Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärare vill att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Men det finns ett motstånd mot digitalisering, menar Leif Marklund som forskat om digital lek i förskolan.

Leif Marklund
Leif Marklund

Född i Skellefteå
Bor i Umeå

Disputerade 2020-04-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Digital play in preschools: understandings from educational use and professional learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag för många år sedan arbetade i förskolan. De digitala resurser som fanns då var en stationär dator och olika pedagogiska cd-romspel som barnen ibland hade tillgång till. Därefter undervisade jag vid Umeå universitet i kurser som berör pedagogisk IT-användning i skolan. När jag så småningom började forska hade surfplattor börjat bli populära i förskolan. Jag tyckte mig se en tendens till ökat intresse för att inkludera digital teknik i förskolan, vilket jag upplevde som intressant att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att förbättra kunskapen om förskollärares pedagogiska användning av digital lek och deras professionella lärande om detta. Avhandlingen bygger på intervjuer med förskollärare som använder surfplattor, lärarnas egna skriftliga redogörelser samt deras kommunikation i ett diskussionsforum på nätet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna såg förskolans pedagogiska användning av digital lek som särskild från den digitala lek som barnen möter i hemmet. Förskollärarnas ambition är att förskolans digitala lek ska vara målinriktad, införlivad i det övriga pedagogiska arbetet, och att den präglas av säkerhet. Men framförallt ska den vara samarbetsinriktad och helst genomföras med lärarnärvaro. I ett vidare perspektiv är syftet att stärka barnen inför skolsammanhanget och livet ett digitaliserat samhälle. Ambitionen att vara närvarande blev ibland svår att fullfölja på grund av brist på tid och personal. Överlag upplevde förskollärarna att digital lek förstärkte barnens lärandemiljö genom ökade möjligheter till en mer varierad undervisning men också individuella anpassningar.

– Resultaten visar att förskollärarnas professionella kunskapsbehov dels berör ämnen som förekommer i samhällsdebatten kring barns digitala lek, dels hur tekniken kan användas för pedagogiska ändamål och hur pedagogisk användning av digital lek kan se ut.

Vad överraskade dig?

– Att attityder, normer och traditioner fortfarande påverkar digitaliseringen i förskolan. Flera av förskollärarna beskrev hur ensamma de kände sig i sin strävan att introducera digital lek och att de saknade uppbackning av sina kollegor. Motståndet och bristen på intresse för digital lek bland förskollärare är något som jag menar måste beaktas med tanke på förskolans läroplan där det framgår att stödjandet av barns digitala kompetens skall vara en del i förskolans verksamhet.

– Jag mötte också förskollärare som valde att närma sig digital lek men med begränsad tid och möjligheter till fortbildning. Jag överraskades många gånger över hur metodiskt den pedagogiska utvecklingen verkade äga rum, och med vilken kreativitet som lärarna anpassade den digitala leken till förskolans kontext.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolechefer kan få en tydligare bild av hur förskollärares kunskapsbehov ser ut. För förskollärare kan resultaten bidra till ökad förståelse för möjligheter och begränsningar i sin professionella lärandekontext. Resultaten är också till nytta för de som planerar förskollärares fortbildning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-29 12:06 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-25 10:02 av Ebba Reinolf


Relaterat

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar i stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.