Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Åsa Lasson

Catarina Schmidt
Catarina Schmidt

Född 1964
i Jönköping

Disputerade 2013-12-13
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Att bli en sån som läser. Nio barns textanvändande och skriftspråkliga lärande under mellanskolåren

Barn måste få prata om vad de läser för att få en god läsförståelse, visar Catarina Schmidts forskning.
– Framförallt visar mina resultat på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion, säger hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare och lärarutbildare har jag varit engagerad i frågor om villkor för barns läsande och skrivande i många år.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling handlar om barns fortsatta skriftspråkliga lärande i årskurs 3-5. Undersökningen kartlägger vilka texter de nio deltagande barnen använder, i tryckt form och på skärmen, samt vilka aktiviteter de involveras i kring dessa texter i och utanför skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utanför skolan möter barnen populärkulturella texter på skärmen, och i viss mån i tidningar, som de tillmäter stor betydelse. Användandet präglas av en frivillighet, där barnen ofta förhandlar om tiden. Den enskilda och gemensamma läsningen i skolan är obligatorisk, ofta övergående och skapar inte samma engagemang.

– Samtidigt läggs i skolan stor vikt på grammatik och stavning. De repertoarer kring kodning, funktionellt användande och meningsskapande kring texter som barnen involveras i stödjer oftast inte varandra. Kritisk granskning av texter lyser med sin frånvaro. Framförallt visar mina resultat på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

– Mina resultat pekar också på att balansen mellan form och innehåll behöver avvägas, samt att några av de flerspråkiga barnen skulle behöva riktat stöd för att utforska ljud, strukturer och ord i det svenska språket. Jag menar att en klassrumsoffentlighet behöver skapas där elever och lärare delar texter med varandra. En sådan undervisning behöver utgå från en integrerad ämnessyn, ett vidgat textbegrepp och ett inkluderande flerspråkighetsperspektiv.

Vad överraskade dig?

– Det första är att barnen i så liten utsträckning delar sina tolkningar och tankar om skönlitteratur och andra texter med andra. En annan sak är hur föräldrar, anhöriga samt ibland kamrater eller bibliotekarier ofta fungerar som sponsorer. På ett lyhört sätt uppmuntrar och möjliggör de införskaffande av böcker genom gåvor, lån eller inköp, något som framstår som helt avgörande för barns vilja att läsa. Här finns mycket att göra, inte minst mer av samarbete mellan olika lärarkategorier i skolan och vidare över till skol- och folkbibliotek som stödjer barns val av ”rätt” bok. Vidare visar resultatet på en outnyttjad lärandepotential i de berättelser som vandrar mellan olika medier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barns läsande och skrivande i dagens textindränkta samhälle. Resultatet är också mycket viktigt för alla de barn som vi vill ska läsa och fortsätta läsa.

Sidan publicerades 2014-03-17 11:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.