Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

Även hos små barn finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga. Det visar en avhandling av Signe Tonér som menar att resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

Signe Tonér
Signe Tonér

Bor i Bromma
Född år 1979

Disputerade 2021-06-04
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Language and executive functions in Swedish preschoolers

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är logoped och har jobbat mycket i språkförskolan, en verksamhet för barn med språkstörning. Dessa barn har ofta en kombination av nedsatt språkförståelse och andra svårigheter i vardagen. Avhandlingen är en del av projektet Hjärnvägar i förskolan och när jag kom med i det fanns redan en idé om att titta närmare på barns uppmärksamhetsförmåga i kombination med språkförmåga. Det vidareutvecklades till att även innefatta exekutiva funktioner i ett bredare perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– De första två studierna undersöker sambandet mellan barns språkliga och exekutiva förmågor. Huvudfokus ligger på att reda ut hur olika aspekter av språkförmågan, exempelvis grammatisk förmåga, återberättande, ordförråd och förståelse, hänger ihop med arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. Jag har också tittat på socioekonomisk bakgrund och skillnaden mellan enspråkiga och flerspråkiga barn.

– Den tredje delstudien är en del av en större interventionsstudie där vi jämfört två olika pedagogiska arbetssätt med en kontrollgrupp, och den fjärde är mer ”lingvistik-nördig”. Där har barnen fått återberätta en episod i en bilderbok med ett missförstånd och jag har försökt ta reda på vad som kännetecknar de barn som kan förklara missförståndet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min studie bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

– I interventionsstudien fick den ena gruppen jobba med tema i grupp med fokus på reflektion och samspel, vilket vi trodde skulle stärka deras språkförmåga. Den andra gruppen tränade tidig matte i ett lek- och lärspel på en surfplatta. Men inget av de här forskningsbaserade särskilda arbetssätten gjorde någon betydande skillnad jämfört med de vanliga arbetssätten i kontrollgruppen. Det är ett trist men viktigt resultat, även om det är komplext. Studien genomfördes till exempel i ett överlag ganska välbärgat område men slumpen gjorde att kontrollgruppen hade signifikant högre socioekonomisk status än de andra grupperna. Det visar att det finns andra faktorer, till exempel boendesegregation, som har stor betydelse och att förskolan skulle behöva göra mer för att utjämna skillnaderna så att barnen få en likvärdig start.

Vad överraskade dig?

– Jag borde svara att det överraskade mig att det inte blev några interventionseffekter av de olika arbetssätten, men jag blev inte så överraskad av det resultatet. Däremot tycker jag att det är konstigt att barnen som tränade i matteappen inte fick bättre matteresultat. Det väckte mycket frågor om hur barn lär sig med digitala verktyg och hur förmågorna kan överföras till analoga situationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Interventionsstudien är intressant för dem som jobbar i förskolan, medan avhandlingen som helhet är intressant för specialpedagoger, psykologer och forskare. Sen ger resultaten om socioekonomiska skillnader beslutsfattare ett underlag för hur de kan fördela resurserna bättre.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-30 16:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Språkstörning inget hinder för flerspråkighet

Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas i samma takt som andra barn med språkstörning. Ofta testas flerspråkiga barn bara i ett av sina språk vilket leder till en överidentifikation av språkliga svårigheter. Men lägger man ihop bägge språken och ser till barnets fulla kompetens blir bilden en annan, visar Ketty Holmströms avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser