Dela:

Samtal och skämt – viktiga läranderesurser

Anna Åhlund har tittat på hur lärande och identitet skapas när elever som har nio års skola från sina hemländer deltar i andraspråksundervisningen. Det visade sig att skämtande och samtal var viktiga läranderesurser.

Anna Åhlund
Anna Åhlund

Född 1973
i Västerås

Disputerade 2015-05-29
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Swedish as multiparty work: Tailoring talk in a second language classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är språkvetare och har jobbat mycket med samtalsanalyser. I min avhandling plockar jag med mitt intresse för vad som händer i ett samtal med den situation det innebär att komma till ett nytt land och inte kunna språket.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat språksocialisation och identitetsskapande för nyanlända elever. Jag har följt elever i åldern 16-18 år som har nio års skola från sina hemländer. Jag har filmat andraspråksundervisningen, gjort deltagarobservationer och pratat med eleverna.

– Jag ville undersöka hur elever och lärare gör andraspråksundervisning, inte bara titta på hur själva språklärandet ser ut utan även den typ av medborgarutbildning som samtidigt sker i klassrummet, hur eleverna ska lära sig det svenska skolsystemet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag såg som ett tydligt resultat var att eleverna orienterade sig mycket mot vad som ansågs som ”bra” respektive ”dålig” svenska. Läraren fokuserade på att eleverna skulle prata mycket och därmed lära sig språket genom att använda det i tal.

– Ett viktigt fynd var skämtandet som en resurs i lärandet. Eleverna imiterade exempelvis den så kallade Rinkebysvenskan och skämtade kring den. Det var ett sätt att som elev visa att man hade kunskap om sociala språkmarkörer. Det var också ett sätt att göra identitet, att visa att de som elever inte är blivande talare av Rinkebysvenskan, utan strävade åt att lära sig en mer akademisk svenska.

– Eleverna skapade tydliga regelverk i själva skämtandet, det var inte okej att skratta åt någon som uttalade fel eller använde fel ord. På så sätt skapade man en gemenskap och identitet av att ”vi är nyanlända och håller på att lära oss något nytt och då är det okej att prova och göra fel”.

– Läraren var skicklig på att möta den kunskap som eleverna bar med sig in i klassrummet, bland annat genom att uppmana eleverna att relatera till tidigare skolerfarenheter. Läraren använde ofta gruppsamtal och var noga med att berätta varför, att det var en pedagogisk modell som används flitigt i svenska skolan och som eleverna sedan kommer att möta på universitetet. Att dels använda gruppsamtal, dels uppmana eleverna att använda sig av egna referenser, skapade delaktighet och bra språkträning.

Vad överraskade dig?

– När jag var ute på fältarbetet överraskades jag av hur otroligt komplex lärandesituationen är, läraren ska kunna ha många bollar i luften och också kunna möta elever från så olika bakgrund, en del kom från krigszoner, andra hade flyttat hit med föräldrar som migrerat för att de fått jobb.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare. Det är en fördel att följa det komplexa samspel som sker i undervisningen via en kamera. Det som var tydligt när jag gjorde transkriberingar av olika samtal var hur aktiva eleverna själva var i gruppens gemensamma lärande. Hur de formade en praktikgemenskap tillsammans med läraren och hur eleverna stöttade varandra i lärande, genom att korrigera och hjälpa varandra att hitta rätt ord. Det blev tydligt hur viktigt det är för lärandet att skapa utrymme för samtal.

Hanna Nolin

Foto: Björn Dalin

Sidan publicerades 2015-09-01 15:56 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:27 av


Relaterat

Demokratiska samtal utvecklar såväl språk som diskussionslust hos sfi-elever

Samira Hajjouji Hennius har granskat vad så kallade deliberativa samtal kan tillföra undervisningen i svenska som andra språk.

Egen identitet viktig i SFI-undervisningen

Hur ser sambanden ut mellan vad SFI-studerande läser och skriver i sin vardag jämfört med vad de får göra inom SFI-utbildningen? Det har forskaren Annika Norlund Shaswar undersökt.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.