Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

Den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället lyfts inte fram i de styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan. Det får konsekvenser för undervisningen i ämnet, visar Lars Sandin i sin avhandling.

Lars Sandin
Lars Sandin

Född 1956
i Kramfors Ådalen

Disputerade 2015-12-11
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Det beslöjade rummet - ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse har växt fram under lång tid. Jag har arbetat länge som lärare, både på grundskolan och på högskola och universitet. Under den tiden har jag blivit medveten om att samhället kan ges olika ideologisk laddning genom att det framställs på olika sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de samhällsbilder som gestaltas i samhällskunskap i grundskolan. Jag försöker komma åt en ideologisk dimension i bilderna genom att titta på hur de relateras till social differentiering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den sociala differentieringen, framförallt fördelningen av materiella resurser, inte lyfts fram i samhällskunskapen. Det är väldigt tydligt att vi de senaste femton åren har fått en mer individualistisk människosyn som genomsyrar de styrdokument som gäller för samhällskunskapsämnet. Utgångspunkten för mig är att vi människor agerar i världen utifrån hur vi förstår den.

– Skolan bidrar till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Samhällskunskap var från början ett ämne som skulle stå för en politisk moralisk fostran. Genom att inte visa upp de olika aspekterna av relationerna i samhället bidrar ämnet istället till att skapa en okritisk bild menar jag.

Vad överraskade dig?

– Jag blev negativt överraskad när jag var ute i klassrummen och tittade på undervisningen. De läromedel som jag stötte på var traditionellt fyrkantiga. Det var som om tiden hade stått still sedan jag själv jobbade på grundskolan för tjugo år sedan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis de som vill forska vidare på den här typen av frågor. Lärare i både grundskolan och gymnasiet kan också ha nytta av resultaten, men även de som på olika sätt är engagerade i debatten som förs om utbildning och skola.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-30 10:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-14 13:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Projektarbeten kräver aktiv lärare

Det ställs höga krav på läraren, framför allt genom komplexa elevsamtal, under elevers projektarbeten. Det visar Mikaela Åberg i sin avhandling om hur instruktioner ges och tas emot mellan lärare och elever i projektarbeten.

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Very good – svenska studenter hittar ofta rätt i engelskans modifierare

Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Utbildning påverkar politiskt engagemang mindre än vad man tror

Leder utbildning till högre politiskt deltagande? Forskaren Mikael Persson konstaterar i sin avhandling att andra faktorer är viktigare.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.