Dela:

Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

Den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället lyfts inte fram i de styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan. Det får konsekvenser för undervisningen i ämnet, visar Lars Sandin i sin avhandling.

Lars Sandin
Lars Sandin

Född 1956
i Kramfors Ådalen

Disputerade 2015-12-11
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Det beslöjade rummet - ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse har växt fram under lång tid. Jag har arbetat länge som lärare, både på grundskolan och på högskola och universitet. Under den tiden har jag blivit medveten om att samhället kan ges olika ideologisk laddning genom att det framställs på olika sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de samhällsbilder som gestaltas i samhällskunskap i grundskolan. Jag försöker komma åt en ideologisk dimension i bilderna genom att titta på hur de relateras till social differentiering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den sociala differentieringen, framförallt fördelningen av materiella resurser, inte lyfts fram i samhällskunskapen. Det är väldigt tydligt att vi de senaste femton åren har fått en mer individualistisk människosyn som genomsyrar de styrdokument som gäller för samhällskunskapsämnet. Utgångspunkten för mig är att vi människor agerar i världen utifrån hur vi förstår den.

– Skolan bidrar till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Samhällskunskap var från början ett ämne som skulle stå för en politisk moralisk fostran. Genom att inte visa upp de olika aspekterna av relationerna i samhället bidrar ämnet istället till att skapa en okritisk bild menar jag.

Vad överraskade dig?

– Jag blev negativt överraskad när jag var ute i klassrummen och tittade på undervisningen. De läromedel som jag stötte på var traditionellt fyrkantiga. Det var som om tiden hade stått still sedan jag själv jobbade på grundskolan för tjugo år sedan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis de som vill forska vidare på den här typen av frågor. Lärare i både grundskolan och gymnasiet kan också ha nytta av resultaten, men även de som på olika sätt är engagerade i debatten som förs om utbildning och skola.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-30 10:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-14 13:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Projektarbeten kräver aktiv lärare

Det ställs höga krav på läraren, framför allt genom komplexa elevsamtal, under elevers projektarbeten. Det visar Mikaela Åberg i sin avhandling om hur instruktioner ges och tas emot mellan lärare och elever i projektarbeten.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laruence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)