Så växte den svenska förskolemodellen fram

Birgitta Hammarström-Lewenhagen har undersökt hur det offentliga samtalet om förskolan har sett ut mellan åren 1968 och 1998. Hennes avhandling är en berättelse om den svenska förskolemodellens framväxt som kan skapa förståelse för de förskolefrågor som diskuteras idag.

Birgitta Hammarström-Lewenhagen
Birgitta Hammarström-Lewenhagen

Född 1951
i Södertälje

Disputerade 2013-12-18
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Den unika möjligheten - en studie av den svenska förskolemodellen 1968-1998

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom från början men har arbetat med förskolefrågor sedan slutet av 1970-talet. Då har jag fascinerats av förskolans familjepolitiska, socialpolitiska och utbildningspolitiska uppdrag, men också förskollärarnas kamp för ett pedagogiskt erkännande. Dessutom var jag intresserad av förskolans historia och den svenska förskolemodellens framväxt. Vilka var aktörerna? Hur gick det till? Vilket motstånd fanns?

Vad handlar avhandlingen om?

– Framväxten av den svenska förskolemodellen och kampen om dess innehåll och organisering mellan åren 1968 och 1998. Jag har beskrivit och analyserat det offentliga samtalet, dels i tidningen Förskolan, dels på statlig nivå i utredningar, propositioner och pedagogiska styrdokument. Det är en textanalytisk och nutidshistorisk studie där jag analyserar olika aktörers ståndpunkter och avsikter, från Barnstugeutredningen 1968 till 1998 då förskolan fick sin första läroplan och integrerades i utbildningssystemet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandling kan ses en berättelse vilket i sig är ett resultat, en läroplanshistorisk studie som hjälper oss att förstå hur dagens förskola ser ut. Som socionom, pedagog och lärarutbildare har jag alltid sett förskolefrågor i relation till olika samhällsfrågor och ville försöka synliggöra talet om förskolans framväxt i ett samhällsperspektiv. Jag har periodiserat materialet i fyra kronologiska perioder med centrala mönster, som synliggör förskjutningar i synen på modellen.

– Ett resultat är att det har varit en väldigt medveten socialdemokratisk satsning mot att verkligen bygga ut den svenska förskolan till full behovstäckning med hög kvalitet. Redan från slutet av 1960-talet framträdde linjen att man ville knyta ihop förskolan med skolan på sikt. På 60-talet handlade skolpolitiken om att bygga ut enhetsskolan utifrån tron på en gemensam plattform för alla barn. Olof Palme talade 1968 när han var utbildningsminister om förskolan som ”första stadiet i en demokratisk skola”. Göran Persson ville som skolminister och senare statsminister också närma förskolan och skolan till varandra.

– Samtidigt behövdes daghemsplatser för att föräldrar skulle ha möjlighet att arbeta, nära kopplat till jämställdhetsfrågan och att det skulle vara en pedagogisk verksamhet, vilket bland annat LO:s kvinnoråd kämpade för. Grundbulten i den svenska förskolemodellen är den dubbla funktionen: omsorg, fostran och lärande ses som en helhet och föräldrar ska kunna kombinera förvärvsarbete med föräldraskap samtidigt som deras barn får en pedagogisk verksamhet.

Vad överraskade dig?

– På ett sätt har det överraskat mig att man har talat om förskolans form mer än innehållet. En annan sak som överraskade var förskjutningen från att man under det första utvecklingsskedet mellan 1968 och 1974 diskuterade olika sätt att se på undervisning inom förskoletraditionen medan man i senare utvecklingsskeden såg förskoletraditionen som enhetlig och istället lät skolan stå som motpol.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den ger en större förståelse för förskolan ur ett samhällsperspektiv. Den bidrar också till förskollärarnas kunskap om sin egen historia. Det tror jag att man kan han nytta av för att förstå och utveckla sitt yrke idag.

Sidan publicerades 2014-04-30 09:26 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-05-08 10:17 av John Miller


Relaterat

Tydlig ledning i förskolan ger högre kvalitet

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

Förskolan – en plats för alla eller för några?

I sin avhandling "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik fann Ingrid Granbom att förskollärare i sina samtal om förskolan ser på den som både en plats både för alla barn och för endast några barn.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer