Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

Vid hälsobesök med elever med migrationserfarenheter balanserar skolsköterskor mellan elevernas individuella behov och otydliga riktlinjer. Emmie Wahlström vill med sin forskning även belysa hur olika kulturer genomsyrar hälsobesök.

Emmie Wahlström
Emmie Wahlström

Född 1982
Bor i Västerås

Disputerade 2022-11-25
vid Mälardalens universitet


AVHANDLING
The relevance of cultures – Perspectives on health visits with children with migration experiences

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är folkhälsovetare i grunden och har alltid varit intresserad av frågor kring hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. När jag började forska fick jag möjligheten att hoppa på ett redan färdigt formulerat projekt som handlar om de här frågorna. Dessutom finns just ingen forskning om hälsobesök och barn med migrationserfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om de lagstadgade hälsobesök som alla elever gör hos skolsköterskan under skolgången. Fokus i min avhandling är hälsobesök med elever som har migrerat eller har föräldrar som har migrerat. Genom enkäter har drygt 800 skolsköterskor svarat på frågor om kulturell kompetens och drygt 600 skolsköterskor om hur de arbetar för att främja delaktighet för barn med migrationserfarenheter. Genom enskilda intervjuer och samtal i fokusgrupper har jag även undersökt hur den här elevgruppen upplever hälsobesöken hos skolsköterskan. Avhandlingen rymmer även en översikt av kommuner och regioners riktlinjer som styr skosköterskors arbete. Fokus här är eventuella skrivningar som syftar till att stötta skolsköterskornas arbete med elever med migrationserfarenheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat är att skolsköterskor alltid försöker anpassa hälsobesöket efter elevernas behov och styrande riktlinjer. Skolsköterskor beskriver också att de gör vissa anpassningar när de möter elever med migrationserfarenheter, exempelvis genom att läsa på om landet som eleven migrerat från, eller ta reda på hur mycket svenska barnet förstår och pratar. Skolsköterskorna beskriver hälsobesöket som en balansakt mellan de ramverk som vägleder hälsobesök och individanpassningar utifrån den enskilda eleven. Den här balansen påverkar ungdomarnas tillit och vilja att prata om hälsa men också interaktionen mellan skolsköterskor och elever. Vad gäller riktlinjer varierar det stort mellan kommuner och regioner. Generellt kan sägas att skolsjuksköterskor saknar tydliga riktlinjer som vägledning.

– Något jag understryker i avhandlingen är att de önskningar som eleverna i studien för fram är allmänmänskliga. Eleverna pratar om vikten av tillit och att de förväntar sig att skolsköterskan ska närma sig dem på ett inkännande sätt. I det skiljer sig inte dessa elever från vad andra ungdomar säger är viktigt i möten med skolsköterskor. Det finns alltså både det som är lika i alla hälsobesök och vissa saker som skiljer sig, exempelvis att elevens migrationserfarenheter kan påverka hens hälsa. Jag menar att det behövs nya tanke- och arbetssätt som lyfter migrationens inverkan på hälsa och ifrågasätter kopplingar mellan kultur och migration och hur skillnader mellan olika grupper ibland skapas utan anledning.

Vad överraskade dig?

– Något jag tyckte var spännande var hur väl elevernas önskan om hur de ville att hälsobesöket ska vara matchade med skolsköterskornas svar på hur de arbetade. Det ger en bild av ett välfungerande verksamhet även om det alltid finns utvecklingspotential. Ett sidofynd i avhandlingsarbetet är också hur ensamma skolsköterskorna är i sitt arbete. Många skolsköterskor är de enda i sin roll på en skola. När dessutom tydliga riktlinjer saknas läggs stort ansvar på varje individuell skolsköterska för att vara påläst och uppdaterad om senaste kunskapen .

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolsköterskor, jag hoppas att resultaten kan stärka dem i deras arbete, men också bidra till reflektion om den egna praktiken. Just nu pågår en omarbetning av de nationella riktlinjerna kring hälsobesök i skolan. Min förhoppning är att resultaten kan vara ett bidrag i det arbetet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-12-08 07:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser