Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

Gymnasieelever på yrkesprogram behöver utveckla en förståelse för yrkesspecifika begrepp och en lyhördhet mot servicetagares behov för att kunna skapa sig en yrkesidentitet. Det visar Martina Wyszynska Johanssons avhandling.

Martina Wyszynska Johansson
Martina Wyszynska Johansson

Född 1964
Bor i Vänersnäs

Disputerade 2018-10-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som gymnasielärare i barn- och fritidsämnen, engelska och polska som modersmål. Jag har arbetat 20 år som lärare och har varit ansvarig för praktikplatsanskaffning som det hette då på barn- och fritidsprogrammet. När jag kom in på den nationella forskarskolan i yrkesämnenas didaktik 2012 blev jag erbjuden att forska och skriva en lic-uppsats. Då började jag omvandla mina praktiska erfarenheter som lärare och formulera mer vetenskapliga frågor. I början var jag intresserad av bedömning och vad det är elever bedöms på när de gör sitt arbetsplatsförlagda lärande. År 2015 blev jag antagen till vidare doktorandstudier och då vidgades mitt intresse mot det som jag kallar yrkespersonsblivande inom de skolbaserade yrkesutbildningarna, som barn- och fritidsprogrammet och en särskild yrkesutgång mot väktare inom programmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur elever formas som yrkespersoner och hur de tolkar de olika kraven de möter i skolan och på arbetsplatser inom olika yrkeskurser. Hur de skapar mening av att bli någon annan när de kliver ur sin tonårsroll. Jag har undersökt det här i fokusgruppsintervjuer och genom observationer av undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att formandet av en yrkesidentitet för den här gruppen av elever handlar om att utveckla en lyhördhet mot servicetagares behov. Eleverna i studien går utbildningar som leder till serviceyrken av olika slag, de ska bli väktare, barnskötare, personliga assistenter eller personliga tränare. De måste kunna skapa pedagogiserade möten. Det kan handla om serviceinriktad omsorg om barn eller omsorg om en kund. Det är två olika typer av omsorg och eleverna behöver utveckla en lyhördhet över hur man går till väga.

– Ett annat resultat handlar om hur själva yrkespersonblivandet är beroende av att eleverna utvecklar en begreppsmässig apparat. Att de utvecklar förståelse och skapar mening av olika begrepp. Begreppen inom vissa specifika fält går att koppla till omsorg om kund eller omsorg om barn. Exempelvis utvecklar väktare en förståelse för begreppet uniform. De skapar mening av vad uniform betyder och olika motsättningar som är inbakade i begreppet. Uniform blir ett nyckelbegrepp som de ska leva igenom, det är inget kunskapsstoff som de utvecklar. Att leva igenom hur det exempelvis är att bära uniform blir ett sätt att skapa mening genom att förena motsägelsefulla budskap om uniform som skydd och något som utsätter en för faror. Genom att leva igenom den här erfarenheten blir begreppet bredare men samtidigt mer konkret.

Vad överraskade dig?

– Jag såg att eleverna som jag intervjuade, när de befann sig halvvägs i sin utbildning, utsätts för olika bedömningsformer som man skulle kunna kalla för formativa. Det som överraskade mig var att de här återkopplingsprocesserna kidnappas av kunskapskravens standardiserade terminologi. Eleverna upplevde att de standardiserade kunskapskraven inte är till någon stor nytta när de ska utvecklas som yrkespersoner. Det blir mycket fokus på de kunskaper som kan bedömas i skrift och då med hjälp av progressionsorden ”översiktligt, utförligt” och ”utförligt och nyanserat” – ord som eleverna raljerade över och hade en del kritik mot.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ämnesdidaktik är ett begrepp som alla som arbetar inom skolan känner till. Men yrkesämnenas didaktik är eftersatt. Min studie lyfter fram elevers erfarenheter av att bli en yrkesperson, deras genomlevda läroplan, inte läroplanens intentioner. Det kan vara intressant för yrkeslärare men även för de som är intresserade av elevers lärprocesser på en bredare front. Eller om man är intresserad av det som blir till i skarven mellan intentioner och vad lärare konkret gör. Där uppstår en dimension som jag kallar den genomlevda läroplanen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-11-13 09:08 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Från oro till ro i skolan

Det är möjligt att med små medel vända utvecklingen i en klass och i en hel skola. Det är Assaredsskolans erfarenhet efter att ha fått rådgivning och fortbildning i att hantera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

ÅK 1-3 Bild: Måla som Romero Britto

Bildläraren Sonja Stankovich i Jönköping lät eleverna fördjupa sig i och få inspiration av Romero Brittos färgglada konst. Elevernas tolkningar blev helt underbara, skriver hon. Ett lektionstips som egentligen fungerar för alla åldrar.

ÅK 1-3 Svenska/Svenska som andraspråk: Dagen när det regnade hjärtan

Vad händer när eleverna kommer till klassrummet och ser små små hjärtan på golvet? Vad har hänt? Låt eleverna upptäcka tillsammans och skriva i par eller enskilt om dagen när det regnade hjärtan.

ÅK 7-9 Svenska/Svenska som andraspråk: Porträttbild och upphovsrätt

Detta är en lektion som handlar om att få elever att fundera över frågor som: Vem äger bilden? Får jag lägga ut bilder hur som helst? Det brukar bli intressanta diskussioner om etiska aspekter och juridiska aspekter och hur dessa inte alltid går hand i hand, skriver läraren Jenny Edvardsson.

Survey: Nearly all teachers use tech in class

About 95% of teachers use technology in the classroom — especially video streaming services such as YouTube, and productivity and presentation tools, such as Microsoft Office, according to a survey by Common Sense Education. Data shows that some of the tools that teachers rated as most effective, such as those involving health and well-being, were some of the least utilized.