Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärare vill att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Men det finns ett motstånd mot digitalisering, menar Leif Marklund som forskat om digital lek i förskolan.

Leif Marklund
Leif Marklund

Född i Skellefteå
Bor i Umeå

Disputerade 2020-04-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Digital play in preschools: understandings from educational use and professional learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag för många år sedan arbetade i förskolan. De digitala resurser som fanns då var en stationär dator och olika pedagogiska cd-romspel som barnen ibland hade tillgång till. Därefter undervisade jag vid Umeå universitet i kurser som berör pedagogisk IT-användning i skolan. När jag så småningom började forska hade surfplattor börjat bli populära i förskolan. Jag tyckte mig se en tendens till ökat intresse för att inkludera digital teknik i förskolan, vilket jag upplevde som intressant att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att förbättra kunskapen om förskollärares pedagogiska användning av digital lek och deras professionella lärande om detta. Avhandlingen bygger på intervjuer med förskollärare som använder surfplattor, lärarnas egna skriftliga redogörelser samt deras kommunikation i ett diskussionsforum på nätet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna såg förskolans pedagogiska användning av digital lek som särskild från den digitala lek som barnen möter i hemmet. Förskollärarnas ambition är att förskolans digitala lek ska vara målinriktad, införlivad i det övriga pedagogiska arbetet, och att den präglas av säkerhet. Men framförallt ska den vara samarbetsinriktad och helst genomföras med lärarnärvaro. I ett vidare perspektiv är syftet att stärka barnen inför skolsammanhanget och livet ett digitaliserat samhälle. Ambitionen att vara närvarande blev ibland svår att fullfölja på grund av brist på tid och personal. Överlag upplevde förskollärarna att digital lek förstärkte barnens lärandemiljö genom ökade möjligheter till en mer varierad undervisning men också individuella anpassningar.

– Resultaten visar att förskollärarnas professionella kunskapsbehov dels berör ämnen som förekommer i samhällsdebatten kring barns digitala lek, dels hur tekniken kan användas för pedagogiska ändamål och hur pedagogisk användning av digital lek kan se ut.

Vad överraskade dig?

– Att attityder, normer och traditioner fortfarande påverkar digitaliseringen i förskolan. Flera av förskollärarna beskrev hur ensamma de kände sig i sin strävan att introducera digital lek och att de saknade uppbackning av sina kollegor. Motståndet och bristen på intresse för digital lek bland förskollärare är något som jag menar måste beaktas med tanke på förskolans läroplan där det framgår att stödjandet av barns digitala kompetens skall vara en del i förskolans verksamhet.

– Jag mötte också förskollärare som valde att närma sig digital lek men med begränsad tid och möjligheter till fortbildning. Jag överraskades många gånger över hur metodiskt den pedagogiska utvecklingen verkade äga rum, och med vilken kreativitet som lärarna anpassade den digitala leken till förskolans kontext.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolechefer kan få en tydligare bild av hur förskollärares kunskapsbehov ser ut. För förskollärare kan resultaten bidra till ökad förståelse för möjligheter och begränsningar i sin professionella lärandekontext. Resultaten är också till nytta för de som planerar förskollärares fortbildning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-29 12:06 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-25 10:02 av Ebba Reinolf


Relaterat

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Undervisning har en underordnad roll i förskolan

Med ett starkt barnperspektiv fokuserar förskollärarna på hur saker och ting görs. Undervisningen och didaktiska frågor tonas ned. Det visar Ester Catucci som undersökt hur undervisning uttrycks i förskolan.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser