Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

Även hos små barn finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga. Det visar en avhandling av Signe Tonér som menar att resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

Signe Tonér
Signe Tonér

Bor i Bromma
Född år 1979

Disputerade 2021-06-04
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Language and executive functions in Swedish preschoolers

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är logoped och har jobbat mycket i språkförskolan, en verksamhet för barn med språkstörning. Dessa barn har ofta en kombination av nedsatt språkförståelse och andra svårigheter i vardagen. Avhandlingen är en del av projektet Hjärnvägar i förskolan och när jag kom med i det fanns redan en idé om att titta närmare på barns uppmärksamhetsförmåga i kombination med språkförmåga. Det vidareutvecklades till att även innefatta exekutiva funktioner i ett bredare perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– De första två studierna undersöker sambandet mellan barns språkliga och exekutiva förmågor. Huvudfokus ligger på att reda ut hur olika aspekter av språkförmågan, exempelvis grammatisk förmåga, återberättande, ordförråd och förståelse, hänger ihop med arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. Jag har också tittat på socioekonomisk bakgrund och skillnaden mellan enspråkiga och flerspråkiga barn.

– Den tredje delstudien är en del av en större interventionsstudie där vi jämfört två olika pedagogiska arbetssätt med en kontrollgrupp, och den fjärde är mer ”lingvistik-nördig”. Där har barnen fått återberätta en episod i en bilderbok med ett missförstånd och jag har försökt ta reda på vad som kännetecknar de barn som kan förklara missförståndet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min studie bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

– I interventionsstudien fick den ena gruppen jobba med tema i grupp med fokus på reflektion och samspel, vilket vi trodde skulle stärka deras språkförmåga. Den andra gruppen tränade tidig matte i ett lek- och lärspel på en surfplatta. Men inget av de här forskningsbaserade särskilda arbetssätten gjorde någon betydande skillnad jämfört med de vanliga arbetssätten i kontrollgruppen. Det är ett trist men viktigt resultat, även om det är komplext. Studien genomfördes till exempel i ett överlag ganska välbärgat område men slumpen gjorde att kontrollgruppen hade signifikant högre socioekonomisk status än de andra grupperna. Det visar att det finns andra faktorer, till exempel boendesegregation, som har stor betydelse och att förskolan skulle behöva göra mer för att utjämna skillnaderna så att barnen få en likvärdig start.

Vad överraskade dig?

– Jag borde svara att det överraskade mig att det inte blev några interventionseffekter av de olika arbetssätten, men jag blev inte så överraskad av det resultatet. Däremot tycker jag att det är konstigt att barnen som tränade i matteappen inte fick bättre matteresultat. Det väckte mycket frågor om hur barn lär sig med digitala verktyg och hur förmågorna kan överföras till analoga situationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Interventionsstudien är intressant för dem som jobbar i förskolan, medan avhandlingen som helhet är intressant för specialpedagoger, psykologer och forskare. Sen ger resultaten om socioekonomiska skillnader beslutsfattare ett underlag för hur de kan fördela resurserna bättre.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-30 16:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Språkstörning inget hinder för flerspråkighet

Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas i samma takt som andra barn med språkstörning. Ofta testas flerspråkiga barn bara i ett av sina språk vilket leder till en överidentifikation av språkliga svårigheter. Men lägger man ihop bägge språken och ser till barnets fulla kompetens blir bilden en annan, visar Ketty Holmströms avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!