Hoppa till sidinnehåll
Elevhälsa

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

Publicerad:2022-12-08
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Emmie Wahlström

Född 1982
Bor i Västerås

Disputerade 2022-11-25
vid Mälardalens universitet

Avhandling

The relevance of cultures – Perspectives on health visits with children with migration experiences

Vid hälsobesök med elever med migrationserfarenheter balanserar skolsköterskor mellan elevernas individuella behov och otydliga riktlinjer. Emmie Wahlström vill med sin forskning även belysa hur olika kulturer genomsyrar hälsobesök.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är folkhälsovetare i grunden och har alltid varit intresserad av frågor kring hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. När jag började forska fick jag möjligheten att hoppa på ett redan färdigt formulerat projekt som handlar om de här frågorna. Dessutom finns just ingen forskning om hälsobesök och barn med migrationserfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om de lagstadgade hälsobesök som alla elever gör hos skolsköterskan under skolgången. Fokus i min avhandling är hälsobesök med elever som har migrerat eller har föräldrar som har migrerat. Genom enkäter har drygt 800 skolsköterskor svarat på frågor om kulturell kompetens och drygt 600 skolsköterskor om hur de arbetar för att främja delaktighet för barn med migrationserfarenheter. Genom enskilda intervjuer och samtal i fokusgrupper har jag även undersökt hur den här elevgruppen upplever hälsobesöken hos skolsköterskan. Avhandlingen rymmer även en översikt av kommuner och regioners riktlinjer som styr skosköterskors arbete. Fokus här är eventuella skrivningar som syftar till att stötta skolsköterskornas arbete med elever med migrationserfarenheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat är att skolsköterskor alltid försöker anpassa hälsobesöket efter elevernas behov och styrande riktlinjer. Skolsköterskor beskriver också att de gör vissa anpassningar när de möter elever med migrationserfarenheter, exempelvis genom att läsa på om landet som eleven migrerat från, eller ta reda på hur mycket svenska barnet förstår och pratar. Skolsköterskorna beskriver hälsobesöket som en balansakt mellan de ramverk som vägleder hälsobesök och individanpassningar utifrån den enskilda eleven. Den här balansen påverkar ungdomarnas tillit och vilja att prata om hälsa men också interaktionen mellan skolsköterskor och elever. Vad gäller riktlinjer varierar det stort mellan kommuner och regioner. Generellt kan sägas att skolsjuksköterskor saknar tydliga riktlinjer som vägledning.

– Något jag understryker i avhandlingen är att de önskningar som eleverna i studien för fram är allmänmänskliga. Eleverna pratar om vikten av tillit och att de förväntar sig att skolsköterskan ska närma sig dem på ett inkännande sätt. I det skiljer sig inte dessa elever från vad andra ungdomar säger är viktigt i möten med skolsköterskor. Det finns alltså både det som är lika i alla hälsobesök och vissa saker som skiljer sig, exempelvis att elevens migrationserfarenheter kan påverka hens hälsa. Jag menar att det behövs nya tanke- och arbetssätt som lyfter migrationens inverkan på hälsa och ifrågasätter kopplingar mellan kultur och migration och hur skillnader mellan olika grupper ibland skapas utan anledning.

Vad överraskade dig?

– Något jag tyckte var spännande var hur väl elevernas önskan om hur de ville att hälsobesöket ska vara matchade med skolsköterskornas svar på hur de arbetade. Det ger en bild av ett välfungerande verksamhet även om det alltid finns utvecklingspotential. Ett sidofynd i avhandlingsarbetet är också hur ensamma skolsköterskorna är i sitt arbete. Många skolsköterskor är de enda i sin roll på en skola. När dessutom tydliga riktlinjer saknas läggs stort ansvar på varje individuell skolsköterska för att vara påläst och uppdaterad om senaste kunskapen .

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolsköterskor, jag hoppas att resultaten kan stärka dem i deras arbete, men också bidra till reflektion om den egna praktiken. Just nu pågår en omarbetning av de nationella riktlinjerna kring hälsobesök i skolan. Min förhoppning är att resultaten kan vara ett bidrag i det arbetet.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev