Samarbete viktigare än språket för förståelse

Karin Sheikhi har undersökt hur andraspråkstalare och studievägledare gör för att förstå varandra i vägledningssamtal. Det visade sig att missförstånden var få, tack vare samarbete och ett visst mått av envishet från andraspråkstalarens sida.

Karin Sheikhi
Karin Sheikhi

Född 1965
i Nyköping

Disputerade 2013-06-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vägar till förståelse – Andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som sfi-lärare och med lärarutbildning. I båda fallen är det intressant att se vilja möjligheter och svårigheter som finns för andraspråkstalare. Jag hade tänkt undersöka sfi-undervisningen i sig, men alla berättade för mig att det var samtalen utanför klassrummet som var det svåra. När jag fick möjlighet att titta på vägledningssamtal och träffade en studie- och yrkesvägledare som lät sig filmas hoppade jag på det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är: hur gör man för att förstå varandra i den här typen av samtal? Institutionella samtal skiljer sig från vardagliga samtal. De är styrda mot mål och specifika frågor. Det är svåra samtal som alla människor måste klara av, till exempel i mötet med myndighetspersoner.

– Jag har använt tre olika sätt att analysera. Den första analysen handlar om att titta på vad förstaspråkstalaren i samtalet gör för att bidra och stötta. I den andra analysen vidgas fokus till bådas insatser och deras omformuleringar. I den tredje analysen ser jag på hur förståelse uppnås på lång sikt. Jag följer ett ämne genom de fyra samtalen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att delad förståelse verkligen är bådas ansvar, att man måste samarbeta för att förstå varandra. Man kan inte säga att det är den andra personens fel, båda har ett ansvar. I det ligger att förstaspråkstalaren har ett större ansvar, för att hon har större möjligheter att styra och påverka och större resurser i fråga om kommunikationsspråket – i det här fallet även som samtalsledare.

– Det är också tydligt att andraspråksförmågan inte är det viktigaste för hur man klarar sig i samtalet. Studien förstärker det man visste tidigare, som att det är viktigt att behärska andra samtalsfärdigheter. En sådan färdighet är om andraspråkstalaren är bra på att använda de resurser som situationen erbjuder, från lexikon till att kunna engagera sin samtalspartner. Det hänger ihop med en sorts envishet, att inte ge upp och fråga flera gånger tills man förstår. Envisheten verkar snabbare och effektivare kunna reda ut begynnande missförstånd.

– Förutom det behöver man också en social förmåga, att kunna vara en trevlig prick, för att behålla relationen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser. Ett sådant tillfälle var när en av de sökande i första samtalet skulle redogöra för sitt arbete i hemlandet. Hon studerade på C-nivå på sfi men kunde mycket tack vare sin samtalspartner berätta väldigt utförligt och reda ut ganska komplicerade förhållanden.

Vem har nytta av dina resultat?

– För mig hänger forskning och nytta ihop. Min avhandling är språkvetenskaplig men min förhoppning är att den ska kunna läsas av andra än språkvetare. Framförallt studie- och yrkesvägledare kan ha nytta av den i sin yrkesroll. Min avhandling kommer att användas på utbildning i studievägledning på Stockholms universitet.

– Jag hoppas att alla möjliga personer som möter andraspråkstalare i sitt arbete, som handläggare, arbetsförmedlare och personer inom vården, kan ha nytta av den.

Sidan publicerades 2013-11-13 16:08 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-05 13:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.