydd och något som utsätter en för faror. Genom att leva igenom den här erfarenheten blir begreppet bredare men samtidigt mer konkret.

Vad överraskade dig?

– Jag såg att eleverna som jag intervjuade, när de befann sig halvvägs i sin utbildning, utsätts för olika bedömningsformer som man skulle kunna kalla för formativa. Det som överraskade mig var att de här återkopplingsprocesserna kidnappas av kunskapskravens standardiserade terminologi. Eleverna upplevde att de standardiserade kunskapskraven inte är till någon stor nytta när de ska utvecklas som yrkespersoner. Det blir mycket fokus på de kunskaper som kan bedömas i skrift och då med hjälp av progressionsorden ”översiktligt, utförligt” och ”utförligt och nyanserat” – ord som eleverna raljerade över och hade en del kritik mot.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ämnesdidaktik är ett begrepp som alla som arbetar inom skolan känner till. Men yrkesämnenas didaktik är eftersatt. Min studie lyfter fram elevers erfarenheter av att bli en yrkesperson, deras genomlevda läroplan, inte läroplanens intentioner. Det kan vara intressant för yrkeslärare men även för de som är intresserade av elevers lärprocesser på en bredare front. Eller om man är intresserad av det som blir till i skarven mellan intentioner och vad lärare konkret gör. Där uppstår en dimension som jag kallar den genomlevda läroplanen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-11-13 09:08 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)