Hoppa till sidinnehåll
Elevinflytande

Så väcks ungdomars engagemang och handlingskompetens

Publicerad:2009-04-29
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Ellen Almers

Född 1961
i Jönköping

Disputerade
2009-05-08
vid Högskolan i Jönköping

Avhandling

Handlingskompetens för hållbar utveckling: Tre berättelser om vägen dit

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag har varit intresserad av den här frågeställningen under hela min lärarbana, och även under min utbildning. Jag har frågat mig varför eleverna i skolan inte visade större engagemang för samhälls- och miljöfrågor. Det fanns visserligen alltid några intresserade elever som ville agera, men det var inte majoriteten. När uppdraget från FN kom i början av 1990-talet, om att skolan skulle utbilda för hållbar utveckling, ställdes frågan på sin spets. Jag började fundera över vad det egentligen var som gav en person engagemang och lust att handla. Vilken roll spelade skolan i detta, och fanns det något utanför skolan som hade betydelse? Eftersom jag alltid burit med mig de här funderingarna var det ganska givet vilken forskningsfråga jag skulle formulera.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om tre unga människor, Karin, Carl och Matilda, som är mycket aktiva och engagerade i handling för hållbar utveckling. Deras engagemang sträcker sig både över nuvarande och kommande generationer, och över hela världen. Detta globala och tidsöverskridande engagemang kallar jag i avhandlingen för ett avståndsmoraliskt engagemang. För de här ungdomarna handlar hållbar utveckling om ett hyggligt liv för alla, här och där, nu och sedan.

Avhandlingen visar hur Karin, Carl och Matilda, var och en, upplever att de har utvecklat sin handlingskompetens för hållbar utveckling. Men jag har också gjort en integrerande analys där jag försöker se vad det finns för förenande drag hos dem, jag har velat hitta gemensamma kärnpoänger.

Begreppet handlingskompetens är något som man har börjat prata om i Sverige först under senare år. Det innebär att man är både emotionellt kompetent att man har lust att engagera sig och att man har en problemmedvetenhet, både på samhälls- och naturvetenskaplig nivå. Men också att man har kunskap om strukturella orsaker, och har handlingsstrategier och ser möjliga lösningar.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Resultatet är till stor del de citatrika levnadsberättelser som de här tre ungdomarna delar med sig av. I dem får läsaren kunskap om vad det är som har utvecklat deras handlingskompetens.

Men resultaten presenteras också som sex gemensamma kärnpoänger, som visar vad ungdomarna upplever som viktiga teman i processen att utveckla handlingskompetens för hållbar utveckling: 1) Att ha haft känslomässiga reaktioner som väckt en önskan om förändring, t.ex. empati med utsatta, frustration över orättvisor. Men också känslor av handlingslust och hoppfullhet; 2) Att uppleva sig kompetent i hållbarhetsfrågor och känna att man kommer till sin rätt i det sammanhanget; 3) Att ha mött en normativ grund bestående av idéer om människors lika värde och rättigheter, men också konkurrerande idéer och kontraster mellan olika perspektiv, som gett en förmåga att ta ställning och förhålla sig kritiskt; 4) Att genom möten med handlingsinriktade förebilder fått en syn på världen som påverkbar, en tro på mänsklig handling och en möjlighet att påverka; 5) Att ha känt tillit till vuxna vilket har stärkt självtilliten och viljan att ta ställning och agera; 6) Att hitta en gemenskap i föreningslivet, i kontrast till en känsla av utanförskap i skolan, vilket bidragit till engagemang och att förhålla sig självständig till dominerande trender.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Dels att ungdomarna själva framhåller egennyttan som en viktig drivkraft, d.v.s. att de själva mår bra av sitt engagemang; att det är roligt och att det ger dem en gemenskap med likasinnade. Samtidigt uppvisar de en kritisk distans till det egna engagemanget vilket förvånade mig.

En annan sak som jag inte hade förväntat mig var betydelsen av de kontraster som framträdde i deras berättelser. Det handlar om den kontrast som skapats i möten med människor som står dem nära och som de tycker om, men som har olika åsikter sinsemellan. Detta har tvingat dem att ta ställning och tänka självständigt. Från att ha varit enbart livsstilsinriktade under en viss fas har de mött andra med ett mer politiskt engagemang. Det har dels tvingat dem att tänka efter och bilda sig en egen uppfattning, men har också gett dem ett dynamiskt förhållningssätt där de är beredda att ompröva sina åsikter.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag tror att alla som arbetar med barn och ungdomar i förskolan och skolan och högre utbildning kan ha nytta av dem. Det är viktigt att eleverna får en undervisning om miljö- och hållbarhetsfrågor som till största del inriktar sig på lösningar och handlingsstrategier, snarare än på eländesbeskrivningar. Att eleverna får uppleva sig handlingskompetenta för hållbar utveckling, i stället för att känna hjälplöshet, har positiva effekter för dem på många sätt.

Men jag tror också att våra skolpolitiker och de som formulerar skolans styrdokument, kursplaner och liknande, har glädje av den. Samt samhällsengagerade och föreningsaktiva människor som vill få en livaktigare demokrati i sina föreningar.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Min förhoppning är att mina resultat kan påverka utbildningspolitiken så att styrdokument, utformning av nationella prov och betygssystemet stöttar barnens och ungdomarnas handlingskompetens om hållbar utveckling i stället för att hindra den. Sedan hoppas jag att avhandlingens levnadsberättelser kan fungera som ett stöd för hur lärarna i förskolan och skolan kan utveckla barnens handlingskompetens för hållbar utveckling. Dels genom att visa hur de kan stötta de elever som har ett begynnande intresse, men också hur de får igång de elever som är helt ointresserade. Jämfört med hur det såg ut i skolan när jag började min studie verkar det i dag vara mer accepterat bland eleverna att vissa engagerar sig. Detta ger ökade möjligheterna för skolan, något som jag hoppas att skolan utnyttjar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev