Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Ungdomar som har hög social status i skolan upplever sig i högre grad må mycket bra. Men den självupplevda hälsan försämras under ungdomsåren, därför behövs tidiga insatser för att stärka ungas självskattade hälsa. Det konstaterar Junia Joffer i sin avhandling.

Junia Joffer
Junia Joffer

Född 1984
Bor i Ludvika

Disputerade 2020-09-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste till folkhälsovetare såg jag tidigt att barn och ungdomar är en jätteviktig målgrupp när vi arbetar hälsofrämjande. Vi har så otroligt mycket att vinna på att jobba med den målgruppen, för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling har jag fokus både på hälsa och social status. Intresset kring den självupplevda hälsan har sin grund i tidigare forskning framförallt bland vuxna, där man kunnat se att hur man själv upplever sin hälsa är en oerhört stark prediktor för framtida sjuklighet och dödlighet. Jag fascineras av den här enkelheten, att en enkel fråga om ens hälsa säger så mycket om framtiden.

– Jag funderade över vad det är vi egentligen fångar upp och mäter om vi undersöker ungdomars självupplevda hälsa. Det är väldigt viktigt i forskningen att vi ställer frågor, men vi kanske tar för givet att en fråga mäter en viss sak, samtidigt som vi inte har frågat ungdomarna hur de har tolkat frågan. Jag ville höra ungdomarnas egna röster och har därför en kvalitativ del med intervjuer i min forskning. Så jag har närmat mig den självupplevda hälsan både med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Jag kan dels se hur hälsan utvecklar sig över tid, dels vad ungdomar tänker när de besvarar frågan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första vill jag lyfta fram frågan som jag har använt i studien: ”Man kan må bra ibland, dåligt ibland, hur mår du för det mesta?”. I ungdomarnas svar pratar de väldigt mycket om sociala relationer till vänner och familj som betydelsefullt, men också om psykiska faktorer som skolstress. Även den fysiska dimensionen lyfts fram. Det är klokt att ställa en fråga om mående om man vill fånga den här multidimensionella bilden – det är ett huvudfynd.

– När det handlar om självskattad hälsa för ungdomar i Sverige är det ganska vanligt att vi frågar hur de mår. Men i den internationella forskningen bland andra populationer, pratar man om självskattad hälsa. Jag funderade över om det är någon skillnad på om vi frågar ungdomar hur de mår eller hur deras hälsa är. Det var också ett inslag som jag hade i intervjuerna. Efter att jag hade frågat hur ungdomarna mår gick jag över på det specifika ordet hälsa. Då kunde jag konstatera att det blev väldigt levnadsvanefokuserat.

– När jag undersökte data från enkäter gjorde jag ett annat intressant fynd som visade ett samband mellan den självupplevda hälsan och social status i skolan. I studien användes en statusstege med tio skalsteg, där man får skatta sin status i skolan i relation till andra. Där såg jag ett tydligt samband mellan att må bra och hög status. Jag kunde också se en könsskillnad i både hälsa och status, pojkarna mår bättre men har också en högre status. Studien visade också att den självupplevda hälsan försämras under ungdomsåren vilket betonar vikten av tidiga insatser.

– I intervjuer fick ungdomarna beskriva vad som bidrar till den sociala statusen i skolan och vilka strategier de har för positionering. Det var intressant att se hur de lever under ganska snäva normer. Det finns inte en enskild faktor som pekar ut vem som är högst respekterad, det är många olika koder och regler som de måste förhålla sig till. Det är normer kopplat till genus, ålder, utseende och beteende. Man kan fundera över hur det här påverkar dem och det är väldigt viktig att problematisera mer kring de här normerna.

Vad överraskade dig?

– När jag började undersöka frågan om social status var det väldigt många som uttryckte att de kände igen sig i den här statusstegen och upplevde att de påverkas starkt av det sociala. Jag vet inte om det förvånade mig men jag tycker det är tråkigt att tänka på att vi lever under sådana sociala hierarkier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kopplade till måendefrågan är viktiga i skolvärlden, där jag vet att man redan jobbar oerhört bra inom elevhälsan. Men det här med att fråga ungdomar hur de mår, det är något som vi alla kan jobba med och verkligen ta vara på de svar som vi får. Jag tänker också att alla vuxna, i skolan och utanför, behöver fundera på hur vi använder vårt språk för att skapa ett inkluderande samhälle där alla ungdomar känner sig respekterade. Ungdomarna själva är också en viktig mottagare av resultaten. Om vi ska skapa förändring i de här frågorna så behöver de tillfrågas och vara en del av lösningarna. Det är ungdomarna som sitter inne med massor av kunskap och åsikter som vi behöver ta till vara.

Åsa Lasson
Foto: Anne Fagrell-Johansson

Sidan publicerades 2020-09-15 13:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-29 14:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Anpassning stark drivkraft hos extroverta och introverta barn

Små barns vilja att dela med sig kan kopplas till deras grad av anpassning. Den slutsatsen drar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.