Samarbete viktigare än språket för förståelse

Karin Sheikhi har undersökt hur andraspråkstalare och studievägledare gör för att förstå varandra i vägledningssamtal. Det visade sig att missförstånden var få, tack vare samarbete och ett visst mått av envishet från andraspråkstalarens sida.

Karin Sheikhi
Karin Sheikhi

Född 1965
i Nyköping

Disputerade 2013-06-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vägar till förståelse – Andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som sfi-lärare och med lärarutbildning. I båda fallen är det intressant att se vilja möjligheter och svårigheter som finns för andraspråkstalare. Jag hade tänkt undersöka sfi-undervisningen i sig, men alla berättade för mig att det var samtalen utanför klassrummet som var det svåra. När jag fick möjlighet att titta på vägledningssamtal och träffade en studie- och yrkesvägledare som lät sig filmas hoppade jag på det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är: hur gör man för att förstå varandra i den här typen av samtal? Institutionella samtal skiljer sig från vardagliga samtal. De är styrda mot mål och specifika frågor. Det är svåra samtal som alla människor måste klara av, till exempel i mötet med myndighetspersoner.

– Jag har använt tre olika sätt att analysera. Den första analysen handlar om att titta på vad förstaspråkstalaren i samtalet gör för att bidra och stötta. I den andra analysen vidgas fokus till bådas insatser och deras omformuleringar. I den tredje analysen ser jag på hur förståelse uppnås på lång sikt. Jag följer ett ämne genom de fyra samtalen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att delad förståelse verkligen är bådas ansvar, att man måste samarbeta för att förstå varandra. Man kan inte säga att det är den andra personens fel, båda har ett ansvar. I det ligger att förstaspråkstalaren har ett större ansvar, för att hon har större möjligheter att styra och påverka och större resurser i fråga om kommunikationsspråket – i det här fallet även som samtalsledare.

– Det är också tydligt att andraspråksförmågan inte är det viktigaste för hur man klarar sig i samtalet. Studien förstärker det man visste tidigare, som att det är viktigt att behärska andra samtalsfärdigheter. En sådan färdighet är om andraspråkstalaren är bra på att använda de resurser som situationen erbjuder, från lexikon till att kunna engagera sin samtalspartner. Det hänger ihop med en sorts envishet, att inte ge upp och fråga flera gånger tills man förstår. Envisheten verkar snabbare och effektivare kunna reda ut begynnande missförstånd.

– Förutom det behöver man också en social förmåga, att kunna vara en trevlig prick, för att behålla relationen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser. Ett sådant tillfälle var när en av de sökande i första samtalet skulle redogöra för sitt arbete i hemlandet. Hon studerade på C-nivå på sfi men kunde mycket tack vare sin samtalspartner berätta väldigt utförligt och reda ut ganska komplicerade förhållanden.

Vem har nytta av dina resultat?

– För mig hänger forskning och nytta ihop. Min avhandling är språkvetenskaplig men min förhoppning är att den ska kunna läsas av andra än språkvetare. Framförallt studie- och yrkesvägledare kan ha nytta av den i sin yrkesroll. Min avhandling kommer att användas på utbildning i studievägledning på Stockholms universitet.

– Jag hoppas att alla möjliga personer som möter andraspråkstalare i sitt arbete, som handläggare, arbetsförmedlare och personer inom vården, kan ha nytta av den.

Sidan publicerades 2013-11-13 16:08 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-05 13:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.