Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

Även hos små barn finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga. Det visar en avhandling av Signe Tonér som menar att resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

Signe Tonér
Signe Tonér

Bor i Bromma
Född år 1979

Disputerade 2021-06-04
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Language and executive functions in Swedish preschoolers

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är logoped och har jobbat mycket i språkförskolan, en verksamhet för barn med språkstörning. Dessa barn har ofta en kombination av nedsatt språkförståelse och andra svårigheter i vardagen. Avhandlingen är en del av projektet Hjärnvägar i förskolan och när jag kom med i det fanns redan en idé om att titta närmare på barns uppmärksamhetsförmåga i kombination med språkförmåga. Det vidareutvecklades till att även innefatta exekutiva funktioner i ett bredare perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– De första två studierna undersöker sambandet mellan barns språkliga och exekutiva förmågor. Huvudfokus ligger på att reda ut hur olika aspekter av språkförmågan, exempelvis grammatisk förmåga, återberättande, ordförråd och förståelse, hänger ihop med arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. Jag har också tittat på socioekonomisk bakgrund och skillnaden mellan enspråkiga och flerspråkiga barn.

– Den tredje delstudien är en del av en större interventionsstudie där vi jämfört två olika pedagogiska arbetssätt med en kontrollgrupp, och den fjärde är mer ”lingvistik-nördig”. Där har barnen fått återberätta en episod i en bilderbok med ett missförstånd och jag har försökt ta reda på vad som kännetecknar de barn som kan förklara missförståndet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min studie bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration.

– I interventionsstudien fick den ena gruppen jobba med tema i grupp med fokus på reflektion och samspel, vilket vi trodde skulle stärka deras språkförmåga. Den andra gruppen tränade tidig matte i ett lek- och lärspel på en surfplatta. Men inget av de här forskningsbaserade särskilda arbetssätten gjorde någon betydande skillnad jämfört med de vanliga arbetssätten i kontrollgruppen. Det är ett trist men viktigt resultat, även om det är komplext. Studien genomfördes till exempel i ett överlag ganska välbärgat område men slumpen gjorde att kontrollgruppen hade signifikant högre socioekonomisk status än de andra grupperna. Det visar att det finns andra faktorer, till exempel boendesegregation, som har stor betydelse och att förskolan skulle behöva göra mer för att utjämna skillnaderna så att barnen få en likvärdig start.

Vad överraskade dig?

– Jag borde svara att det överraskade mig att det inte blev några interventionseffekter av de olika arbetssätten, men jag blev inte så överraskad av det resultatet. Däremot tycker jag att det är konstigt att barnen som tränade i matteappen inte fick bättre matteresultat. Det väckte mycket frågor om hur barn lär sig med digitala verktyg och hur förmågorna kan överföras till analoga situationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Interventionsstudien är intressant för dem som jobbar i förskolan, medan avhandlingen som helhet är intressant för specialpedagoger, psykologer och forskare. Sen ger resultaten om socioekonomiska skillnader beslutsfattare ett underlag för hur de kan fördela resurserna bättre.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-30 16:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Språkstörning inget hinder för flerspråkighet

Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas i samma takt som andra barn med språkstörning. Ofta testas flerspråkiga barn bara i ett av sina språk vilket leder till en överidentifikation av språkliga svårigheter. Men lägger man ihop bägge språken och ser till barnets fulla kompetens blir bilden en annan, visar Ketty Holmströms avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.