Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Åsa Lasson

Catarina Schmidt
Catarina Schmidt

Född 1964
i Jönköping

Disputerade 2013-12-13
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Att bli en sån som läser. Nio barns textanvändande och skriftspråkliga lärande under mellanskolåren

Barn måste få prata om vad de läser för att få en god läsförståelse, visar Catarina Schmidts forskning.
– Framförallt visar mina resultat på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion, säger hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare och lärarutbildare har jag varit engagerad i frågor om villkor för barns läsande och skrivande i många år.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling handlar om barns fortsatta skriftspråkliga lärande i årskurs 3-5. Undersökningen kartlägger vilka texter de nio deltagande barnen använder, i tryckt form och på skärmen, samt vilka aktiviteter de involveras i kring dessa texter i och utanför skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utanför skolan möter barnen populärkulturella texter på skärmen, och i viss mån i tidningar, som de tillmäter stor betydelse. Användandet präglas av en frivillighet, där barnen ofta förhandlar om tiden. Den enskilda och gemensamma läsningen i skolan är obligatorisk, ofta övergående och skapar inte samma engagemang.

– Samtidigt läggs i skolan stor vikt på grammatik och stavning. De repertoarer kring kodning, funktionellt användande och meningsskapande kring texter som barnen involveras i stödjer oftast inte varandra. Kritisk granskning av texter lyser med sin frånvaro. Framförallt visar mina resultat på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

– Mina resultat pekar också på att balansen mellan form och innehåll behöver avvägas, samt att några av de flerspråkiga barnen skulle behöva riktat stöd för att utforska ljud, strukturer och ord i det svenska språket. Jag menar att en klassrumsoffentlighet behöver skapas där elever och lärare delar texter med varandra. En sådan undervisning behöver utgå från en integrerad ämnessyn, ett vidgat textbegrepp och ett inkluderande flerspråkighetsperspektiv.

Vad överraskade dig?

– Det första är att barnen i så liten utsträckning delar sina tolkningar och tankar om skönlitteratur och andra texter med andra. En annan sak är hur föräldrar, anhöriga samt ibland kamrater eller bibliotekarier ofta fungerar som sponsorer. På ett lyhört sätt uppmuntrar och möjliggör de införskaffande av böcker genom gåvor, lån eller inköp, något som framstår som helt avgörande för barns vilja att läsa. Här finns mycket att göra, inte minst mer av samarbete mellan olika lärarkategorier i skolan och vidare över till skol- och folkbibliotek som stödjer barns val av ”rätt” bok. Vidare visar resultatet på en outnyttjad lärandepotential i de berättelser som vandrar mellan olika medier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barns läsande och skrivande i dagens textindränkta samhälle. Resultatet är också mycket viktigt för alla de barn som vi vill ska läsa och fortsätta läsa.

Sidan publicerades 2014-03-17 11:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!