Samarbete viktigare än språket för förståelse

Karin Sheikhi har undersökt hur andraspråkstalare och studievägledare gör för att förstå varandra i vägledningssamtal. Det visade sig att missförstånden var få, tack vare samarbete och ett visst mått av envishet från andraspråkstalarens sida.

Karin Sheikhi
Karin Sheikhi

Född 1965
i Nyköping

Disputerade 2013-06-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vägar till förståelse – Andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som sfi-lärare och med lärarutbildning. I båda fallen är det intressant att se vilja möjligheter och svårigheter som finns för andraspråkstalare. Jag hade tänkt undersöka sfi-undervisningen i sig, men alla berättade för mig att det var samtalen utanför klassrummet som var det svåra. När jag fick möjlighet att titta på vägledningssamtal och träffade en studie- och yrkesvägledare som lät sig filmas hoppade jag på det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är: hur gör man för att förstå varandra i den här typen av samtal? Institutionella samtal skiljer sig från vardagliga samtal. De är styrda mot mål och specifika frågor. Det är svåra samtal som alla människor måste klara av, till exempel i mötet med myndighetspersoner.

– Jag har använt tre olika sätt att analysera. Den första analysen handlar om att titta på vad förstaspråkstalaren i samtalet gör för att bidra och stötta. I den andra analysen vidgas fokus till bådas insatser och deras omformuleringar. I den tredje analysen ser jag på hur förståelse uppnås på lång sikt. Jag följer ett ämne genom de fyra samtalen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att delad förståelse verkligen är bådas ansvar, att man måste samarbeta för att förstå varandra. Man kan inte säga att det är den andra personens fel, båda har ett ansvar. I det ligger att förstaspråkstalaren har ett större ansvar, för att hon har större möjligheter att styra och påverka och större resurser i fråga om kommunikationsspråket – i det här fallet även som samtalsledare.

– Det är också tydligt att andraspråksförmågan inte är det viktigaste för hur man klarar sig i samtalet. Studien förstärker det man visste tidigare, som att det är viktigt att behärska andra samtalsfärdigheter. En sådan färdighet är om andraspråkstalaren är bra på att använda de resurser som situationen erbjuder, från lexikon till att kunna engagera sin samtalspartner. Det hänger ihop med en sorts envishet, att inte ge upp och fråga flera gånger tills man förstår. Envisheten verkar snabbare och effektivare kunna reda ut begynnande missförstånd.

– Förutom det behöver man också en social förmåga, att kunna vara en trevlig prick, för att behålla relationen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser. Ett sådant tillfälle var när en av de sökande i första samtalet skulle redogöra för sitt arbete i hemlandet. Hon studerade på C-nivå på sfi men kunde mycket tack vare sin samtalspartner berätta väldigt utförligt och reda ut ganska komplicerade förhållanden.

Vem har nytta av dina resultat?

– För mig hänger forskning och nytta ihop. Min avhandling är språkvetenskaplig men min förhoppning är att den ska kunna läsas av andra än språkvetare. Framförallt studie- och yrkesvägledare kan ha nytta av den i sin yrkesroll. Min avhandling kommer att användas på utbildning i studievägledning på Stockholms universitet.

– Jag hoppas att alla möjliga personer som möter andraspråkstalare i sitt arbete, som handläggare, arbetsförmedlare och personer inom vården, kan ha nytta av den.

Sidan publicerades 2013-11-13 16:08 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-05 13:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)