Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Ungdomar som har hög social status i skolan upplever sig i högre grad må mycket bra. Men den självupplevda hälsan försämras under ungdomsåren, därför behövs tidiga insatser för att stärka ungas självskattade hälsa. Det konstaterar Junia Joffer i sin avhandling.

Junia Joffer
Junia Joffer

Född 1984
Bor i Ludvika

Disputerade 2020-09-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste till folkhälsovetare såg jag tidigt att barn och ungdomar är en jätteviktig målgrupp när vi arbetar hälsofrämjande. Vi har så otroligt mycket att vinna på att jobba med den målgruppen, för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling har jag fokus både på hälsa och social status. Intresset kring den självupplevda hälsan har sin grund i tidigare forskning framförallt bland vuxna, där man kunnat se att hur man själv upplever sin hälsa är en oerhört stark prediktor för framtida sjuklighet och dödlighet. Jag fascineras av den här enkelheten, att en enkel fråga om ens hälsa säger så mycket om framtiden.

– Jag funderade över vad det är vi egentligen fångar upp och mäter om vi undersöker ungdomars självupplevda hälsa. Det är väldigt viktigt i forskningen att vi ställer frågor, men vi kanske tar för givet att en fråga mäter en viss sak, samtidigt som vi inte har frågat ungdomarna hur de har tolkat frågan. Jag ville höra ungdomarnas egna röster och har därför en kvalitativ del med intervjuer i min forskning. Så jag har närmat mig den självupplevda hälsan både med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Jag kan dels se hur hälsan utvecklar sig över tid, dels vad ungdomar tänker när de besvarar frågan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första vill jag lyfta fram frågan som jag har använt i studien: ”Man kan må bra ibland, dåligt ibland, hur mår du för det mesta?”. I ungdomarnas svar pratar de väldigt mycket om sociala relationer till vänner och familj som betydelsefullt, men också om psykiska faktorer som skolstress. Även den fysiska dimensionen lyfts fram. Det är klokt att ställa en fråga om mående om man vill fånga den här multidimensionella bilden – det är ett huvudfynd.

– När det handlar om självskattad hälsa för ungdomar i Sverige är det ganska vanligt att vi frågar hur de mår. Men i den internationella forskningen bland andra populationer, pratar man om självskattad hälsa. Jag funderade över om det är någon skillnad på om vi frågar ungdomar hur de mår eller hur deras hälsa är. Det var också ett inslag som jag hade i intervjuerna. Efter att jag hade frågat hur ungdomarna mår gick jag över på det specifika ordet hälsa. Då kunde jag konstatera att det blev väldigt levnadsvanefokuserat.

– När jag undersökte data från enkäter gjorde jag ett annat intressant fynd som visade ett samband mellan den självupplevda hälsan och social status i skolan. I studien användes en statusstege med tio skalsteg, där man får skatta sin status i skolan i relation till andra. Där såg jag ett tydligt samband mellan att må bra och hög status. Jag kunde också se en könsskillnad i både hälsa och status, pojkarna mår bättre men har också en högre status. Studien visade också att den självupplevda hälsan försämras under ungdomsåren vilket betonar vikten av tidiga insatser.

– I intervjuer fick ungdomarna beskriva vad som bidrar till den sociala statusen i skolan och vilka strategier de har för positionering. Det var intressant att se hur de lever under ganska snäva normer. Det finns inte en enskild faktor som pekar ut vem som är högst respekterad, det är många olika koder och regler som de måste förhålla sig till. Det är normer kopplat till genus, ålder, utseende och beteende. Man kan fundera över hur det här påverkar dem och det är väldigt viktig att problematisera mer kring de här normerna.

Vad överraskade dig?

– När jag började undersöka frågan om social status var det väldigt många som uttryckte att de kände igen sig i den här statusstegen och upplevde att de påverkas starkt av det sociala. Jag vet inte om det förvånade mig men jag tycker det är tråkigt att tänka på att vi lever under sådana sociala hierarkier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kopplade till måendefrågan är viktiga i skolvärlden, där jag vet att man redan jobbar oerhört bra inom elevhälsan. Men det här med att fråga ungdomar hur de mår, det är något som vi alla kan jobba med och verkligen ta vara på de svar som vi får. Jag tänker också att alla vuxna, i skolan och utanför, behöver fundera på hur vi använder vårt språk för att skapa ett inkluderande samhälle där alla ungdomar känner sig respekterade. Ungdomarna själva är också en viktig mottagare av resultaten. Om vi ska skapa förändring i de här frågorna så behöver de tillfrågas och vara en del av lösningarna. Det är ungdomarna som sitter inne med massor av kunskap och åsikter som vi behöver ta till vara.

Åsa Lasson
Foto: Anne Fagrell-Johansson

Sidan publicerades 2020-09-15 13:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-29 14:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.