Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

Gymnasieelever på yrkesprogram behöver utveckla en förståelse för yrkesspecifika begrepp och en lyhördhet mot servicetagares behov för att kunna skapa sig en yrkesidentitet. Det visar Martina Wyszynska Johanssons avhandling.

Martina Wyszynska Johansson
Martina Wyszynska Johansson

Född 1964
Bor i Vänersnäs

Disputerade 2018-10-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som gymnasielärare i barn- och fritidsämnen, engelska och polska som modersmål. Jag har arbetat 20 år som lärare och har varit ansvarig för praktikplatsanskaffning som det hette då på barn- och fritidsprogrammet. När jag kom in på den nationella forskarskolan i yrkesämnenas didaktik 2012 blev jag erbjuden att forska och skriva en lic-uppsats. Då började jag omvandla mina praktiska erfarenheter som lärare och formulera mer vetenskapliga frågor. I början var jag intresserad av bedömning och vad det är elever bedöms på när de gör sitt arbetsplatsförlagda lärande. År 2015 blev jag antagen till vidare doktorandstudier och då vidgades mitt intresse mot det som jag kallar yrkespersonsblivande inom de skolbaserade yrkesutbildningarna, som barn- och fritidsprogrammet och en särskild yrkesutgång mot väktare inom programmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur elever formas som yrkespersoner och hur de tolkar de olika kraven de möter i skolan och på arbetsplatser inom olika yrkeskurser. Hur de skapar mening av att bli någon annan när de kliver ur sin tonårsroll. Jag har undersökt det här i fokusgruppsintervjuer och genom observationer av undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har sett att formandet av en yrkesidentitet för den här gruppen av elever handlar om att utveckla en lyhördhet mot servicetagares behov. Eleverna i studien går utbildningar som leder till serviceyrken av olika slag, de ska bli väktare, barnskötare, personliga assistenter eller personliga tränare. De måste kunna skapa pedagogiserade möten. Det kan handla om serviceinriktad omsorg om barn eller omsorg om en kund. Det är två olika typer av omsorg och eleverna behöver utveckla en lyhördhet över hur man går till väga.

– Ett annat resultat handlar om hur själva yrkespersonblivandet är beroende av att eleverna utvecklar en begreppsmässig apparat. Att de utvecklar förståelse och skapar mening av olika begrepp. Begreppen inom vissa specifika fält går att koppla till omsorg om kund eller omsorg om barn. Exempelvis utvecklar väktare en förståelse för begreppet uniform. De skapar mening av vad uniform betyder och olika motsättningar som är inbakade i begreppet. Uniform blir ett nyckelbegrepp som de ska leva igenom, det är inget kunskapsstoff som de utvecklar. Att leva igenom hur det exempelvis är att bära uniform blir ett sätt att skapa mening genom att förena motsägelsefulla budskap om uniform som skydd och något som utsätter en för faror. Genom att leva igenom den här erfarenheten blir begreppet bredare men samtidigt mer konkret.

Vad överraskade dig?

– Jag såg att eleverna som jag intervjuade, när de befann sig halvvägs i sin utbildning, utsätts för olika bedömningsformer som man skulle kunna kalla för formativa. Det som överraskade mig var att de här återkopplingsprocesserna kidnappas av kunskapskravens standardiserade terminologi. Eleverna upplevde att de standardiserade kunskapskraven inte är till någon stor nytta när de ska utvecklas som yrkespersoner. Det blir mycket fokus på de kunskaper som kan bedömas i skrift och då med hjälp av progressionsorden ”översiktligt, utförligt” och ”utförligt och nyanserat” – ord som eleverna raljerade över och hade en del kritik mot.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ämnesdidaktik är ett begrepp som alla som arbetar inom skolan känner till. Men yrkesämnenas didaktik är eftersatt. Min studie lyfter fram elevers erfarenheter av att bli en yrkesperson, deras genomlevda läroplan, inte läroplanens intentioner. Det kan vara intressant för yrkeslärare men även för de som är intresserade av elevers lärprocesser på en bredare front. Eller om man är intresserad av det som blir till i skarven mellan intentioner och vad lärare konkret gör. Där uppstår en dimension som jag kallar den genomlevda läroplanen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-11-13 09:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studie- och yrkesvägledare, 14-15 mars 2019

Nu finns ny möjlighet att delta på konferensen för studie- och yrkesvägledare! Ta del av föreläsningar om bl.a. samverkan och ansvarsfördelning kring prao, ungdomars arbetslivsvärderingar, samverkan för att undvika skolavhopp, studievägledning för nyanlända och vägledningssamtalets viktiga funktion. Välkommen till två dagar i Göteborg!

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen får vare sig utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.