Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

Även hos små barn finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga. Det visar en avhandling av Signe Tonér som menar att resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

Signe Tonér
Signe Tonér

Bor i Bromma
Född år 1979

Disputerade 2021-06-04
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Language and executive functions in Swedish preschoolers

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är logoped och har jobbat mycket i språkförskolan, en verksamhet för barn med språkstörning. Dessa barn har ofta en kombination av nedsatt språkförståelse och andra svårigheter i vardagen. Avhandlingen är en del av projektet Hjärnvägar i förskolan och när jag kom med i det fanns redan en idé om att titta närmare på barns uppmärksamhetsförmåga i kombination med språkförmåga. Det vidareutvecklades till att även innefatta exekutiva funktioner i ett bredare perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– De första två studierna undersöker sambandet mellan barns språkliga och exekutiva förmågor. Huvudfokus ligger på att reda ut hur olika aspekter av språkförmågan, exempelvis grammatisk förmåga, återberättande, ordförråd och förståelse, hänger ihop med arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. Jag har också tittat på socioekonomisk bakgrund och skillnaden mellan enspråkiga och flerspråkiga barn.

– Den tredje delstudien är en del av en större interventionsstudie där vi jämfört två olika pedagogiska arbetssätt med en kontrollgrupp, och den fjärde är mer ”lingvistik-nördig”. Där har barnen fått återberätta en episod i en bilderbok med ett missförstånd och jag har försökt ta reda på vad som kännetecknar de barn som kan förklara missförståndet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min studie bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

– I interventionsstudien fick den ena gruppen jobba med tema i grupp med fokus på reflektion och samspel, vilket vi trodde skulle stärka deras språkförmåga. Den andra gruppen tränade tidig matte i ett lek- och lärspel på en surfplatta. Men inget av de här forskningsbaserade särskilda arbetssätten gjorde någon betydande skillnad jämfört med de vanliga arbetssätten i kontrollgruppen. Det är ett trist men viktigt resultat, även om det är komplext. Studien genomfördes till exempel i ett överlag ganska välbärgat område men slumpen gjorde att kontrollgruppen hade signifikant högre socioekonomisk status än de andra grupperna. Det visar att det finns andra faktorer, till exempel boendesegregation, som har stor betydelse och att förskolan skulle behöva göra mer för att utjämna skillnaderna så att barnen få en likvärdig start.

Vad överraskade dig?

– Jag borde svara att det överraskade mig att det inte blev några interventionseffekter av de olika arbetssätten, men jag blev inte så överraskad av det resultatet. Däremot tycker jag att det är konstigt att barnen som tränade i matteappen inte fick bättre matteresultat. Det väckte mycket frågor om hur barn lär sig med digitala verktyg och hur förmågorna kan överföras till analoga situationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Interventionsstudien är intressant för dem som jobbar i förskolan, medan avhandlingen som helhet är intressant för specialpedagoger, psykologer och forskare. Sen ger resultaten om socioekonomiska skillnader beslutsfattare ett underlag för hur de kan fördela resurserna bättre.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-30 16:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Språkstörning inget hinder för flerspråkighet

Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas i samma takt som andra barn med språkstörning. Ofta testas flerspråkiga barn bara i ett av sina språk vilket leder till en överidentifikation av språkliga svårigheter. Men lägger man ihop bägge språken och ser till barnets fulla kompetens blir bilden en annan, visar Ketty Holmströms avhandling.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som är rektor i förskolan! Ta del av sju förinspelade föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser och hjärnsmart ledarskap. Titta när det passar dig under två veckor. Välkommen!

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Tidigare fullbokad, men nu kan vi erbjuda fler platser på plats i Stockholm. Det finns också möjlighet att boka webbversionen.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Kristina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.