Samarbete viktigare än språket för förståelse

Karin Sheikhi har undersökt hur andraspråkstalare och studievägledare gör för att förstå varandra i vägledningssamtal. Det visade sig att missförstånden var få, tack vare samarbete och ett visst mått av envishet från andraspråkstalarens sida.

Karin Sheikhi
Karin Sheikhi

Född 1965
i Nyköping

Disputerade 2013-06-19
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vägar till förståelse – Andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som sfi-lärare och med lärarutbildning. I båda fallen är det intressant att se vilja möjligheter och svårigheter som finns för andraspråkstalare. Jag hade tänkt undersöka sfi-undervisningen i sig, men alla berättade för mig att det var samtalen utanför klassrummet som var det svåra. När jag fick möjlighet att titta på vägledningssamtal och träffade en studie- och yrkesvägledare som lät sig filmas hoppade jag på det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är: hur gör man för att förstå varandra i den här typen av samtal? Institutionella samtal skiljer sig från vardagliga samtal. De är styrda mot mål och specifika frågor. Det är svåra samtal som alla människor måste klara av, till exempel i mötet med myndighetspersoner.

– Jag har använt tre olika sätt att analysera. Den första analysen handlar om att titta på vad förstaspråkstalaren i samtalet gör för att bidra och stötta. I den andra analysen vidgas fokus till bådas insatser och deras omformuleringar. I den tredje analysen ser jag på hur förståelse uppnås på lång sikt. Jag följer ett ämne genom de fyra samtalen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att delad förståelse verkligen är bådas ansvar, att man måste samarbeta för att förstå varandra. Man kan inte säga att det är den andra personens fel, båda har ett ansvar. I det ligger att förstaspråkstalaren har ett större ansvar, för att hon har större möjligheter att styra och påverka och större resurser i fråga om kommunikationsspråket – i det här fallet även som samtalsledare.

– Det är också tydligt att andraspråksförmågan inte är det viktigaste för hur man klarar sig i samtalet. Studien förstärker det man visste tidigare, som att det är viktigt att behärska andra samtalsfärdigheter. En sådan färdighet är om andraspråkstalaren är bra på att använda de resurser som situationen erbjuder, från lexikon till att kunna engagera sin samtalspartner. Det hänger ihop med en sorts envishet, att inte ge upp och fråga flera gånger tills man förstår. Envisheten verkar snabbare och effektivare kunna reda ut begynnande missförstånd.

– Förutom det behöver man också en social förmåga, att kunna vara en trevlig prick, för att behålla relationen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser. Ett sådant tillfälle var när en av de sökande i första samtalet skulle redogöra för sitt arbete i hemlandet. Hon studerade på C-nivå på sfi men kunde mycket tack vare sin samtalspartner berätta väldigt utförligt och reda ut ganska komplicerade förhållanden.

Vem har nytta av dina resultat?

– För mig hänger forskning och nytta ihop. Min avhandling är språkvetenskaplig men min förhoppning är att den ska kunna läsas av andra än språkvetare. Framförallt studie- och yrkesvägledare kan ha nytta av den i sin yrkesroll. Min avhandling kommer att användas på utbildning i studievägledning på Stockholms universitet.

– Jag hoppas att alla möjliga personer som möter andraspråkstalare i sitt arbete, som handläggare, arbetsförmedlare och personer inom vården, kan ha nytta av den.

Sidan publicerades 2013-11-13 16:08 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-05 13:58 av Susanne Sawander


Relaterat

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.