Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärare vill att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Men det finns ett motstånd mot digitalisering, menar Leif Marklund som forskat om digital lek i förskolan.

Leif Marklund
Leif Marklund

Född i Skellefteå
Bor i Umeå

Disputerade 2020-04-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Digital play in preschools: understandings from educational use and professional learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag för många år sedan arbetade i förskolan. De digitala resurser som fanns då var en stationär dator och olika pedagogiska cd-romspel som barnen ibland hade tillgång till. Därefter undervisade jag vid Umeå universitet i kurser som berör pedagogisk IT-användning i skolan. När jag så småningom började forska hade surfplattor börjat bli populära i förskolan. Jag tyckte mig se en tendens till ökat intresse för att inkludera digital teknik i förskolan, vilket jag upplevde som intressant att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att förbättra kunskapen om förskollärares pedagogiska användning av digital lek och deras professionella lärande om detta. Avhandlingen bygger på intervjuer med förskollärare som använder surfplattor, lärarnas egna skriftliga redogörelser samt deras kommunikation i ett diskussionsforum på nätet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna såg förskolans pedagogiska användning av digital lek som särskild från den digitala lek som barnen möter i hemmet. Förskollärarnas ambition är att förskolans digitala lek ska vara målinriktad, införlivad i det övriga pedagogiska arbetet, och att den präglas av säkerhet. Men framförallt ska den vara samarbetsinriktad och helst genomföras med lärarnärvaro. I ett vidare perspektiv är syftet att stärka barnen inför skolsammanhanget och livet ett digitaliserat samhälle. Ambitionen att vara närvarande blev ibland svår att fullfölja på grund av brist på tid och personal. Överlag upplevde förskollärarna att digital lek förstärkte barnens lärandemiljö genom ökade möjligheter till en mer varierad undervisning men också individuella anpassningar.

– Resultaten visar att förskollärarnas professionella kunskapsbehov dels berör ämnen som förekommer i samhällsdebatten kring barns digitala lek, dels hur tekniken kan användas för pedagogiska ändamål och hur pedagogisk användning av digital lek kan se ut.

Vad överraskade dig?

– Att attityder, normer och traditioner fortfarande påverkar digitaliseringen i förskolan. Flera av förskollärarna beskrev hur ensamma de kände sig i sin strävan att introducera digital lek och att de saknade uppbackning av sina kollegor. Motståndet och bristen på intresse för digital lek bland förskollärare är något som jag menar måste beaktas med tanke på förskolans läroplan där det framgår att stödjandet av barns digitala kompetens skall vara en del i förskolans verksamhet.

– Jag mötte också förskollärare som valde att närma sig digital lek men med begränsad tid och möjligheter till fortbildning. Jag överraskades många gånger över hur metodiskt den pedagogiska utvecklingen verkade äga rum, och med vilken kreativitet som lärarna anpassade den digitala leken till förskolans kontext.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolechefer kan få en tydligare bild av hur förskollärares kunskapsbehov ser ut. För förskollärare kan resultaten bidra till ökad förståelse för möjligheter och begränsningar i sin professionella lärandekontext. Resultaten är också till nytta för de som planerar förskollärares fortbildning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-29 12:06 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-25 10:02 av Ebba Reinolf


Relaterat

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laruence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.