Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

Vid hälsobesök med elever med migrationserfarenheter balanserar skolsköterskor mellan elevernas individuella behov och otydliga riktlinjer. Emmie Wahlström vill med sin forskning även belysa hur olika kulturer genomsyrar hälsobesök.

Emmie Wahlström
Emmie Wahlström

Född 1982
Bor i Västerås

Disputerade 2022-11-25
vid Mälardalens universitet


AVHANDLING
The relevance of cultures – Perspectives on health visits with children with migration experiences

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är folkhälsovetare i grunden och har alltid varit intresserad av frågor kring hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. När jag började forska fick jag möjligheten att hoppa på ett redan färdigt formulerat projekt som handlar om de här frågorna. Dessutom finns just ingen forskning om hälsobesök och barn med migrationserfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om de lagstadgade hälsobesök som alla elever gör hos skolsköterskan under skolgången. Fokus i min avhandling är hälsobesök med elever som har migrerat eller har föräldrar som har migrerat. Genom enkäter har drygt 800 skolsköterskor svarat på frågor om kulturell kompetens och drygt 600 skolsköterskor om hur de arbetar för att främja delaktighet för barn med migrationserfarenheter. Genom enskilda intervjuer och samtal i fokusgrupper har jag även undersökt hur den här elevgruppen upplever hälsobesöken hos skolsköterskan. Avhandlingen rymmer även en översikt av kommuner och regioners riktlinjer som styr skosköterskors arbete. Fokus här är eventuella skrivningar som syftar till att stötta skolsköterskornas arbete med elever med migrationserfarenheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat är att skolsköterskor alltid försöker anpassa hälsobesöket efter elevernas behov och styrande riktlinjer. Skolsköterskor beskriver också att de gör vissa anpassningar när de möter elever med migrationserfarenheter, exempelvis genom att läsa på om landet som eleven migrerat från, eller ta reda på hur mycket svenska barnet förstår och pratar. Skolsköterskorna beskriver hälsobesöket som en balansakt mellan de ramverk som vägleder hälsobesök och individanpassningar utifrån den enskilda eleven. Den här balansen påverkar ungdomarnas tillit och vilja att prata om hälsa men också interaktionen mellan skolsköterskor och elever. Vad gäller riktlinjer varierar det stort mellan kommuner och regioner. Generellt kan sägas att skolsjuksköterskor saknar tydliga riktlinjer som vägledning.

– Något jag understryker i avhandlingen är att de önskningar som eleverna i studien för fram är allmänmänskliga. Eleverna pratar om vikten av tillit och att de förväntar sig att skolsköterskan ska närma sig dem på ett inkännande sätt. I det skiljer sig inte dessa elever från vad andra ungdomar säger är viktigt i möten med skolsköterskor. Det finns alltså både det som är lika i alla hälsobesök och vissa saker som skiljer sig, exempelvis att elevens migrationserfarenheter kan påverka hens hälsa. Jag menar att det behövs nya tanke- och arbetssätt som lyfter migrationens inverkan på hälsa och ifrågasätter kopplingar mellan kultur och migration och hur skillnader mellan olika grupper ibland skapas utan anledning.

Vad överraskade dig?

– Något jag tyckte var spännande var hur väl elevernas önskan om hur de ville att hälsobesöket ska vara matchade med skolsköterskornas svar på hur de arbetade. Det ger en bild av ett välfungerande verksamhet även om det alltid finns utvecklingspotential. Ett sidofynd i avhandlingsarbetet är också hur ensamma skolsköterskorna är i sitt arbete. Många skolsköterskor är de enda i sin roll på en skola. När dessutom tydliga riktlinjer saknas läggs stort ansvar på varje individuell skolsköterska för att vara påläst och uppdaterad om senaste kunskapen .

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolsköterskor, jag hoppas att resultaten kan stärka dem i deras arbete, men också bidra till reflektion om den egna praktiken. Just nu pågår en omarbetning av de nationella riktlinjerna kring hälsobesök i skolan. Min förhoppning är att resultaten kan vara ett bidrag i det arbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-12-08 07:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser