Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Ungdomar som har hög social status i skolan upplever sig i högre grad må mycket bra. Men den självupplevda hälsan försämras under ungdomsåren, därför behövs tidiga insatser för att stärka ungas självskattade hälsa. Det konstaterar Junia Joffer i sin avhandling.

Junia Joffer
Junia Joffer

Född 1984
Bor i Ludvika

Disputerade 2020-09-04
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Health for future: self-rated health and social status among adolescents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste till folkhälsovetare såg jag tidigt att barn och ungdomar är en jätteviktig målgrupp när vi arbetar hälsofrämjande. Vi har så otroligt mycket att vinna på att jobba med den målgruppen, för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling har jag fokus både på hälsa och social status. Intresset kring den självupplevda hälsan har sin grund i tidigare forskning framförallt bland vuxna, där man kunnat se att hur man själv upplever sin hälsa är en oerhört stark prediktor för framtida sjuklighet och dödlighet. Jag fascineras av den här enkelheten, att en enkel fråga om ens hälsa säger så mycket om framtiden.

– Jag funderade över vad det är vi egentligen fångar upp och mäter om vi undersöker ungdomars självupplevda hälsa. Det är väldigt viktigt i forskningen att vi ställer frågor, men vi kanske tar för givet att en fråga mäter en viss sak, samtidigt som vi inte har frågat ungdomarna hur de har tolkat frågan. Jag ville höra ungdomarnas egna röster och har därför en kvalitativ del med intervjuer i min forskning. Så jag har närmat mig den självupplevda hälsan både med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Jag kan dels se hur hälsan utvecklar sig över tid, dels vad ungdomar tänker när de besvarar frågan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första vill jag lyfta fram frågan som jag har använt i studien: ”Man kan må bra ibland, dåligt ibland, hur mår du för det mesta?”. I ungdomarnas svar pratar de väldigt mycket om sociala relationer till vänner och familj som betydelsefullt, men också om psykiska faktorer som skolstress. Även den fysiska dimensionen lyfts fram. Det är klokt att ställa en fråga om mående om man vill fånga den här multidimensionella bilden – det är ett huvudfynd.

– När det handlar om självskattad hälsa för ungdomar i Sverige är det ganska vanligt att vi frågar hur de mår. Men i den internationella forskningen bland andra populationer, pratar man om självskattad hälsa. Jag funderade över om det är någon skillnad på om vi frågar ungdomar hur de mår eller hur deras hälsa är. Det var också ett inslag som jag hade i intervjuerna. Efter att jag hade frågat hur ungdomarna mår gick jag över på det specifika ordet hälsa. Då kunde jag konstatera att det blev väldigt levnadsvanefokuserat.

– När jag undersökte data från enkäter gjorde jag ett annat intressant fynd som visade ett samband mellan den självupplevda hälsan och social status i skolan. I studien användes en statusstege med tio skalsteg, där man får skatta sin status i skolan i relation till andra. Där såg jag ett tydligt samband mellan att må bra och hög status. Jag kunde också se en könsskillnad i både hälsa och status, pojkarna mår bättre men har också en högre status. Studien visade också att den självupplevda hälsan försämras under ungdomsåren vilket betonar vikten av tidiga insatser.

– I intervjuer fick ungdomarna beskriva vad som bidrar till den sociala statusen i skolan och vilka strategier de har för positionering. Det var intressant att se hur de lever under ganska snäva normer. Det finns inte en enskild faktor som pekar ut vem som är högst respekterad, det är många olika koder och regler som de måste förhålla sig till. Det är normer kopplat till genus, ålder, utseende och beteende. Man kan fundera över hur det här påverkar dem och det är väldigt viktig att problematisera mer kring de här normerna.

Vad överraskade dig?

– När jag började undersöka frågan om social status var det väldigt många som uttryckte att de kände igen sig i den här statusstegen och upplevde att de påverkas starkt av det sociala. Jag vet inte om det förvånade mig men jag tycker det är tråkigt att tänka på att vi lever under sådana sociala hierarkier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kopplade till måendefrågan är viktiga i skolvärlden, där jag vet att man redan jobbar oerhört bra inom elevhälsan. Men det här med att fråga ungdomar hur de mår, det är något som vi alla kan jobba med och verkligen ta vara på de svar som vi får. Jag tänker också att alla vuxna, i skolan och utanför, behöver fundera på hur vi använder vårt språk för att skapa ett inkluderande samhälle där alla ungdomar känner sig respekterade. Ungdomarna själva är också en viktig mottagare av resultaten. Om vi ska skapa förändring i de här frågorna så behöver de tillfrågas och vara en del av lösningarna. Det är ungdomarna som sitter inne med massor av kunskap och åsikter som vi behöver ta till vara.

Åsa Lasson
Foto: Anne Fagrell-Johansson

 

Sidan publicerades 2020-09-15 13:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Slöjd Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Elevhälsa Webbkonferens

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till en webbkonferens med elevhälsoarbetet i fokus!

Digital teknik peppar till träning

Ett uppmuntrande SMS kan räcka för att ett barn ska komma iväg till ett träningspass. Det visar Anna-Karin Lindqvist i sin studie, där hon frågat ungdomar om vad som inspirerar dem att röra mer på sig.

Myrornas krig hjälper barn med ADHD

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig. – Alla ska inte sitta med hörlurar med brus i, men jag är övertygad om att skickliga pedagoger kan hitta vettiga metoder utifrån mina resultat.

Utbildningsreformer har präglat svenskämnet

Henrik Román har studerat hur diskussionen kring svenskämnet och litteraturundervisningen har förändrats i samband med att gymnasieskolan har reformerats. Han säger att trots att den del reformer orsakade debatt och kritik från lärarföreträdarna, så har man faktiskt tagit till sig av och gett utrymme för de förändringar som infördes. Han menar därför att bilden av staten som ensam genomdrivare av skolreformer är missvisande.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.