Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Samspel under laborationer viktigt

Publicerad:2009-05-04
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Lärares avsikter med laborationer är inte alltid tydliga för eleverna. Men genom ett samspel mellan lärare och elever, där det som anses viktigt i laborationen lyfts fram, kan målen bli tydliga, visar Per Högströms avhandling.

Per Högström

Född 1972
i Luleå

Disputerade
2009-04-17
vid Umeå universitet

Avhandling

Laborativt arbete i grundskolans senare år: lärares mål och hur de implementeras

Hur blev du intresserad av ämnet?

Det är mina egna erfarenheter av att jobba med laborationer som har lett mig in i det här arbetet. När jag tidigare jobbade som NO-lärare var det viktigt att placera laborationerna i ett sammanhang och jag försökte därför anpassa laborationerna utifrån mina argument och mina mål för att göra dem så bra som möjligt för elevernas skull. Det blev inte alltid som jag hade planerat. Det har varit en av anledningarna för mig att studera varför lärare gör laborationer. En annan anledning är att laborationer ger praktiska möjligheter för eleverna att lära sig naturvetenskap och jag har velat utveckla de möjligheterna.

Vad handlar avhandlingen om?

Laborativt arbete ses som en naturlig och central del i den naturvetenskapliga undervisningen och många elever tycker att det är intressant och kul att laborera. Avhandlingen handlar om vad lärare har för mål med laborationer och hur målen kommer till uttryck i undervisningen, det vill säga hur de efterlevs och implementeras under genomförandet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Det viktigaste resultatet är att avsikterna med laborationer inte alltid är uppenbara för eleverna. Lärarna har ofta fler mål än vad som kommer fram när laborationen genomförs. För att avsikterna ska bli tydliga för eleverna är det viktigt att lärare och elever samspelar under laborationen, till exempel genom att de diskuterar det som händer. Samspelet är en interaktiv process där det som anses viktigt i laborationen lyfts fram. Därför är det viktigt att läraren är medveten om att det som lyfts fram under laborationen är det som eleverna uppfattar som viktigt att lära sig. Det är kanske inte samma sak som läraren vill att de ska uppfatta. I de laborationer som jag tittat på visar det sig att skrivna instruktioner har stor betydelse. Om instruktionerna förmedlar samma budskap som lärarna är det alltså lättare att samtala och interagera om det som laborationen är avsedd att handla om. Om det finns ett samband med vad läraren har för avsikt med laborationen och vad laborationsinstruktionerna beskriver att eleverna ska göra då blir lärarens mål också tydligare.

Lärare vill att eleverna ska utveckla förståelse för begrepp och fenomen, ett intresse för naturvetenskap och en förmåga att tänka och reflektera kring det laborativa arbetet. Flera lärare uttrycker det som att eleverna ska fundera på om resultaten är rimliga.När lärare beskriver specifika laborationer som eleverna ska genomföra framträder det att just det här att göra laborationer blir lite viktigare än att genomföra undersökningar. De generella mål som lärare beskriver att de vill utveckla med laborationerna kan förändras när de pratar om specifika laborationer.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Något som förvånade mig var att fysiklaborationerna ansågs vara lätta att göra konkreta och anknyta till verkligheten, medan kemilaborationerna ansågs som mer problematiska. Det pekar egentligen på något positivt, fysiklaborationer har ju många gånger tyckts varit de som varit svårast att komma åt. Men de lärare som jag har intervjuat har kunnat omvandla det svåra i fysiklaborationerna till aspekter som är konkreta och verklighetsanknutna. Vad gäller abstraktionsnivån i kemi är det svårt att möta det abstrakta i det praktiska. Som någon lärare uttryckte sig: det är inte lätt för eleverna att förstå att burken med saltkristaller också innehåller atomer.

Vem har nytta av dina resultat?

Lärare förstås, men även lärarstudenter, lärarutbildare och så självklart eleverna. Jag tror att med hjälp av resultaten kan föra diskussioner i olika grupperingar, men även mellan dem. Många lärare skulle ha nytta av att samverka med andra lärare, dela erfarenheter och ha öppna diskussioner om laborationer i undervisningen. De lärare som jag intervjuat besitter mycket erfarenheter, och det gäller att ta tillvara på dem och det kan man göra genom att uppmärksamma och tydliggöra de möjligheter som finns med laborationer.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag tror att avhandlingens resultat ger möjligheter att konkret uppmärksamma mål med laborativt arbete och jag hoppas på kvalitativa diskussioner om laborationer. Jag tror också att resultaten kan ha betydelse för laborationer i alla naturvetenskapliga ämnen. Även om varje ämne bär med sig sådant som är karaktäristiskt så kan de laborativa erfarenheter som eleverna skaffar sig utbytas mellan ämnena. Man behöver inte gå över ån för att hämta vatten.

De som utbildar sig till lärare behöver få möjlighet att reflektera kritiskt över laborationer i sin egen utbildning. De behöver bilda sig uppfattningar om vad som är viktigt i laborationer, för att i sin tur kunna förmedla det som mål i den egna undervisningen. I lärarutbildningen är det viktigt att påpeka att det inte finns någon given modell för hur laborationer ska genomföras, men det bakomliggande syftet med laborationen är viktigt att tydliggöra. Laborationer är inte bara en företeelse i sig utan kan innefattas i ett större sammanhang.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev